UTBY KYRKA

BYGGNADSHISTORIK
Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken.

Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lägga ner en kopparlåda innehållande ett pergament med uppgifter om kyrkans tillkomsthistoria.1920 stod kyrkan färdig att tas i bruk men först tre år senare kunde den invigas. Biskop Rhode förrättade också kyrkoinvigningen, som skedde på Palmsöndagen den 15 april 1923. Inför invigningen försåg Hulda Mattsson kyrkan med egenhändigt tillverkade textilier.

I samband med invigningen beskrev en journalist kyrkan. "Enkel och ren i linjerna, vacker i proportionerna är denna kyrka, där den står liksom vuxen fram ur berget. Det finns så många vackra detaljer att lägga märke till inne i kyrkan med det man först fäster sig vid, när man kommer dit in, är den lugna måttfullheten i linjer och färger. Utrymmet är väl tilltaget. Där finns inga onödiga skrymslen, utan man märker en klok hushållning med rummet."
Vidare skriver tidningen om altaruppsatsen som är ett resultat av Bjerkes, Stens och Nilsons samarbete. "Det är främst det egendomliga och vackra, som är Henry Nilsons verk. Som centralfigur reser sig där en hög Kristusbild. Och på ömse sidor om Kristusbilden stå apostlarna. Färgerna i altarskåpet äro klara och skarpa utan att dock verka grella". Göteborgs Morgon Post "Ett besök i Utby kyrka" 19/2 1923

Kyrkan byggdes av det berg den stod på genom att stenen till grund och murar bröts på platsen. Takteglet hade hämtats från taket på ett gammalt tegelbruk nere vid Säveån."varigenom man gratis fått en alldeles öfverdådig patina",skriver Göteborgs Morgonpost den 5 november 1918. Kyrkan var redan från början försedd med el också till orgelverket. Kyrkans värmdes genom en värmekammare, vilket innebar att det inte behövdes några radiatorer i kyrkan, utan att värmen kunde ledas upp, underifrån, genom golvet.

FÖRÄNDRINGAR
År 1943 konstaterades att väggmålningarna smutsas ner vid ett varmluftsintag, via en öppning i långhusets östra vägg, norr om triumfbågen. Varmluftsintaget doldes helt av nummertavlan, som hade hängts på ett visst avstånd från väggen, för att möjliggöra luftcirkulation. Skadorna ansågs ha uppstått genom att rök trängt ut i värmekammaren och därifrån, genom värmekanalen, in i kyrkan. Konservator C.O. Svensson föreslog att de nedsmutsade partierna skulle rengöras varsamt och där inte allt kunde avlägsnas skulle en bättringsmålning ske, al secco, med kalkfärg. Dessutom föreslogs att en metallskärm skulle sättas upp över värmekanalens kant så att den varma luften skulle riktas och passera något utanför väggytan.

Målningarna renoveras av Broche Blücker år 1952
Broche Blückert, som hjälpte John Sten med målningarna, anlitas åter år 1952 för att renovera det invändiga måleriet.

Åtgärder under 1960- och 70talen
1960 utökades läktaren för att skapa plats för kören, efter ett förslag av Nernst Hansson, Göteborg. Ombyggnaden innebar att den tidigare raka läktarbarriären ersattes av ett utkragande mittparti med avfasade hörn ("tresidig front"), den befintliga barriären återanvändes, men i nytt läge.

1964 godkändes inredning av ett väntrum för dopgäster i Utby kyrkas ursprungliga värmekammare, upprättat av arkitekt Johannes Olivegren. Arbetet innebar att de befintliga väggarna och taken kring varmluftskammaren och friskluftstrumman avlägsnades. Ett nytt trägolv lades in. Två platsbyggda skåp uppfördes. En ny dörr till koret, med smidestrycke, sattes in.

Den nuvarande altarringen ersatte 1977 en enklare snidad av björk, av Fritiof Richter. Den ursprungliga altarringen var klädd med ett mörkt, lila, (violett) tyg med broderier av Hulda Mattsson. Den nya tresidiga altarringen är formgiven av arkitekt Gunnar Nilsson, Bo Cederlöfs Arkitektkontor, Göteborg.

ORGEL
Orgelfasaden från 1923 är ritad av arkitekt Sigfrid Eriksson samt tillverkad av bildhuggaren Frithiof Richter. Det ursprungliga orgelverket från 1923, hade 6 stämmor och en manual och var tillverkat av A Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg. Orgelverket har byggts om 1955, 1977 och senast år 2003 av Tostareds kyrkorgelfabrik.

När läktaren utvidgades för att kören skall få bättre plats, uppfördes en ny större orgel bakom den gamla orgelfasaden. Eftersom det inte fanns plats för en utbyggnad av orgeln på läktaren, använde man sig av vinden. Här placerades orgelns andra manualverk, med jalusiluckor i läktarens tak. Det installerades även ett nytt pneumatiskt spelbord. På vinden uppfördes ett svällverk med sex stämmor. Pedalen fick en självständig subbas, samt två stämmor transmitterade från första manualen. Även denna om- och tillbyggnad utfördes av Magnussons orgelbyggeri.

Vid projekteringen för den nya orgel 2002, ville man tillgång till ett spelbord även nere i kyrkan för att få ökad kontakt mellan präst, kör och församling. Den nya orgeln byggdes i s.k. senromantisk stil. Tostareds kyrkorgelfabrik fick uppdraget att bygga den nya orgeln. Hela orgelverket står idag på läktaren. Orgelskåpet, med den gamla fasaden, är framflyttad till läktarbarriären. Det nya spelbordet är ritat av Lars Nordung och placerat i koret på södra sidan. Det nya orgelverket har 14 stämmor och ett stort huvudverk men inget självständigt pedalverk. Orgeln är försedd med 3 600 kombinationer som kan stegas fram eller bak med trampor eller knappar.

Utby kyrka är en salskyrka med ett smalare rakt avslutat kor. Kyrkorummet präglas främst av tak- och väggmålningar utförda av John Sten. Målningarna har en uppbyggnad som påminner om 16- och 1700-talets kyrkomåleri med s.k. himlingar och naiva bibliska kompositioner. Huvuddelen av den fasta inredningen är kvar sedan uppförandet och ritades av kyrkans arkitekt Arvid Bjerke. Som exempel kan nämnas den mörklaserade bänkinredningen, samt den murade och putsade predikstolen. Lika så är mycket av de ursprungliga lösa inventarierna bevarade och i bruk.

GOLVET i vapenhuset och kyrkorummet utom i bänkkvarteren är belagt med rödbränt tegel i fiskbensmönster med en rak fris i ytterkanten och ljusgrå fogar. Stenarna är lagda med den flata sidan uppåt. Framför koret har tegelgolvet kompletterats med ett parti av rödbränt tegel av lite större format än övriga golvet. Koret ligger två trappsteg över långhusets golvnivå och här finns en räffelhuggen stentrappa av Kinnekullekalksten. I bänkkvarteren ligger ett spontat, klarlackat, trägolv av smala brädor. På läktaren är trägolvet brunlaserat. Ett smalt spontat trägolv av klarlackad gran ligger i sakristian. Trappen från sakristian till predikstolen är av klarlackad furu.

Kyrkorummets VÄGGAR utgörs av natursten som putsats med grov borstad struktur. Underliggande naturstenars ojämnheter är synliga i putsen som är målad med en matt gråvit kulör. Fönsternischerna är kvadratiska och vidgar sig inåt. De är putsade och målade i likhet med övrig vägg, men i överkant är nischerna klädda med en spåntad trä panel, tunt målad i lika kulör som fönsterbågar och karm. I bänkkvarteren sitter en boasering av stående, gles, panel med fasade kanter. Den är laserad i mörkbrun kulör och lackad. Överstycket utgörs av en rundad, profilerad, bred, list med tandsnittsfris. Samma profil löper som överliggare även på bänkarnas rygg- och sidostycken mot mittgången.

I långhusets östvägg, norr om koret, finns en trepassformad nisch med en avtrappning in i muren, i nischen är en Mariaskulptur placerad. I motsvarande nisch i östväggen, söder om koret, finns dörröppningen från sakristian till predikstolen. Hela östra långhusväggen runt triumfbågen är dekorerad med stiliserade vinrankor som omsluter ett himmelsfärdsmotiv och i krönet finns ett Kristusmonogram med strålkrans. Rankverket binder samman muren med takdekorationerna. Målningarna är utförda av konstnären John Sten. Triumfbågen är avtrappad med tresprång mot koret. Korets och triumfbågens väggar är putsade och vitmålade, här får altaruppsatsen hela uppmärksamheten.

FÖNSTREN i långhuset är sex stycken. De är kvadratiska enluftsfönster, kopplade och utåtgående med blyinfattat s.k. antikglas i innerbågen. Bågarna och karmarna är målade med en tunn laserande strykning i grönbrun kulör. Två stängningsvred av mässing sitter på varje fönster.

INNERTAKET utgörs av ett tunnvalv av trä med dekorationsmålningar av John Sten. Valvet är uppbyggt av spontade, breda, brädor som är fästa med synliga spikskallar. Grundfärgen utgörs av en matt färg i grå-grön-blå kulör. Motiven är målade i olika bruna, röda, organge och blå kulörer. På norra sidan finns jul- och trettondagsmotiven. På södra sidan återges långfredagens motiv med Jesus på korset. Här finns även en biskop som med sin bibel hejdar en "barbar", ett motiv som ansågs nydanande av samtidens konstkritiker. Målningen skissas några månader efter 1918 års vapenstillestånd.

Figurscenerna sträcker sig från valvets anfang och uppåt, medan valvhjässan endast har målade rosetter kring ljuskronornas fästen. Ett rankverk sträcker sig i väster in över läktaren och upp över fönstren i gaveln och i öster binder det samman taket med östväggen.

PREDIKSTOLEN är placerad på långhusets södra sida vid triumfbågen. Den är väggfast och murad av tegel som har putsats och målats lika övrig vägg. Predikstolen nås via en svängd trappa genom korväggen från sakristian. Öppningen i väggen är trepassformad och har en avtrappning in i muren. Korgen är femsidig och rak med indragen nederdel. I ovankant finns en målad, stiliserad, växtfris i gult, rött och blått. Överstycket är av trä.

Ursprungligen hade kyrkan en LÄKTARBARRIÄR med rak front, men efter en ombyggnad av läktaren, har barriären ett mittparti som skjuter ut i två steg Precis som innan utvidgningen är barriären symetriskt fältindelad med ett slätt ramverk och smala och breda spegelfyllningar av liggande panel med inramande tandsnittslister. I underkant finns en större tandsnittslist och i överkant en profilerad överliggare. I fyra av fyllningarna återfinns målningar av de fyra evangelisterna, utförda av John Sten, kring dessa motiv finns ingen inramande tandsnittslist. Läktarbarriären är målad i grågrön kulör med lister i brunrött.

ORGELFASADEN är ritad av arkitekt Sigfrid Ericsson och tillverkad av bildhuggaren Frithiof Richter. Piphuset är indraget och klassicistiskt utformad. I mittpartiet finns en rundbågeformad nisch buren av kannelerade pilastrar och med växtornamentik och en lyra. Ovanför rundbågen, i orgelfasadens krönande del, finns en sköld omgiven av blommor och blad. Ovansidan smyckas med trumpetande änglabarn och i hörnpartierna, som utgörs av nischer, står en ängel med en bok och en annan med ett ankare. Dessa partier kröns av rosenbuketter. Det nya ORGELVERKET har 14 stämmor och ett stort huvudverk men inget självständigt pedalverk.

BÄNKINREDNINGEN fördelar sig på två kvarter som ansluter till väggarnas boasering. Mot gången längst bak finns två kortare bänkar och på norra sidan når bänkkvarteret västväggen. Mot koret har fyra bänkrader avlägsnats två på var sida om mittgången, för att öka utrymmet. En bänk har placerats med ryggstycket mot norra väggen. Bänkarna är av trä med svagt sluttande ryggstycke och brunlaserade. Överstycket har en rundad profil och en tandsnittsfris. Sidostycket har en spegelfyllning mot mittgången. En senare tillkommen bokhylla finns monterad på bakstyckena. Här finns också en sluttande handsk-/psalmbokshylla i original.

DÖRRARNA mellan vapenhuset och långhuset är pardörrar med vardera tre speglar och har rakt överstycke. Fodren utgörs av en halvstav samt en bräda med vågformig dekorfris. I korets södra vägg finns en svartmålad, plåtklädd, dörr från byggtiden med smidesbeslag och bronsförgylld dekor i form av en lagerkrans och sexuddiga stjärnor. Dörren leder sakristian. Vidare finns en svartmålad, plåtklädd, dörr från år 1964 till ett fd pannrum i norr. Båda dörrarna sitter i putsade fempassformade nischer med överljus i den norra. I sakristian finns en bräddörr målad i gråbrun kulör med smidesbeslag samt en svart smidesdekor i form av bladverk och fåglar med förgyllda detaljer.

ALTARSKÅPET är ritat av kyrkans arkitekt Arvid Bjerke och tillverkat av bildhuggaren Henry Nilsson samt målat av John Sten. Skåpet, som är tredelad, genom fyra spiralvridna kolonner, är ådringsmålad i turkos och rött med förgyllda detaljer. Understycket och överstycket är utkragande. I korpus finns Kristusskulptur med förgyllt kläde. De flankerande delarna inrymmer de tolv apostlarna med respektive attribut. Altarskåpet avslutas av ett segmentformat fält med konkava sidopartier. Dekoren utgörs av lammet med segerfana. Nedanför finns texten: "SE GUDS LAMM". Skåpet kröns av ett strålförsett latinskt kors.

BORDSALTARET är tillverkad 1977 av räffelhuggen rödbrun kinnekullekalksten. Skivans
ovansida har en huggen dekor i form av fem grekiska kors. Skivan vilar på sidopartierna vilka är bredare nedtill och avsmalnar uppåt.

ALTARRINGEN är tresidig och utförd av mörklaserat lackat trä. Knäfallet är stoppat och klätt med brunt skinn.

DOPFUNTEN är sexsidig där varje sida har en kartusch med en ängel som omgärdas av stiliserande växtfriser. Cuppan vilar på ett skaft med stiliserad bladornametik och en sexsidig fot. Dopfunten kom till kyrkan först 1947 och är tillverkad efter en ritning av R.S Anderberg. En dopskål i silver med förgylld insida och gravyrer i fyra fält skänktes till kyrkan 1919.

En NUMMERTAVLA av rödbrun kalksten med profilerad ram från 1923, som sitter placerad på östra väggen. I kyrkan finns två stycken stora LAMPKRONOR av snidat trä från 1923 som Bjerke ritat och som slöjdläraren Håkan Lindén har tillverkat.