JONSEREDS KYRKA

KYRKORUMMET är förhållandevis mörkt och har en hög invändig takresning. Långhusets östra del fungerar som kor, med altare och altaruppsats placerade i den mittersta och större av de tre spetsbågiga öppningar som skiljer koret från absiden. Hela östra korgaveln har det röda teglet synligt, och de tre spetsbågarna vilar på fint huggna kalkstenspelare. Ovanför den mittersta bågen sitter ett rosettfönster med glasmålningar, och även inne i absiden har fönstren glasmålningar. Sakristia är anordnad i absiden, bakom ett altarskrank.

GOLVET är ett brunt lackat trägolv av äldre datum. I koret är golvet två steg högre och belagt med ekparkett. I vindfånget innanför ytterdörren i väster ligger kalkstensplattor i rutmönster i rödbrunt och grått. VÄGGARNA är slätputsade, målade i gråvitt. Inne i bänkkvarteren finns en bröstning av trä, målad i samma färg som bänkarna. TAKET är högt och spetsigt, och har en öppen och synlig takkonstruktion, med höga spetsbågar av trä vilande på konsoler mellan fönstren. I fälten mellan takstolar och lister är innertaket klätt med en väv, och målat i ljusgrått. Konsoler och takstolar målade i mörkgrått.
INGÅNG i väster från vapenhuset genom en lågt spetsbågig dubbel dörr, med dörrbladen inklädda med konstläder. Dörrar upp till läktaren smala spetsbågiga släta trädörrar, målade i ljusgrått. FÖNSTREN är smala spetsbågiga gjutjärnsfönster, tudelade med mittpost och ett litet fyrpassfönster i spetsen. Blyinfattade antikglas i bågarna, som är målade i brunt. Ett rosettfönster ovanför läktaren, bakom orgeln, med klarglas, och ett i östra korväggen, med glasmålningar. I absiden sitter två stora spetsbågiga fönster med glasmålningar, gjorda efter förlagor av Reinhold Callmander 1897. Ytterligare en glasmålning sitter i mitten, men är inifrån övertäckt med en skiva sedan 1927. De tre målningarna är troligen inspirerade av de tre dygderna tro, hopp och kärlek. Den norra målningen föreställer en ängel med ett ankare, den mittersta två änglar knäböjande vid ett kors, och den södra en ängel med en rosenbukett och en palmkvist. Även rosettfönstrets glasmålningar, som är rent dekorativa, är ritade av Callmander.

INREDNING:

ALTARE - Invid skärmväggen mot sakristian. Rektangulärt bord av trä med sidorna indelade i smala höga fält genom tunna lister. Målat i ljusgrått.
ALTARRING - Öppen rak med indragna ändar. Av trä med dekorativa genombrott i form av fyrpasser inom kvadratiska fyllningar under en kraftig profilerad överliggare. Målad i grått och ljusbrunt. Knäfallet klätt i grått tyg med gyllene ränder.
ALTARUPPSATS - En målning föreställande en korsfästelsescen, inom en skulpterad ram, målad i rött och grått och med förgyllda ornament. Under målningen ett bibelcitat. Målningen är utförd av Albert Eldh 1927 och ramverket troligen ritat av Axel Forssén samma år.
PREDIKSTOL - Placerad på korets norrsida, består av korg, trappa och ljudtak. Predikstolen är ritad av Axel Forssén 1927. KORGEN är utformad som en antik talarstol eller tribun, tolkad i empirens formspråk. Den är fyrkantig och står direkt på golvet, ovanpå en låg med kraftig sockel, som delvis också utgör trappan. På sockeln står i vardera hörnet tre (in mot väggen två) kolonner, marmorerade i rödbrunt (efterliknande porfyr) och med förgyllda baser och kapitäl. Kolonnerna bär upp den utkragande kraftiga överkanten, som har formen av ett entablement. Korgens sidor är släta. Hela korgen är, förutom kolonnerna i hörnen, marmorerad i grått. LJUDTAKET är fyrkantigt även det, men har till utsmyckningarna lånat drag från barocken. Det har formen av ett kraftigt entablement, och kröns av en kraftig och utkragande profilerad list. Ljudtakets sidor är indelade i flera mindre fält, och längs underkanten hänger festonger och ovanpå överkanten står skulpterade facklor. Ljudtaket är målat i grå marmoreringar med brunröda accenter och sparsamt med förgyllda ornament.
DOPFUNT - I södra kordelen. Av lackat och snidat trä med skuren dekor. Sexsidig fot, liksom det något smalare skaftet, bredare cylindrisk skål. Skaftet är fältindelat med en nygotisk dekor, och längs skålens sidor löper en treklöverranka i relief. Från 1860.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter intill långväggarna. Bänkskärmar mot koret med liggande långsmala speglar, enkelt marmorerade i blått. Bänkgavlarna har en karmstödsliknande insvängning, och har en enkel utanpåliggande spegel, enkelt marmorerad i blått. Utsidan i övrigt målad i grått med mörkgrå överliggare. Bänkarnas insida målad i rödbrun lasering. Ryggarna från byggnadstiden, sitsar och gavlar troligen yngre, kanske 1927. De tre bakersta raderna slopade 1960.
KORBÄNKAR - Vid norra och södra väggarna i utförande som bänkinredningen i övrigt.
LÄKTARE - I väster, utförd i nygotik. Den är uppburen av två smala åttkantiga träpelare med konsoler, gråmålade. Läktarbarriären är genom ett listverk indelad i ett spetsbågigt motiv, med många smala och höga fält (egentligen föreställande medeltida fönsteröppningar). Bröstningen är målad i grått med blå fyllningar inom ljusgrått listverk. Läktarens undersida har genom synliga bjälkar formen av ett kassettak. Från byggnadstiden.
ORGEL - Gustaviansk orgelfasad, med fasadpipor i tre öppningar, den mittersta bredare och högre och med en rundbågig öppning. Mittpartiet flankeras dessutom av två tureller med kraftigare pipor, och kröns av en mindre oval med pipor, i sin tur krönt av en förgylld kungakrona och med skulpterade lagergirlanger på sidorna. Turellerna krönta av förgyllda urnor. Orgelfasaden målad i ljusgrått med förgyllda ornament. Orgelhuset restaurerat av C O Svenson 1950.
Orgelfasaden samtida med ORGELVERKET, byggt av Peter Schiörlin 1783 för engelska församlingen i Göteborg. Orgeln flyttades till Örgryte kyrka 1789. 1868 såldes den till Jonsered, där den tjänstgjorde fram till 1927, då den ersattes av ett orgelharmonium. 1950 sattes orgeln i stånd igen av Nils Hammarberg. Ytterligare en restaurering skedde 1991 av Herwin Troje, som bl a återställde vissa pipor till ursprungsskick.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor på ömse sidor om koret. Rektangulära vita siffertavlor omgivna av förgyllda ramar med förgyllda och skulpterade krönstycken. Troligen från 1927.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, gjutna 1879.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

1860 invigdes Jonsereds kyrka. Den byggdes med hjälp av testamenterade medel från William Gibson och hans hustru Anna Catarina Wijk, den ena av de två stora ägarna till Jonsered. Den uppfördes i en nygotik med viss inspiration från England, efter ritningar av A W Edelswärd. Under de efterföljande åren utrustades kyrkan med orgel 1868, kyrkklockor 1879, tornur 1890, och 1897 byggdes koret om och till, så att man bl a fick plats med en sakristia bakom altaret.
1927 skedde en större renovering, då bl a den nuvarande predikstolen och altaruppsatsen tillkom, samtidigt som en av glasmålningarna i koret sattes för. Kyrkan fick förmodligen också eluppvärmning då. Efter detta har endast reparationer av olika slag skett. Kyrkan som var privatägd överlämnades 1960 till Partille församling.

JONSEREDS KYRKA - består av långhus, med smalare femsidig absid i öster (egentligen sydöst), och ett fyrkantigt torn av sten i väster, flankerat av två mindre åttkantiga trapptorn i västgavelns hörn. FASADERNA är slätputsade och avfärgade i ljusgult, med en sockel sav kalksten med fasad överkant. Mellan varje fönster sitter strävpelare, avtrappade uppåt och avtäckta med kalkstensskivor. Koret har liksom kyrkans östgavel en fasad av gult tegel. TAKET över kyrkan är ett sadeltak, täckt med skiffer. Över absiden och på tornspirorna är taken täckta med kopparplåt. Rödmålad taklist i form av ett tandsnitt under takfoten.
INGÅNG till kyrkan i väster genom tornet. En stentrappa i fyra steg leder upp till en spetsbågig portal, med flera putsade lister som omfattning, varav de innersta är rödmålade. Dubbel gråmålad trädörr, klädd med pärlspont, och över denna ett överljusfönster. FÖNSTREN är smala spetsbågiga gjutjärnsfönster, tudelade med mittpost och ett litet fyrpassfönster i spetsen. Blyinfattade antikglas i bågarna. I absidens spetsiga gavlar sitter tre större fönster, med glasmålningar. I långhusets östgavel, ovanför absidtaket, sitter ett rosettfönster, även det med glasmålningar.
TORNET är bredare nertill men smalnar av i höjd med kyrkans taknock. Takets skiffertäckning fortsätter ut på tornets "skuldror". Den övre delen avslutas uppåt med den panelklädda klockvåningen, och överst med en kopparklädd tornspira krönt av ett förgyllt kors. Ovanför porten en minnestavla från kyrkans byggande i kalksten, och över detta ett större rosettfönster i gjutjärn. Ovanför detta ett gjutjärnskors i fasaden och slutligen ovanför detta en klocka med vit urtavla och svarta visare. TRAPPTORNEN i hörnen är åttkantiga och putsade, med en överdel i samma form men byggd i trä, och avslutas uppåt av mindre kopparklädda spiror.