Kyrkorummet är treskeppigt med korsarmar åt söder och norr. Koret ligger i öster, sakristian i norr och vapenhus både i söder och väster. De tre läktarna finns i söder, väster och norr.
Kyrkorummet är ljust och luftigt, med en påtaglig rymd. Färgsättningen domineras av vitt och pärlgrått och formspråket innehåller många mjukt rundade former. Stilmässigt dominerar nyklassicismen. De bemålade fönstren i kyrkans östra ände sätter stark prägel på rummet. Fönstren tillsammans med korabsiden, predikstolen, orgelfasaden och långhusets tolv kraftiga kolonner framträder starkast vid den första anblicken. Kyrkorummets färgsättning och uttryck samverkar till en sammanhållen helhet.
Ursprungligen var interiören Carl Johans kyrka ordnad utifrån centralkyrkotanken. Koret var placerat vid den norra väggen och kyrkbänkarna vände sig in mot kyrkans mitt. Åren 1862-1863 byggdes kyrkan om invändigt och bland annat flyttades koret till den östra absiden varvid kyrkan fick en mer traditionell uppdelning mellan kor och långhus. Under 1900-talet har kyrkan genomgått en rad olika renoveringar. Den senaste renoveringen (1988) strävade efter en återgång mot utseendet under 1860-talet.
Den östra absiden inrymmer KORET. Det är lägre och smalare än kyrkorummet och ligger två steg högre än långhuset. En antydd triumfbåge skiljer koret från kyrkorummet genom att östväggens murverk går in ca en meter på ömse sidor om absiden. Ovanför taklisten, som ligger i nivå med absidens tak, avslutas bågen som en försänkning i murverket i den östra fasaden. I den övre delen av bågen sitter ett större lunettfönster med glasmålningar. Väggpartiet mellan fönstret och korets överkant är försett med målade bibeltexter i brunt på beige botten.
Absidens INNERTAK är dekormålat i beige, brunt, blått och guld. Det utfördes 1912 och motivet togs fram av professor Charles Lindholm och konstnären Albert Eldh, i en mycket tidstypisk stil. Måleriet består av en kraftig takbård i guld med änglar, festonger och växter samt en solfjädersformad takmålning med blad-, stjärn- och medaljongfriser. Medaljongerna inrymmer IHS, ett latinskt kors, en kalk samt ett Kristusmonogram. I mittpartiet finns en duva. Mellan golv och tak löper gråmarmorerade PILASTRAR med förgyllda joniska kapitäl.
ALTARET står på ett podium tre steg över korets golv. Det är av trä, ljust marmorerat och har dekorativa sniderier i blått och guld. Den klassicistiska ALTARUPPSATSEN från 1912 är relativt liten. Mittfältet är en rundbåge med en förgylld Kristusfigur i snidad relief. Sidostyckena visar vardera två evangelistsymboler flankerade av joniska pilastrar. Krönet pryds av växtmotiv, bl.a. veteax. På var sida om altaret står sjuarmade mässingsljusstakar på marmorerade fundament med förgylld dekor och Carl XIV Johans monogram.
ALTARRINGEN är placerad strax utanför absiden. Den är täckmålad i ljust grått med dekor i guld. Mittpartiet är rundat och sidostyckena raka. I den rundade delen sitter svarvade balusterdockor, sidostyckena är täta och har försänkta marmorerade speglar. Mitt på framsidan sitter snidade och förgyllda palmblad och en lagerkrans. Knäfall och överliggare är klädda med blått tyg. Golvet mellan korabsiden och bänkarna ligger ett steg högre än långhuset, med en ramp placerad vid den norra änden.
De tre fönstren med GLASMOSAIKMÅLNINGAR i koret skänktes till församlingen 1913. De tillverkades av stockholmsfirman Neumann & Vogel efter förlagor av konstnären Albert Eldh. Det norra korfönstret avbildar Jesu födelse, det runda mittfönstret visar den törnekrönte Jesus och det södra framställer Jesu uppståndelse. Ytterligare sex fönster tillkom 1932, tack vare en donation. Även dessa var komponerade av Albert Eldh och utgör en serie med motiv från den svenska kyrkans historia. Motiven framställer samtidigt symboler för dopet, kärleken, ordet, tron, bönen, nattvarden, hoppet och lovsången. Fönsterserien börjar på den norra långhusväggen och avslutas på motstående vägg. Det stora lunettfönstret i triumfbågens överkant tillkom eventuellt redan 1912. Det visar Jesus och fyra bibeltexter, tre av dem likalydande med dem som målats på väggytan under fönstret.
PREDIKSTOLEN tillkom 1862-1863 och är tillverkad av bildhuggaren Malmberg. Den är sammanbyggd med kolonnen närmast koret på kyrkans norra sida. Korgen är rund och rikt dekorerad med snidade symboler (bibeln, kalken, det latinska korset och lagens tavlor) i försänkta spegelpartier samt en mängd klassicistiska dekorelement. Ljudtaket är en stor rikt snidad baldakin som kröns av ett latinskt kors. Dekoren är förgylld, bottenfärgen pärlgrå och blå. Trappan som kröker sig runt kolonnen har ett slutet räcke med försänkta marmorerade spegelfält och stolpar med skulpterade knoppar.
DOPFUNTEN av trä är enkelt utformad, marmorerad med dekor i blått och guld. Den står söder om korabsiden.
KYRKORUMMET är treskeppigt. Mittskeppets tunnvälvda INNERTAK vilar på tolv kraftiga KOLONNER. De har släta skaft som är ljust marmorerade i grått och beige. Bas och kapitäl är enkelt utformade och har polykrom marmorering med dekorativa guldränder. Kolonnerna står på stora fyrkantiga fundament, marmoreringsmålade i en något mörkare grå nyans. Sidoskeppens tak är platta. Korsarmarna har tunnvälvda tak med stickvalv i anslutningen till långhuset. Taken är putsade och målade i en mycket svagt rosa färgton. Längs kanterna och tvärs över valven löper dekorativa målade linjer i ljus aprikos och ljust gråblått.
INNERVÄGGARNA är genomgående putsade och målade i en mycket svagt rosa färgton. Mötet mellan vägg och tak bryts av ett kraftigt betonad, utkragad TAKLIST. Den är marmorerad i grått. Kyrkorummets kolonnrader avslutas med två PILASTRAR på den östra väggen, färgsatta i likhet med kolonnerna.
Majoriteten av kyrkorummets FÖNSTER är höga och rundbågiga. De sitter i djupa nischer som vidgar sig lätt inåt rummet. Innerfönstren i kyrkans östra del har blyinfattade glasmålningar, beskrivna ovan, övriga har smårutsindelat blyinfattat antikglas. Innerbågarna är av vitmålat trä och har åtta kvadratiska rutor samt två kvartscirkelformade som utgör rundbågen. Över den norra korsarmen sitter ett runt fönster, över den södra ett lunettfönster. Även dessa har blyinfattade antikglas i innerbågen.
Kyrkorummets INNERDÖRRAR har tillkommit i flera etapper. Huvuddelen av fyllningsdörrarna är sannolikt från när kyrkan uppfördes eller från restaureringen vid sekelskiftet 1900. Flera av dörrarna byggdes om i samband med renoveringen år 1938, då det också tillkom ytterligare några innerdörrar som gjordes lika de befintliga. Dörrarna har försänkta speglar med dekorativa listverk, ljust grundmålade och laserade i en ljust gråbeige ton.
Kyrkorummets GOLV är av furuträ, på ett oisolerat golvbjälklag av impregnerat virke. Golvet är omålat. I gångar och trappor ligger enkla gångmattor i grått.
KYRKBÄNKARNA är ombyggda i flera omgångar men kan i grunden vara från 1826 eller 1862-1863. Bänkkvarteren har glesats ut, även på läktarna, och bänkrader har tagits bort både längst bak och närmast koret. I långhuset finns fyra fristående bänkkvarter. Kyrkorummet har gångar i mitten (väst till öst och söder till norr), under orgelläktaren och längs ytterväggarna. Bänkarna är enkelt utformade. På gavlarna och kvarterens bak- och framstycken sitter fyrkantiga utanpåliggande speglar med en grå/vit/gulbrun marmorering som skall efterlikna Sienamarmor. Stommen är i övrigt målad i en varm beige nyans med överliggare och sittbräda i rödbrunt samt fotbräda och golvlist i grått.
Bänkarna på de tre läktarna är mer ursprungliga i utseendet, med utskurna sidostycken och försänkta speglar i gavlar och bänkryggar. De är täckmålade i ljust grått.
Kyrkans tre LÄKTARE har fronter i klassicistisk stil, med ljusgrå marmorerade spegelfält. Fälten är kantade med förgyllda lister och pryds av förgyllda målade symboler i ovala medaljonger med blå botten. Läktarfronterna är påbyggda med ett enkelt mässingsräcke i överkant. NORRLÄKTAREN och SYDLÄKTAREN vilar på smala järnkolonner, gråmarmorerade med polykroma kapitäl. ORGELLÄKTAREN vilar på fyrkantiga pelare vid mittgången och är dessutom sammanbyggd med två av de stora kolonnparen som bär taket. Mitt på läktarfronten exponeras orgelns ryggpositiv, tillkommet 1955. ORGELN från 1912 har 44 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. ORGELFASADEN härstammar från 1863 och sätter stor prägel på kyrkorummet. Stommen är av trä och formen följer takvalvets båge. Pipverket är exponerat. Grundfärgen är vit med mycket dekor i form av förgyllda snidade detaljer, företrädelsevis växtornamentik, mot en ljust blå botten.
SAKRISTIAN i ligger i en LÄKTARUNDERBYGGNAD i den norra korsarmen. Den har trägolv, väggar och tak är putsade och vita. Den har en egen ingång från norr, med två dubbla dörrar i samma utförande och färgsättning som övriga ingångar. Den har ett fönster mot öster, nära kvadratiskt med klarglas i innerbågens fyra rutor.
VAPENHUSET I SÖDER har golvbeläggning av rektangulära kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade, taket (undersidan på södra läktaren) är putsat och målat i ljust grått. Innerdörrarna (spegeldörrar i olika utföranden) är ljust täckmålade och laserade i ljust gråbeige. Fönstren mot öster och väster sitter i djupa nischer. Fönstrens överdel är dold av läktaren, som nås via en trätrappa vid vapenhusets östra fasad. Entrén har två dubbeldörrar med ett vindfång mellan. De inre dörrarna är enklare i utformningen och sitter i ett spröjsat, uppglasat väggparti som släpper in ljus från fönsterpartiet ovan ytterdörren.
VAPENHUSET I VÄSTER ligger i kyrkans västra absid. Det har golvbeläggning av rektangulära kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade, taket (undersidan på orgelläktaren) är putsat och målat i ljusgrått. Taklisten är kraftig och målad i ljusgrått. Innerdörrarna (spegeldörrar i olika utföranden) är ljust täckmålade och laserade i ljust gråbeige. Entrén har tre dubbeldörrar. De två yttre utgör ett vindfång, de inre avgränsar en liten förhall. Från förhallen leder två trätrappor upp till orgelläktaren. De mittersta dörrarna är enklare i utformningen och har frostat glas i den översta spegeln. De släpper in lite ljus från överljusfönstret ovan entrén. Golvytan i vapenhuset är i det närmaste rund. På de konkava väggarna sitter paneler med speglar av dekorativa lister samt pilastrar, med och utan kannelyrer. Flera dörrar av olika ålder finns i utrymmet. Snickerierna är ljust grundmålade och laserade i ljust gråbeige. Två fyrkantiga pelare som bär läktaren står i rummet.
LÄKTARUNDERBYGGNADEN i väster rymmer två samlingsrum placerade på var sida om mittgången. Den tillkom 1988. Hörnet mot mittgången är mjukt rundat och väggen mot kyrkorummet är uppglasad med tre segmentbågiga fönster. Ingångar finns mot kyrkorummet (vid ytterväggarna) och mot vapenhuset. Under läktaren står också vitmålade kapphängare av trä.
Kyrkan har flera ÖVRIGA INVENTARIER som sparats från dess föregångare. Från den gamla Varvskyrkan finns en ALTARTAVLA och ett VÄGGUR med fodral. Från Mariebergskyrkan finns en svart MÄSSHAKE och en KARL XII-BIBEL. Kyrkan har också en FATTIGKISTA från 1746 som står i den södra entréns vapenhus. Till kyrkans egna äldre inventarier hör NATTVARDSSILVER och en röd MÄSSHAKE som är gåvor från Carl XIV Johan. Bland yngre föremål märks bl.a. VOTIVSKEPPET i långhusets norra del är en modell av barken Örnen, byggd 1877 på Kustens Varv. Den äldre DOPFUNTEN, en änglagestalt med ett snäckformat dopfat från 1928, står på den norra läktaren. KORORGELN flyttades från S:t Matteus kapell på Västra kyrkogården 1981. Vid den södra väggen, nära koret, står ett större KORS som kan höra till en äldre altaruppsats. På motsatta sidan står en AMBO med marmorering och dekor i blått och guld, likt övriga inventarier.
För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 4, Carl Johans kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
