Annedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr.
Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut.
Kyrkorummet är öppet, ljust och luftigt och har en anslående takhöjd. Det är påtagligt att mycket hantverkskunnighet ligger bakom utformning och utförande av kyrkans interiör. Materialen domineras av sten, vitputsade murytor och blyinfattat glas. Formmässigt dominerar rundbågen. Det rundbågiga valvet har använts på många sätt i kyrkorummet.
Korets arkitektoniska utformning med den stora trappan, triumfbågen med kraftiga pelare, absidens rundbåge och de höga smala fönstren skapar ett djupperspektiv.
______________________________________________________________________
GOLVEN i hallarna, kyrkorummets gångar och koret är av kalksten. De är huvudsakligen lagda med fyrkantiga Ölandsplattor i ett mönster av rött och grått. Den senare tillkomna mittgången är belagd med enbart grå plattor. I bänkkvarteren och på läktarna ligger golv av gråmålade furubrädor. VÄGGARNA är putsade och vitmålade. INNERTAKET över långhuset var ursprungligen ett mörkt trätak med öppen takstolskonstruktion. Det ändrades under renoveringen år 1939-40 då nedre delen kläddes in med skivmaterial medan överdelen sänktes. Det fick formen av ett mansadtak med öppen takstol i det övre fallet och är färgsatt i mörkt och ljust blått. Över sidoläktaren är taket uppdelat i tre sadeltak med synliga reglar mot släta plattor. I koret, absiderna och under orgelläktaren finns vitputsade välvda tak.
KORET har en bred trappa och ligger sju steg över långhuset. Det är lägre och smalare än långhuset och avslutas med en rundad absid mot i söder. En hög TRIUMFBÅGE skiljer kor och långhus. Två kraftiga sandstenspelare (Ignabergasandsten från Skåne) med rikt skulpterade kapitäl bär det slätputsade rundbågiga överstycket som är indraget i förhållande till långhusväggen. Pelarna är fristående från väggen och vilar på fundament vid sidan av den breda stentrappan. Bågen får ytterligare stöd av pilastrar i ytterkanterna. De är slätputsade med bas och skulpterade kapitäl i sandsten. Fyra höga rundbågiga FÖNSTER med glasmålningar från 1939-40 släpper in ljus i koret, tre i absiden och ett i korets västra vägg. På motstående sida finns en dörr till sakristian. Mitt i absidens öppning hänger ett stort krucifix i snidat och målat trä.
ALTARET är av sten och ligger ett steg över korgolvet. ALTARTAVLAN är en triptyk bestående av tre oljemålningar på duk infattade i ett enkelt utformat ramverk av trä med förgyllning. Altartavlan är målad 1939 av konstnären Gunnar Erik Ström. Huvudtavlan föreställer en stående Kristus som flankeras av tolv kvinnor och män. Hela altaruppsatsen tillkom i samband med renoveringen 1939-40. Kyrkan hade ursprungligen ingen altartavla.
ALTARRINGEN är ursprunglig. Den är av teak, tresidig, genombruten med kvadratiska hål och kraftigt dimensionerad. Den breda överliggaren är dekorerad med en replist, knäfallet är stoppat och klätt med sammet i en blå nyans.
PREDIKSTOLEN är monterad på kortväggen öster om koret och nås via en trappa från sakristian. Den består av en rund väggfast korg av täljsten, dekorerad med stiliserade friser (tandsnitt, växt- och flätverksdekor) och försedd med textband. Över- och nederkanterna är utkragade. Dörren är av trä med en omfattning i täljsten som kröns av ett tympanonfält med en duva. Korgen, dörren med omfattning och trappan till sakristian är ursprungliga medan baldakinen tillkom 1939-40. Den är utförd i trä, kupolformad med en utkragad nederdel på vilken sex korskrönta ståndare är monterade. Ett större kors sitter på kupolens krön. Färgsättningen är marmorering i ljusbrunt och grått, förgyllda detaljer och blå undersida.
På motsatta sidan, vi västväggen, står det ursprungliga altaret. Det är ett rikt snidat täljstensaltare placerat på ett högt betongpodium med ett enklare fyrsidigt altarbord i snidat och målat trä framför. Täljstensaltaret är fyrsidigt med utkragade och förhöjda sidopartier. Det är dekorerat med skulpterade symboler i rundbågiga nischer åtskilda av kolonnetter med spiralvridna skaft. Sockel och krönande listverk är utkragade. ALTARTAVLAN är en oljemålning på duk, föreställande Kristus. Den skänktes 1952 av konstnärinnan Saga Walli.
Framför altaret står DOPFUNTEN i täljsten. Den stod ursprungligen i absiden mot norr. Funten har en rund cuppa med raka sidor dekorerade med en bred flätverksfris. Ovansidan är plan med en rund försänkning för dopskålen. Skaftet är vridet, foten är fyrsidig med raka kanter och en rundad ovansida. Till dopfunten hör även ett dekorerat huvliknande lock av koppar.
Altaret och dopfunten har ett ålderdomligt uttryck med en myckenhet av klassicistiska dekorelement, vilket är kännetecknande för deras tillkomsttid. De är, tillsammans med predikstolen, tillverkade i Handöl i Jämtland. Ortens täljstensbrott är känt sedan 1500-talet.
KYRKORUMMET har två BÄNKKVARTER samt enkla bänkrader längs långhusets väst- och östsidor. Sitsar och ryggar är ursprungliga och målade i brunrött med röda speglar. Bänkarnas gavlar härrör från renoveringen 1939-1940. De är enkelt utformade och målade i blått med vit dekor, ljusgrå kanter och mörkgrå överliggare. Kvarterens fronter har ljust gråmarmorerade speglar med ramverk i blått och grått. I främre delen av långhuset står två väggfasta stolar som hör till den ursprungliga inredningen.
I kyrkorummets långsidor sitter nio höga, smala rundbågiga FÖNSTER i var fasad. De är från tiden när kyrkan uppfördes och sitter i grupper om tre där det mittersta fönstret i var grupp är något högre. Fönstren är satta i djupa nischer med rakt avslutade kanter och kraftigt sluttande fönsterbänkar. De har blyinfattat smårutsindelat katedralglas inmurat i stormjärn. I östfasaden är fönstren högre och fönstergrupperna sitter i rundbågiga nischer. Fönstren åt väster sitter över läktaren.
Kyrkan har två LÄKTARE, en sidoläktare i väster och en orgelläktare i norr. SIDOLÄKTAREN skiljs från kyrkorummet av höga rundbågiga valv. Den har bröstning av trä med speglar med utskurna grekiska kors, färgsatt i två grå nyanser och blått. På sidoläktarens sju gradänger står ursprungliga bänkar med höga sidopartier. De är av en liknande typ som de bänkar som ursprungligen fanns i kyrkorummet. Gavlarna är målade i ljusgrått och är ganska öppna med enkel utfräst dekor och utskurna blåmålade grekiska kors. En LÄKTARUNDERBYGGNAD som inrymmer samlingslokaler tillkom 1971. Den avskiljande väggen har en slät bröstning och glaspartier med tätt placerade vertikala poster.
ORGELLÄKTAREN vid kyrkans norra vägg vilar på sex Ignaberga sandstenspelare med skulpterade kapitäl. Taket är valvslaget under läktaren och rundbågar välver sig mellan pelarna. Dekorativt utformade smidesstänger förstärker valven. Läktarfronten är slätputsad och har en överliggare i kalksten. Små kvadrater av sten bildar en enkel dekor längs frontens överkant. Läktaren har två nivåer. Den lägre nivån är en kör-/musikerläktare. Den har tre gradänger och på den översta står ursprungliga bänkar. Mellan den nedre och den övre läktaren finns en mellanvägg, genombruten av tre rundbågiga öppningar - en stor flankerad av två mindre. I den större syns orgelfasaden, bakbelyst av fem rundbågiga fönster med blyinfattat målat glas. ORGELN har tre ryggpositiv, två monterade i de mindre muröppningarna och ett placerat mitt på den övre läktarbarriären. ORGELVERKET är byggt år 1958 av Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg. Orgeln har två spelbord, ett på orgelläktaren och ett på körläktaren, samt ett mindre flyttbart spelbord för ryggpositivet. ORGELFASADEN i snidat och målat trä med synliga pipfält är ursprunglig. Färgsättningen går i ljust grått, beige och grönt med förgyllda detaljer. Fasaden är tredelad med ett betonat mittparti flankerat av tureller. Klassicistiska formelement dominerar, såsom joniska pilastrar, voluter och olika friser. Överst sitter en lyra i en trekantsgavel samt tre kronliknande ornament. Fasadens nedre del är något utkragad och försedd med speglar. Ryggpositiven har samma klassicistiska formspråk som orgelfasaden.
Under orgelläktaren finns fyra entréer med omfattningar i skulpterad sandsten samt en absid. Dörrarna är mörkbetsade pardörrar med tre speglar vardera, där speglarna är dekorerade med smala vertikala lister. Kyrkans INNERDÖRRAR är nästan uteslutande av denna typ, dubbla eller enkla och de allra flesta har den ursprungliga färgsättningen kvar.
Den NORRA ABSIDEN används som kapell. Den har tre fönster med blyinfattat målat glas. I inredningen finns bl.a. en enkelt utformad dopfunt i sandsten som ställdes i kyrkorummet vid renoveringen 1939-40 samt en tre- och en fyrsitsig bänk som hör till den ursprungliga inredningen. I öppningen till absiden sitter smidesgrindar.
ENTRÉERNA och trapphusen har valvslagna tak, golv och trappor i kalksten samt fönster med blyinfattat glas. Portar och innerdörrar är ursprungliga.
I SAKRISTIAN öster om koret finns mycket bevarad mörkbetsad träinredning.
ÖVRIGA INVENTARIER
Kyrkan har även ytterligare ett flertal ursprungliga inventarier, bland vilka kan nämnas NUMMERTAVLOR av trä och KOLLEKTBÖSSOR i koppar.
Kyrkan har en stor samling TRÄSKULPTURER med motiv ur bibeln, utförda av konstnären Marcus Jerneken. KORMATTAN tillverkades 1974 av Christina Westman.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
