Genom ett par rikt snidade ekportar med färgat glas kommer man in i vapenhuset som har tegelväggar, ett rutlagt kalkstensgolv i grått och rött och dekormålning i valvet. I en nisch finns en medaljong i relief av kyrkans arkitekt, Carl Möller. De två uppgångarna till orgelläktaren är avstängda med grindar av smide.
Ett sekundärt dörrparti leder in i det nygotiska kyrkorummet, under orgelläktaren. Två rader med höga knippepelare i rött och svart tegel delar av mittskeppet från de två sidoskeppen. Väggarna är klädda med tyskt maskinslaget gult tegel med inslag av rött och svart tegel samt formtegel. Under fönstren finns dekor i form av blinderingar med måleri och textband i al seccoteknik. Även i valven är ribbor och valvhjässor dekormålade i kraftfulla färger i form av änglar, bladverk m m, i koret med figurativa mönster. För all dekormålning stod arkitekten och konstnären Agi Lindegren (1858-1927). Bänkinredningen i mörkbetsad ek med skulpterade gavlar i nygotiska stil är formerad i fyra långsmala bänkkvarter med en bredare mittgång och en smalare gång i sidoskeppen. Golvet i bänkkvarteren är av linoleum, i övrigt utgörs golven av mönsterlagd mångfärgad cementmosaik. Långhuset lyses upp av bl a vägglampetter och åtta ljuskronor i mässing och frostat glas.
Kyrkans fönster är spetsbågiga med bågar och spröjsverk av cement, de i sidoskeppen och kleristorierna är försedda med glasmålningar med nonfigurativa mönster i gotikens formspråk utförda av firman F X Zettler i München. Denna har även stått för korsarmarnas och tre av korets mycket höga fönster med målningar med Jesu födelse, Korsfästelsen och Uppståndelsen som motiv samt apostlarnas bilder. Koret, som är vänt mot norr, ligger två steg högre än resten av kyrkorummet. Det i nygotik rikt skulpterade altarskåpet i ljus ek och mycket förgyllning är liksom resten av inredningen ritat av Carl Möller. Det är utformat som en gotisk katedral med tinnar och torn samt ett centralt litet sakramentskåp. Utöver Kristussymbolen i form av en pelikan som matar sina ungar med sitt eget blod finns här bl a en Jesus på korset omgiven av en mandorla i form av små nakna glödlampor. Altarbordet är av sandsten och marmor, altarringen med knäfall av brunt läder har balusterdockor i form av kolonner. Den stora flossamattan med nonfigurativt mönster, som täcker nästan hela korgolvet, är en exakt kopia av den ursprungliga som var komponerad av konstnären Julius Kronberg (1850-91) och utförd av Handarbetets Vänner.
Predikstolen med sitt platta ljudtak har sin placering på mittskeppets västra sida, omedelbart söder om korsarmen. Den är försedd med skulpterad och delvis förgylld dekor i ek med motiv ur bl a passionshistorien. Öster om koret står numera den ursprungliga dopfunten med fot av marmor, prydd av änglahuvuden. Till funten hör ett koniskt format lock i brons, krönt av Johannes Döparen, gjuten i brons. Denna dopfunt stod ursprungligen i den västra korsarmen, som är utformat som ett litet dopkapell. Här står idag en sekundär dopfunt i trä med skuren dekor framför ett litet altare. Väster om koret och avskilt från detta med ett dekorativt smidesgaller finns ett kapell med ett altare och en Mariabild, idag nyttjat av Katolska Polska församlingen. På motsatta sidan av koret finns ännu ett kapell som används för enskild andakt. Här samsas ett äldre träkors med en modern ljusbärare.
Strax intill den äldsta dopfunten står, nedanför koret, kororgeln i obehandlad ek. Den är tillverkad 1967 av Bruno Christensen & Sönner i Danmark och har 19 stämmor. Som pendang till denna står intill dopkapellet en svart flygel. De korta korsarmarna i öster och väster har läktare med skulpterade barriärer, vilket även orgelläktaren i söder har. Denna vilar på fyra kolonner. Kyrkans huvudorgel har numera 62 stämmor, tillverkad av Fredriksborgs Orgelbyggeri i Danmark 1975. Orgelfasaden är i princip den ursprungliga, ritad av Möller, med bl a det återkommande skulpterade pelikanmotivet. Den har dock kompletterats med ett ryggpositiv i modern gestaltning. Orgelläktaren är sekundärt underbyggd med på ena sidan brudkammare och förråd, på den andra wc och förråd. Väggarna är boardklädda med listverk, delvis förgyllt.
Bakom den stora altaruppsatsen är sakristian placerad, till viken man ursprungligen kom genom dörrarna på ömse sidor om altaruppsatsen. Den högra dörren är dock numera en blinddörr. Sakristian har en sekundär inredning med platsbyggda skåp för diverse förvaring och fristående skåp för textilier. Väggarna är boardklädda och laserade och taket är utformat som ett kassettak. I en nisch finns ett altare med ett litet förgyllt krucifix och i taket hänger en ljuskrona.
Övriga inventarier
Det mesta av kyrksilvret härrör från kyrkans föregångare, S: t Johannes kapell. Det äldsta torde vara en vinkanna i förgyllt silver från 1698 men här finns även silver från 17- och 1800-talet. Bland textilierna kan nämnas mässhakar i sammet från 1904-05, komponerade av Carl Möller och vävda av Handarbetets Vänner. Yngre textilier, alltifrån 1930-tal till -80-tal, från Licium och Libraria finns också. Under orgelläktaren finns en monter med äldre biblar, bl a en Gustaf Adolfsbibel från 1618. Här står även en liten gravsten från 1705. Stolar från byggnadstiden är grupperade kring funten i den västra korsarmen och står i kapellet väster om koret. S:t Johannes kyrka har idag fem kyrkklockor med hade ursprungligen sex, varav tre var gamla och hitflyttade från klockstapeln. 1903 flyttades en av de äldre till Stefanskyrkan. De två äldsta är ursprungligen 1600-talsklockor som gjutits om 1707 resp 1754. Tre klockor göts i Tyskland då kyrkan byggdes.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
