ADOLF FREDRIKS KYRKA

Adolf Fredriks kyrka har en korsformig plan där de östra och västra korsarmarna är något längre än de övriga. Från korsmitten höjer sig ett kupolprytt torn. I den östra korsarmen ligger koret och sakristian. De övriga korsarmarna har alla entréer, den i väst är huvudingången. Kyrkan har en stomme av tegel, förutom tornet som har en konstruktion av trä.

Hela kyrkan är slätputsad i en varm, vit ton ovan en sockel av sandsten. Fasaderna är uppdelade av pilastrar, mellan vilka fönsterbågar av järn sitter. Västfasadens rundbågiga portal flankeras av joniska kolonner. Fasaden kröns av en låg fronton. Den östra korsarmen skiljer sig från de övriga genom sina mjukt rundade ytterhörn. De relativt flacka och valmade taken är klädda med kopparplåt. Tornet är åttkantigt och indelat i fält av pilastrar och listverk. Den kopparklädda kupolen kröns av en lanternin med förgylld spira och flagga på toppen.

Kung Adolf Fredrik lade grundstenen till Adolf Fredriks kyrka 1768. Invigningen skedde 1774. Viss inredning saknades då liksom den slutgiltiga taktäckningen och tornet. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz (171696) har ritat kyrkan liksom tornet, vilket byggdes 177683.
Adelcrantz hör till sin tids främsta arkitekter i landet. Till hans övriga verk hör Adelcrantzska palatset, Fredrikshovs slott (den flygel som står kvar), Drottningholms slottsteater, Kina slott i Drottningholm, Sturehovs slott och Norrbro. Adelcrantz har även ritat flera landsortskyrkor samt ombyggnader och inventarier till befintliga kyrkor. 1893 påbörjades en genomgripande renovering av Adolf Fredriks kyrkas interiör, ledd av arkitekten Agi Lindegren (18581927).

Arkitekten Agi Lindegren stod för den omfattande renovering som genomfördes 189395. Bland mycket annat fick valven och korväggen stuckdekor inspirerad av gustavianska former. Ovanför altaruppsatsen målades ett bibliskt motiv och en ny altarring tillkom. Nya bänkar av betsad furu ersatte de gamla.
18991900 målades kupolen med bibliska motiv av Julius Kronberg (18501921), bekostat av grosshandlare Knut Fredrik Ljunglöf. Mellan 195759 genomfördes en renovering enligt arkitekten David Dahls förslag. Då togs bl a stora delar av 1800-talets stuckdekor bort och korväggen återställdes. Kapellet i södra korsarmen och läktarunderbyggnaderna tillkom vid en renovering 199697.
En tredelning av församlingen skedde 1905 då de norra delarna bildade Gustav Vasa och Matteus församlingar.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset, anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades.
167374 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.
Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan.
Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya, som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.
Den första större förändringen av kyrkan utfördes 1829 då koret utvidgades bl a genom att golvet i den östra korsarmen höjdes till samma nivå som korets. 186667 förändrades kyrkorummet genom att läktarna i söder och norr tillkom.