PARTILLE KYRKA

KYRKORUMMETS bemålade träinredning, till stora delar från 1700-talet, skapar ett stämningsfullt kyrkorum. KORET saknar särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Anmärkningsvärda är den förhållandevis långa norrläktaren samt den mindre vanliga östläktaren, ovanför altaruppsatsen. GOLVET är belagt med kalkstensplattor från 1961. VÄGGARNA är slätputsade och avfärgade i vitt. TAKET är ett brädklätt välvt trätak, avvalmat i koret. Taket är målat i grönt. Tvärs över kyrkorummet löper flera tvärbjälkar vilka tillsammans med den profilerade taklisten är målade i blågrönt.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset samt på korets sydsida. Båda innerdörrarna mot kyrkorummet är äldre plankdörrar med diagonalställd profilerad panel på sina utsidor. De har båda ursprungligen fungerat som ytterdörrar, och har också kraftiga äldre lås. En ovanlig detalj är att dörren till vapenhuset har en stängningsanordning med ett lod och en lina, som skall dra igen dörren. Dörrarna är målade i grågrön lasering mot kyrkorummet. Ingången till sakristian sker i korets östvägg, bakom uppgången till korläktaren. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljusgrått. Endast ett fönster finns på norrsidan, i koret. Fönstren är av äldre datum, med beslag från 1800-talets början eller 1700-talets slut, dock är innanfönstren av senare datum, möjligen 1936.
SAKRISTIA - Byggd 1702, med modernare inredning, konsekvent genomförd av Axel Forssén 1961, med spegeldörrar laserade i grågrönt.
VAPENHUS - Byggt 1821, invändigt ombyggt vid renoveringen 1961. Golv av kalksten likt kyrkorummet, vitputsade väggar och grönmålat brädtak. Längs norrsidan en murad trappa till läktaren med trappsteg av kalksten, och invid och under trappan förråd etc.

INREDNING:

ALTARE - Placerat i öster mot en trävägg (framsidan av korläktarens trapphus). Ett rektangulärt gråmålat altarbord av trä, med släta sidor. Av äldre datum.
ALTARRING - Sluten fyrkantig med fasade hörn i framkanten. Figursågade balusterdockor och släta partier i själva hörnen. Altarringen är marmorerad i grönt. Med målad överliggare och knäfallet klätt med grågrönt tyg. Troligen från 1700-talet.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av rikt skulpterat trä, placerad på altarets bakkant. Vackert barockarbete uppbyggt i tre delar. Hela altaruppsatsen är hållen i rödbrunt kompletterat med ljusare grått och marmoreringar samt förgyllda träsniderier. Några av figurerna har försilvringar som nu är nästan svarta.
Uppsatsens HUVUDMOTIV är ett skulpterat krucifix mot bakgrunden av en landskapsmålning (oljemålning på trä). Målningen är omgiven av ett ramverk med förgyllda bladverksdekorationer, och dessutom flankerad av två vridna kolonner med änglahuvuden ovanför kapitälen. På utsidan om kolonnerna står två skulpterade kvinnofigurer. Kolonnerna bär upp ett brett profilerat entablement och ovanpå detta ett ÖVERSTYCKE i form av en mindre målning med ett uppståndelsemotiv. Målningen har ett profilerat och skulpterat ramverk, delvis förgyllt, och är flankerad av två änglaskulpturer (putti), vilka i sina händer håller Kristi pinoredskap. UNDERDELEN har i mitten en rektangulär spegel med målad donatorsinskription (Conrad von Braunjohan) mellan konsoler prydda med små vapensköldar med kraftiga förgyllda gehäng på de krönande hjälmarna.
Uppsatsen är TILLVERKAD 1691. Restaurerad 1916 av Teodor Wallström (inskription framtagen mm), 1936 av Sven Gustafsson (kopior av insektsangripna figurer m.m.), 1961 av Thorbjörn Engblad och 1982 av Gunnar Truedsson.
PREDIKSTOL - Placerad vid södra väggen i långhuset, ovanför främre delen av södra bänkkvarteret, och bestående av korg och trappa. KORGEN är sexkantig och är ett barockarbete av rikt skulpterat trä. På sidorna finns målningar av evangelisterna inom arkadbågar krönta av förgyllda änglahuvuden. Över och under målningarna mindre texttavlor med evangelisternas namn (under) och ett bibelspråk över. På hörnen rikt skulpterade och förgyllda bladverksvoluter placerade på förkroppningar i underdelen, och genom mindre konsoler uppbärande den utkragande och profilerade överkantslisten. Korgen är målad i mörkgrå marmorering, kompletterat med listverk i rött och grönt samt rikligt med förgyllningar. Korgen är tillverkad 1702 och reparerad 1822 enligt inskription under bokbrädet. Restaurerad av Sven Gustafsson 1936, konserverad av Gunnar Truedsson 1982. TRAPPAN har en barriär med tre enklare fyllningar, illusionsmålade i gulbrunt för att efterlikna speglar med fasade hörn. Trappan har en dörr som bänkinredningens dörrar. Av äldre datum, möjligen jämnårig med korgen.

DOPFUNT - Placerad på korets norrsida, framför norra bänkkvarteret. Dopfunten är kalkformig, av trä med profileringar. Sexkantig fot, med karnissvängda profileringar, och ovanpå denna ett skaft i form av ett klot som är omgärdat av en förgylld lagerkrans. Cuppan är förhållandevis stor, sexkantig med rundad undersida. Enkel bred gråmålad överkantslist med två smala förgyllda lister på. Hela dopfunten är i övrigt mörkbrun, med svagt skönjbara marmoreringar. 1690-tal.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter på ömse sidor om mittgången. Bänkdörrarna har två speglar ovanför varandra, den övre större än den under. Speglarna marmorerade i gulbrunt, omgivna av en tunn grå list och med ramverket målat i brun lasering. Bänkdörrarna numrerade. De främsta bänkdörrarna på vardera sidan är något mer arbetade än de övriga. Bänkgavlarna mellan dörrarna har en utanpåliggande spegel, marmorerad i grått. Bänkskärmarna mot koret har rektangulära spegelfält, och är målade likt bänkdörrarna. Bänkarnas insidor är helt släta och målade i rödbrun lasering. Bänkarnas utsidor från 1700-tal, innanmätet modernt. Bänkkvarteren är ändrade 1936 (mittgången rätad), 1953 (en rad på vardera sidan slopade, nytt golv).
KORBÄNKAR - På korets norrsida, med utsidan indelad i enkla spegelfält. Målad i grågrön lasering. Troligen 1800-tal.
LÄKTARE - Kyrkan har två läktare, dels en väst-norrläktare, och dels en mindre läktare i koret, bakom och vid sidorna om altaruppsatsen. VÄST-NORRLÄKTAREN är placerad över den västliga delen av bänkkvarteren samt utmed norrväggen över hela det norra bänkkvarteret. Läktaren bärs upp av fyrkantiga träpelare, gråmålade och med avfasade kanter. Norrläktaren är dessutom med järnstag upphängd i takbjälkarna. Läktarbarriären är indelad i spegelfält, omgivna av ett brunmarmorerat ramverk. Längs underkanten är målat ett psalmcitat. I speglarna finns elva apostlabilder, de fyra evangelisterna, en Kristusbild samt en bild av kung David. Alla figurerna står mot ljusblå himmelsbakgrunder och därför har hela läktarbröstningen en ganska ljus färgskala. Norrläktarens främre gavel har dock marmorerade speglar. Läktaren är byggd och målad på 1700-talet, restaurerad 1936 av Sven Gustafsson, konserverad 1982 av Gunnar Truedsson.

KORLÄKTARE, kallad "den Schmidtska", buren av fyra fyrkantiga kolonner pelare vid gavlarna. Läktaren består av två "vingar" på vardera norr- och sydsidan, och i mitten, bakom altaruppsatsen, ett trapphus. Läktarbröstningen indelad i spegelfält omgivna av profilerade lister och med profileringar i över- och underkant. Svarvade ljusstakar av trä sitter längs hela överkanten. Hela läktaren har en tydligt klassicerande utformning. Den är målad i grågrön lasering, med mörkgrå över- och underkantslister. Från 1800.
EN TREDJE LÄKTARE fanns tidigare, placerad ovanför västläktaren. Den borttogs 1936, och kallades "Lexbyläktaren" eller "snusläktaren".
ORGEL - Utpräglat klassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti, och med de olika pipöppningarna åtskilda av tunna pilastrar etc. Mittpartiet krönt av ett tympanonfält med skulpterade kröndekorationer. Orgelfasaden målad i grått med förgyllda lister och ornament. Byggd 1859. Orgelverket är från 1972, byggt av Magnussons orgelbyggeri.
NUMMERTAVLA - Placerad på smal ståndare vid norra korbänken. Rektangulär av trä, med gråvit siffertavla omgiven av en profilerad gråmarmorerad ram, med en mindre förgylld kröndekoration.
KLOCKOR - I klockstapeln hänger två klockor med inskriptioner, gjutna 1653 och 1725.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005 (särskilt tack till Ebbe Nemby):

PARTILLE KYRKA är sannolikt uppförd under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga planform har varit den vanligt förekommande romanska med ett smalare kor. Sitt nuvarande utseende har kyrkan från 1700-talets mitt. En stor ombyggnad skedde 1751-1752, då det äldre koret revs, och kyrkan förlängdes och fick en tresidig koravslutning. Det nya koret drabbades snart av sättningar, och man beslöt att riva kyrkan och bygga en ny. De pengar man fick in genom bl a en rikskollekt räckte dock inte, och i stället gjordes 1769 en reparation, och dessutom byggdes en sakristia till vid östgaveln (av tegel).

Stora delar av den träinredning kyrkan har idag stammar från 1600-talets slut och 1700-talets början (altaruppsats 1690-tal, dopfunt 1694, predikstol 1702, läktare tidigt 1700-tal), med ytterligare kompletteringar i samband med tillbyggnaden 1751-1752 (bl a förlängning av norrläktare och bänkkvarter).

Kyrkans existens har varit hotad flera gånger, delvis beroende på de tveksamma grundläggningsförhållandena i närheten av Säveån. Första gången var på 1760-talet efter den misslyckade tillbyggnaden. Nästa gång var under 1840-talets slut, vilket dock inte resulterade i någon rivning, däremot kom man att bygga ett vapenhus 1855, och man lät också reparera kyrkan. Sista gången rivning diskuterades var åren efter 1900.

Som i många andra kyrkor så hade 1800-talets renoveringar och reparationer till viss del ändrat karaktären i kyrkorummet, och när kyrkan renoverades 1936 hade arbetena bl a som syfte att återskapa atmosfären av 1700-tal och tidigt 1800-tal i kyrkan. Arbetena leddes av arkitekten Axel Forssén, som även återkom 1961 med vissa arbeten i vapenhuset samt inredningen i sakristian. Senare arbeten har inte förändrat kyrkans utseende nämnvärt.

Kyrkan och kyrkogården ligger nära Säveån, och kyrkan har haft sättningsproblem. 1938 skedde grundförstärkningar, och även andra stabiliseringsåtgärder på kyrkogården har skett.

PARTILLE KYRKA har ett medeltida ursprung och är byggd i sten. Den består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, tillbyggd sakristia på östgaveln, och ett vapenhus i väster. Kyrkans murar är av gråsten, men sakristia och vapenhus av tegel. FASADERNA har brett utstrukna fogar, och är därefter slammad och sedan avfärgad i vitt, utan synlig sockel. TAKET är ett tegeltäckt sadeltak, avvalmat över koret. Även sakristia och vapenhus har tegeltak. På sakristians tak ett smalt järnkors på en hög smal ståndare. I takfoten en vitmålad taklist av trä, och i vapenhusets takfot en tandad tegelfris. Även vid hörnen och runt fönstret finns mönstermurning. Gavelspetsen på vapenhuset är klädd med locklistpanel.
Kyrkans HUVUDINGÅNG är i väster genom vapenhuset, med en raksluten port med pardörr klädd med stående panel, mörkt brunlaserad, modern. Ytterligare en ingång finns, på korets sydsida, med en rundbågigt avslutat öppning med en dubbeldörr, klädd med diagonalställd panel, laserad i brunt, modern. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljusgrått. Solbänkar av mörkgrå sten. Endast ett fönster finns på norrsidan, i koret. På vapenhusets norrsida finns ett blindfönster.