ENGELBREKTSKYRKAN

På grund av den enorma befolkningsökningen på Östermalm under 1800-talets sista decennier delades år 1906 Hedvig Eleonora församling i tre varvid Oscars och Engelbrekts församlingar tillkom. 1909 stod Engelbrekts församlings första nya kyrka klar, Hjorthagens kyrka. Redan 1904 hade emellertid staden upplåtit mark för församlingens nya huvudkyrka i den s k Lärkstaden, uppe på ett berg där det tidigare stått en kvarn. Kyrkan blev, precis som den nya församlingen, i sann nationalromantisk anda uppkallad efter en av våra stora frihetshjältar, Engelbrekt.

I december 1905 utlystes en arkitekttävling för kyrkan med tillhörande församlingshus. I maj 1906 tilldelades L I Wahlman första pris i tävlingen med sitt förslag med mottot En blomma med kvist. Förutom att kyrkan i tävlingsförslaget hade två torn realiserades i huvudsak Wahlmans ursprungliga idéskisser. 1908 fastställdes ritningarna av Kungl. Maj:t. och 1911 stod församlingshuset klart.
Pingstaftonen 1910 lades grundstenen till kyrkan, som invigdes den 25 januari 1914. Enligt tidens stadsplaneideal sprängdes inte berget bort, som man hade gjort under det senaste halvseklet, utan existerande nivåskillnader bibehölls i stort. Kyrkan kom på så sätt att få en mycket dominerande placering i staden, högt uppe på ett berg. Wahlman ritade själv en stor del av kyrkans fasta inredning och inventarier. Han hade också ett intimt samarbete med alla involverade konstnärer och konsthantverkare för att uppnå ett samstämt resultat.

Varken kyrkans exteriör eller kyrkorummet har i princip utsatts för några större förändringar sedan byggnadstiden förutom att orgelläktaren har utvidgats i omgångar och orgeln, som till stora delar förnyades 1964. Ett kolumbarium har inretts i ett f d skyddsrum, som under andra världskriget sprängdes in i berget under kyrkotomten. Församlingen bidrog ekonomiskt vid skyddsrummets tillkomst på villkor att den sedan för all framtid skulle få disponera rummet. Kolumbariet gestaltades av arkitekten Åke Tengelin (18891963). Det invigdes 1961.

Engelbrektskyrkan utgörs av en ganska komplex byggnadsvolym med en korsformad plan och ett utskjutande rakt avslutat kor i den östra korsarmen. Med det något längre mittskeppet och dess långsmala bänkkvarter har kyrkorummet trots korsformen en påtaglig längdriktning. Norr om koret ligger den utbyggda sakristian. Som en pendang till denna ligger, söder om koret men betydligt lägre än detta, det lilla kapellet med entré söderifrån. Mot väster avslutas byggnaden med en envånig omgång eller portik som Wahlman själv kallade den. Det höga tornet är placerat i sydväst. Kyrkans ursprungliga huvudentré är placerad på tornets sydsida men entrén från nordsidan, strax väster om norra korsarmen, är numera den som används mest frekvent. Stommen är av tegel.

Ovan en sockel av grovt huggen natursten och linjemejslad granit reser sig murarna, klädda med handslaget rödbrunt tegel, delvis mönstermurat med inslag av putspartier. Samtliga entréer har omfattningar av dekorativt huggen granit, varav några även är försedda med skulptural dekor framställd av skulptören Arthur Gerle (1865-1940) i samarbete med arkitekten. Huvudportalen i söder är tydligt markerad genom sin skulpturala utsmyckning i stuck, en nästintill fristående Jesusgestalt och övriga motiv i relief. Ett på putsen målat nonfigurativt motiv i blått, gult och rött omger Jesusskulpturen. Stuckarbetena är gjorda av skulptören Tore Strindberg (1882-1968). Den södra entrén och kapellet har kopparklädda portar och dekorativa järngrindar medan övriga portar är av trä med stora smidesbeslag i svart. Granittrappor leder upp till entréerna. Den norra har sekundärt försetts med en ramp av granit för handikappade. Den sammansatta byggnadsvolymen har gett en oregelbunden fönstersättning och fönster av varierande storlek och format, varav merparten har oljade träbågar med blyspröjsade smårutiga glas, svagt tonade i skiftande kulörer. Takfallen är brutna och mycket branta, klädda med enkupigt rött lertegel och markanta detaljer av koppar. Det nedtill fyrkantiga och högre upp åttkantiga tornet är krönt av en kopparlanternin med en genombruten krona av förgyllt smide och högst upp ett förgyllt kors. Stora urtavlor pryder tornet i alla fyra väderstreck. Det lilla kapellets korparti är klätt med en huv av koppar.