BRÄNNÖ KYRKA

BRÄNNÖ KYRKA PLANLÄGGS OCH UPPFÖRS
Brännö hör till Styrsö församling och öns invånarantal var under 1900-talets början för litet för alls komma på tal för en kyrka bekostad av allmänna medel. År 1936 startade ett tjugotal kvinnor en syförening på Brännö, för att på frivillig väg bekosta en kyrka. Redan på 1940-talet hade man samlat in tillräckligt med pengar för kyrkobygget, men dröjsmål och byggnadsstopp sköt planerna på framtiden.

År 1954 fick man byggnadstillstånd för en kyrka på Brännö. Kommunen skänkte den gamla skoltomten, belägen intill Brännö kyrkogård, till kyrkbygget. Ritningarna framställdes av Olov Geggen. Byggandet inleddes i juni 1954, under ledning av byggmästare Verner Hamberg, Brännö. Den invigdes i november samma år av biskop Bo Giertz. Många av kyrkans fasta och lösa inventarier är gåvor från kyrkorådet och enskilda församlingsmedlemmar.

I Tidskriften "Idun" (nr 2, 1955) beskrivs den nybyggda kyrkan på följande sätt:
"Kyrkan, helt av trä och med ett golv som är så blankfernissat att det sticker i ögonen, rymmer 100 sittande personer. Läktare finns också med en orgel på tolv stämmor. Tvärs genom kyrkan, från långsida till långsida, går en vitmenad järnstång. Den är till för att stödja taket som höll på att falla in redan medan kyrkan byggdes."
Göteborgs-Posten (8/11-1954) skrev: "Kyrkans interiör är ren och enkelt vacker. Altarväggens enda prydnad är ett fönster med röd båge. Fönstermotivet passar bra i Brännö kyrka: två människor som räcker varandra händerna genom ett kors mot ett blått fält."

Klockstapeln, även den uppförd 1954, bekostades genom en insamling som initierats av Brännö Kyrkogårdsförening. Klockan, inlånad från Norum, daterades till 1500-talet eller äldre. Stapeln invigdes av prosten Oskar Cullberg. (Klockan har senare bytts mot en bojklocka från 1883, inlånad från Sjöfartsstyrelsen. Den första klockan är sannolikt identisk med en av klockorna som nu finns i Norums kyrka.)

Kyrkan kostade 38 000 kronor att uppföra, klockstapeln kostade 12 000. Syföreningens arbete fortsatte även efter invigningen, för att samla pengar till kyrkans underhåll.

PLANERAD TILLBYGGNAD 1960
Ritningar godkändes för en enkel sommarbostad åt "en prästman". Den var tänkt att uppföras vid koret, men kom aldrig till genomförande.

RENOVERING, UTBYGGNAD AV KORET 1978
Ett nytt kor, lägre och smalare än långhuset, uppfördes i söder. Kyrkan renoverades in- och utvändigt. Fasadmaterialet ändrades från trä till panelimiterande plåt. Ritningarna upprättades av Thersthols ingenjörsbyrå i Göteborg.

Kyrkorummet renoverades i en tidsenlig stil, med bl.a. orange heltäckningsmatta och bruna väggar. Kyrkans ursprungliga altarring, ambo och dopfunt ersattes med nya. Läktaren i kyrkans norra ände togs ner (eller byggdes igen). Vatten och avlopp installerades. Det medförde att köket kunde få en ny, mer komplett inredning och att ett WC kunde byggas i anslutning till vapenhuset.

RENOVERING 1993
Vid nästa renovering fick kyrkorummet ett trägolv igen, nu ett s.k. klickgolv med utseende som träparkett. Kyrkorummet fick även tillbaka sin ursprungliga färgställning, med vita väggar och ett ljusblått innertak. De nuvarande stolarna tillkom sannolikt vid denna renovering.

ÖVRIGT 1954-2006

Kyrkans orgel tillkom under 1990-talet. Den ersatte då en elorgel.

Klockan i klockstapeln är inlånad från Sjöfartsstyrelsen. Den är en så kallad bojklocka, troligtvis gjuten 1883. Den har ersatt den inlånade 1500-talsklockan från Norums församling.

Kyrkorummet har en nord-sydlig orientering, med koret i en utbyggnad åt söder. Rummet kan göras större genom att öppna vikdörrar mot kyrksalen i norr. Vapenhuset ligger i norr, med entré från öster.

Kyrkorummet är enkelt och funktionellt utformat. Det har genomgått omfattande renoveringar både på 1970- och 1990-talet.

Korfönstret är kyrkans mest framträdande utsmyckning. Fönstret är från kyrkans tillkomsttid och ritades av kyrkans arkitekt, Olov Geggen. Han ritade även den ursprungliga altarringen och predikstolen, men de ersattes med nya på 1970-talet.
___________________________________________________________________________

GOLVET är täckt med ett klickgolv av trä, likt ett parkettgolv. VÄGGARNA är tapetserade med vävtapet och vitmålade. INNERTAKET är klätt med träpanel, som är satt i rummets längdriktning, och målat i ljust blått. Tvärs över rummet går ett dragjärn av metall, målat i samma kulör som taket.

Kyrkorummets FÖNSTER sitter i band i de östra och västra fasaderna. Karmar och omfattningar är vitmålade. I koret sitter ett fönster med GLASMOSAIK, utfört i blyinfattat glas i klara färger. Det ritades av kyrkans arkitekt Olov Geggen.

Kyrkans DÖRRAR är släta och vita. Mellan vapenhuset och kyrkorummet sitter en stor skjutdörr, och mellan kyrkorummet och kyrksalen finns ett parti med vikdörrar. På var sida om koret sitter enkla dörrar in till sakristian och ett förvaringsutrymme.

KORET är smalare och lägre än långhuset. Golvet ligger på samma nivå i hela kyrkan. Koret går att avskilja från kyrkorummet med en vikvägg, då kyrkan tidvis fungerar som samlingssal under veckorna.

ALTARET är ett enkelt blockaltare i trä, tapetserat med vävtapet och vitmålat. Det är placerat mot den södra väggen. ALTARUPPSATS saknas, motivfönstret fungerar som altartavla.
ALTARRINGEN i ljust trä är tredelad. Barriären är uppbyggd av konkava spjälor, överliggaren är slät, knäfallet är stoppat och klätt i ljusblått tyg.

PREDIKSTOL saknas, istället finns en ambo. Den är i ljust trä, enkelt utformad med en bas av stående spjälor och ett snedställt pulpetbord. DOPFUNTEN är också enkel, ett fyrbent stativ i ljust trä som tillverkats utifrån en befintlig dopskål.

KYRKORUMMET är öppet och luftigt, möblerat med stolar i två kvarter. Bänkkvarterens kopplade STOLAR har stommar i ljust omålat trä. Sitsar och ryggstycken är stoppade och klädda i ett blågrått tyg. Stolarna härrör från en av renoveringarna.

ORGELN står i rummets nordöstra hörn. Den är enkelt utformad med raka sidor i omålat trä. Överdelen är något utkragad och framsidan är försedd med luckor.

SAKRISTIAN har sin plats i ett litet utrymme bredvid koret. Utrymmet är dock så litet att det inte används för denna funktion.

VAPENHUSET har karaktär av hall. Golvet täcks av en beige linoleummatta, väggarna är klädda med omålad träpanel, taket är vitt.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks kyrkans stora VOTIVSKEPP, en ovanligt stor skeppsmodell i trä från mitten av 1900-talet. Det är placerat i en nisch ovanför dörren mot vapenhuset. Bredvid koret står ett GOLVUR i snidat och målat trä, mörkgrönt med förgyllda detaljer. Urverket är tillverkat av Jonas Biurstedt och daterat till 1700-talet.