PATER NOSTERKYRKAN

FÖRARBETET INFÖR KYRKOBYGGET
1951 växer tankar på en egen kyrka fram i området. Upprinnelsen är en omorganisation där de östra delarna av Carl Johans församling tillförts Masthuggs församling. Huvudkyrkan på Stigberget upplevdes som alltför långt bort.

1958 bildades Pater Nosters kyrkostiftelse. Pengar samlades in genom försäljning och gåvor. Syföreningen Pater Nostercirkeln gör en stor insats. Under året upprättas kontakt med Göteborgs Småkyrkostiftelse och arkitekt Torsten Hansson, och kommunen upplåter tomten vid Såggatan för kyrkobygget.

1970 fick Torsten Hansson, HPS Planering AB, uppdraget att rita den nya kyrkan, i samarbete med ingenjör Leif Sördal. Den skulle anpassas till såväl terrängen som den omgivande bebyggelsen. Kyrkan skulle också passa verksamhetens behov, med kyrkorum och lokaler för samling och samtal. Torsten Hansson ritade även kyrkans inredning.

KYRKAN UPPFÖRS OCH INVIGS 1973
Första spadtaget tas i januari 1973. Av de beräknade kostnaderna på 1,1 miljoner kornor kommer 400 000 från Pater Nosterstiftelsen, 100 000 från Småkyrkostiftelsen och de resterande 600 000 från Göteborgs Kyrkofullmäktige.

Pater Nosterkyrkan invigdes av biskop Bertil Gärtner i december 1973.

ORGEL 1976
Kyrkans orgel med 14 stämmor invigdes 1976. Den byggdes av Lindegrens orgelbyggeri i Göteborg och då orgelbyggaren var bosatt inom församlingen skänktes några stämmor gratis. Pater Nosterkyrkan fick därmed den största orgeln bland Göteborgs småkyrkor. De 150 000 kronor som föreningen betalade utgjordes av insamlade medel från församlingens syförening samt frivilliga medel.

ÖVRIGT 1973-2006
Kyrkans ursprungliga fasta bänkar har ersatts med lösa stolar.

Altarringen är borttagen efter 1987.

INTERIÖRBESKRIVNING

Pater Nosterkyrkan har ett kvadratiskt kyrkorum, orienterat i nära öst-västlig riktning med koret i väster. Rummets inriktning mot altaret har uppnåtts genom korväggens gestaltning, med en upplyst vitmålad nisch bakom altaret.

Det första intrycket domineras av de stora takfallen, klädda med omålad furupanel, tillsammans med fönsterpartierna i gavelröstena och den vitmålade korväggen. Taknocken är tvärställd över långhuset, vilket medför att gavelröstena sitter över rummets långsidor. I övrigt är varma naturfärger mest framträdande i rummets färgsättning - omålat trä i tak, korinredning, orgel och stolar, varmt beige golvplattor och ljust laserade väggar.

Kyrkorummet är medvetet enkelt utformat. Ljuset kommer ovanifrån och genom stora fönsterpartier i öster. Rummet får en intim och avskild karaktär då fönstren, trots sin storlek, inte medger någon visuell kontakt med omvärlden. Ambitionen var att skapa ett ljust och modernt kyrkorum, med gott om utrymme i koret.

Bakom en skjutdörr i den södra väggen ligger en kyrksal som kan läggas till kyrkorummet vid behov. I bottenvåningen finns församlingslokaler.
___________________________________________________________________________

Kyrkorummets GOLV täcks av kvadratiska keramikplattor med flammig glasyr i beige/brunt. Det flesta av VÄGGARNA är klädda med stående furupanel, satt med smala glipor mellan brädorna. Träpanelen är tunt laserad i vitt. Under panelen är kyrkans bärande innerväggar av betong, övriga är av gipsplattor. KORVÄGGEN i väster markeras med en bred, grund nisch av vitmålat tegel, med dold belysning längs kanterna. Åt söder kan ett stort parti av väggen skjutas åt sidan för att binda samman kyrkorummet med kyrksalen.

Kyrkans FÖNSTER är samlade i större fönsterpartier, dels i gavelröstena åt söder och norr och dels i den sydöstra fasaden. De är uppbyggda av isolerglaskassetter i omfattningar av trä. Fönsterpartierna domineras av vertikala linjer, med höga smala och kraftiga poster. Fönstren åt öster har en pendang i rummets ENTRÉ, där dörren utgör en del av det glasade partiet mot vapenhuset. DÖRREN till sakristian i norr är klädd med panel, som väggarna.

TAKET är stort och nocken är tvärställd över rummet. Innertaket följer sadeltakets form. Takfallen är klädda med omålad furupanel.

KORET är stort och öppet. Inredningen är ritad av kyrkans arkitekt och ursprunglig. ALTARET i ljust trä är fristående. Det är ett bordsaltare, uppbyggt av en kraftig odekorerad bordsskiva som vilar på två spegelförsedda fundament. ALTARUPPSATS saknas, men ett enkelt utformat träkors är monterat på korväggen. DOPFUNTEN har en fot likt ett fundament i ljust trä, fyrsidig med spegelförsedda sidor. Cuppan i grå kalksten har raka kanter med räfflat ytmönster och en plan, slipad ovansida med en rund fördjupning för dopskålen.

PREDIKSTOLEN i ljust trä står norr om koret, nära ingången till sakristian. Den har raka sidor och utformningen är närbesläktad med korinredningen. Framsidan är spegelförsedd, sidopartierna är genombrutna. Ovansidan är plan och kröns av ett pulpetbord. Predikstolen står på ett lågt podium, klätt med blå heltäckningsmatta.

KYRKORUMMET är möblerat med lösa stolar. Stolarna är i ljust trä med stoppade sitsar, klädda med ett beige tyg.

ORGELN, byggd av T. Lindegren år 1976, står i rummets nordöstra hörn. Den är av ljust trä och har synliga pipfält. Ovansidan är snedställd och följer takfallets form. Orgeln har 14 stämmor, vilket är ovanligt för en småkyrka. Orsaken är att orgelbyggaren var bosatt i församlingen och därför skänkte några stämmor gratis.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks kyrkorummets LAMPOR, ganska stramt utformade armaturer i vitmetall med tidstypiskt utformade glaskupor. De stämmer väl med rummets gestaltning. En TRIPTYK av Saga Walli, sitter bredvid koret, och en SKEPPSMODELL (ca 1980) föreställande "Valerian" från Brixham hänger över kyrkorummet. På den norra väggen sitter textilkonstverket "De fyra elementen" (Märta Önvall och Märta Rinde-Ramsbäck 1990) som bl.a. framställer fyren Pater Noster och åt sydost finns fyra tavlor som tillkommit i samband med att den armeniska församlingen börjat nyttja kyrkan.

VAPENHUSET har karaktär av hall. Det ansluter till korridoren bort mot kyrksalen och trappan till bottenvåningen. Golvet är täckt med samma typ av keramikplattor som i kyrkorummet, väggarna är antingen klädda med träpanel eller putsade och vitmålade. Ytterdörren är av liknande utformning som dörrpartiet in till kyrkorummet. Genom ett fönsterparti mot norr har man utsikt mot klockstapeln och kyrkans muromgärdade gård.