ÖSTRA STALLET

1808-15 uppfördes stallflygeln utmed Banérgatan och fungerade som ridhus fram till 1817 då ett nytt ridhus stod klart norr om kasernen. Ridhusdelen byggdes därefter om till stall med avskild mindre del som sjukstall. Samma år stod stallflygeln utmed Storgatan klar.
Sten från det bortsprängda berget användes till grundmurar. Arkivaliska uppgifter om fasadernas ursrpungliga färgsättning har inte påträffats. Bloms akvarellerade relationsritning visar fasaderna i en ljust gul färg ned till stensockeln. Fönstren i ridhusdelen var dubbelt så höga som fönstren i övriga stallflyglarna. Fönsterbågarna var av trä och utvändigt målade med brun oljefärg och invändigt svart. Stallet hade dubbla portar beslagna med järnplåtar och med överljusfönster. Taket var belagt med Gefle taktegel.
Stallet var genom tvärmurar uppdelat i tre sektioner, som var och en innehöll två trätrappor till sadelkammare och höskulle i två våningar, hissbom och luckförsedda höintag till varje våning och dubbelport in till stallet. Hela stallet innehöll 224 spiltor med stenkrubbor och häckar av järn. Den undre höskullen fick dagsljus genom lunettfönster.
Blom skriver i sin årsrapport att "Afledningstrummor hafva under bottnen blifvit gjorde med betäckte Rännstenar samt gångarne stensatte med klappersten."
Flertalet öppningar för avloppsledningar kan urskiljas i grundmuren mot Storgatan och Banérgatan. Stallet var också försett med bra ventilation.

KÄLLA: Kv. Krubban AB 56 Vårdprogram, Statens fastighetsverk, Åren 1808-15 uppfördes stallflygeln utmed Banérgatan efter ritningar av Fredrik Blom. Den
fungerade som ridhus fram till 1817, då ett nytt ridhus stod klart norr om kasernen. Den gamla
ridhusdelen byggdes därefter om till stall med en avskild mindre del som sjukstall. Samma år
stod stallflygeln utmed Storgatan färdig och den gamla ridhusdelen integrerades med denna.
Byggnaden vilar på en klippa som delvis sprängdes bort. Sten från det bortsprängda berget
användes till grundmurar. Byggnaden var troligen ljust gul ner till sockeln. Fönstersnickerier
var brunmålade utvändigt och svarta invändigt. Stallets portar var järnbeslagna och taket täckt
med Gefle taktegel. Det fanns avloppsledningar vars igensatta mynningar fortfarande kan
urskiljas i grundmurarna åt Storgatan och Banérgatan.
År 1927 upphörde funktionen som regementsstall. Byggnaden fungerade därefter som
ridskola. Under 1940-talet användes byggnaden som magasin och förråd. År 1972 upprättades
förslagshandlingar till upprustning av fasaderna. Troligen kom dock detta aldrig till utförande.
Åren 2002-03 ombyggdes Östra stallet till kontor, bibliotek och arkiv för
Riksantikvarieämbetet.