TRÖNNINGE KYRKA

ALLMÄNT- Trönninge stenkyrka uppfördes 1893-94 efter ritningar av arkitekt Sven Gratz. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan har ett rektangulärt långhus och ett smalare polygonalt kor. Norr om koret ligger sakristian. Tornet i väster flankeras av mindre hörnrum/torn, varav det nordvästra rymmer torntrappan.
FASAD- Kyrkan är en murad, oputsad, naturstenskyrka i nygotisk stil med strävpelare i alla hörn. Kyrkans yttermurar är uppförda av kvaderhuggen granit med bakmurning av tegel. Fasaderna har en grövre ytstruktur, medan dörr- och fönsteröppningar markeras av slätare huggna stenar.
FÖNSTER- Mot norr och söder genombryts fasaden av stora, spetsbågiga fönsteröppningar, fyra mot norr och fyra mot söder. Fönstren var ursprungligen större, men har kortats i underkant. Förminskningen döljs exteriört av kopparplåtar. Korets tre spetsbågiga fönsteröppningar blev igenmurade år 1951 och utgörs idag enbart av putsade ytor avfärgade i grå kulör. En putsad och koppartäckt gördelfris löper runt hela kyrkan i underkant av fönstren. Nedanför denna lutar fasaderna utåt. I anslutning till takfoten finns en profilerad putsdragen list som markeras ytterligare runt koret med konsoler som skjuter ut och bildar en gles tandsnittslist.

TORN- I väster har kyrkan ett klocktorn med tornluckor. TAK- Tornet kröns av en högsträckt och spetsig spira täckt med mönsterlagd zinkplåt i fyrkantiga fjäll.

LÅNGHUS-TAK-Långhuset täcks av ett sadeltak med kopparplåt i smala skivor med ståndfals. (Ursprungligen var taket täckt av mönsterlagd skiffer i grönt och brunt) Taket har en vanlig hängränna av koppar, medan övriga takfall har fotplåt. I östra nocken skjuter taket upp i en form av huv.

ENTRÉ-Huvudentrén är spetsbågeformad och ligger i tornets bottenvåning i väster. Dörren är en kopparbeslagen pardörr. Ovan entrén sitter en huggen sten som anger byggåret 1894. Ovan detta sitter ett runt, spröjsat, fönster.

HELHET- Kyrkan är invändigt vitputsad och koret skiljs från långhuset genom en spetsig triumfbåge. Kor med stjärnvalvstak. Långhusets tak är ett välvt tak av spontade brädor från 1951, vilket ersatte ett äldre tredingstak.

FAST INREDNING- BÄNKINREDNING- Bänkinredning med dörrkopior från gamla kyrkans inredning 1760.
PREDIKSTOL- Predikstol i ren renässans av hög klass, utförd av Holger målare från 1598. Fyra bredare och ett smalare, bågformigt fält som avgränsas av joniska, kannelerade kolonner med joniska kapitäl samt i fälten målade de fyra evangelisterna. I listverket återfinns tandsnitt och äggstavslister (i nedre fältet står namnet Holger målare och 1598). Predikstolen återinsattes i samband med renoveringen 1951.
ALTARE OCH ALTARUPPSATS- Altare med skiva av polerad kalksten och dito dopaltare från 1951. Altaruppsats av Gustaf Kihlman, Borås, från 1701. I centrum en kalvariegrupp mot blå grund (Kristus på korset, Nedan Maria och Johannes) Över gruppen finns Karl XII: s monogram under kunglig krona och över monogrammet en bild av Kristi uppståndelse inom en blomsterkrans, vilken hålles av en ängel i uppsatsens krön. Till vänster en friskulptur av en ängel som håller en en rörspira och till höger en som håller ett kors. Under kalvariegruppen en inramad text. Altarringens tre målningar är från 1953 och utförda av Erik Olson, Halmstadsgruppen. Altaruppsatsen återinsattes i samband med renoveringen 1951.
ORGEL- Orgel byggd av A Magnusson, Göteborg, från 1956. Nygotisk orgelfasad och pipor från 1894. Liten kammarorgel på läktaren från 1959.

SPECIFIKA INVENTARIER- DOPFUNT- Dopfunt av medeltida form från 1952. Ritad av Stadsarkitekt A F Wetterquist, Halmstad och huggen av Christoph Keppner, Malmö.

ÖVRIGT- KYRKKLOCKOR- Lillklocka från 1831 (gjuten vid Anders Öfwerströms klockgjuteri, Göteborg och storklocka från 1894 (med malm från en kyrkklocka från 1675). Triumfkrucifix från medeltiden, 1400-talet, hänger över dopaltaret. Brudbänk från tidigt 1800-tal, längst bak i kyrkan, ev bakstycket dekorerat av kyrkomålaren P Hallberg, Halmstad.
Golvur från 1810. Ur av Frode, Halmstad, fodral av Hieronimus Wennerholm, Sperlingsholm, dekorerad av P Hallberg. Järnbeslagen kista med lås med ätten Kruses och Thotts vapen. Bröllopskista från 1600-talet. Nummertavlor från 1953 med krön från 1772 med G under kunglig krona (Gustav III). Fattigstock från 1772.

TRÖNNINGE KYRKA uppfördes 1893-94 i nygotisk stil efter ritningar av stadsarkitekten i Halmstad Sven Gratz. Kyrkan ersatte en medeltida föregångare, belägen ca 40 meter åt sydväst, som revs 1896. Tornet kröns av en högsträckt spira, sedan byggnadstiden klädd med fjällmönstrad zinkplåt. Övriga tak täcks sedan 1959 med kopparplåt. Korfönstren igenmurades helt 1951 och utgörs i exteriören idag av gråputsade ytor. Samtidigt insattes nya mindre fönster på högre höjd, vilket medförde att kopparplåtar nu sitter under fönstren.

Kyrkorummet präglas av renoveringar under 1900-talet och av äldre inventarier. Kvar från byggnadstidens nygotiska kyrkorum är rumsformen, korvalvet och orgelfasaden (1894). Den ursprungliga altarprydnaden i form av en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur är numera placerad under läktaren. En genomgripande renovering genomfördes 1951 under ledning av arkitekten Fredrik Wetterqvist, då den nygotiska interiören till stora delar förändrades. Nya innerväggar murades upp för att komma till rätta med kyrkans långvariga fuktproblem och nya golv inlades. Det kassettindelade innertaket ersattes av ett tunnvalv, orgelläktaren förstorades och en ny sluten bänkinredning med gavlar efterliknande den gamla kyrkans bänkinredning insattes. Två originalspeglar monterades in i de främsta bänkdörrarna. Konstnären Hans Fagerström utförde de nya marmoreringarna på taklisten och bänkdörrarna efter förebild av de gamla bänkdörrarna från 1760. Ett framträdande modernt inslag i kyrkorummet är tre målningar av Halmstadgruppens Erik Olson som 1953 uppsattes på altarringen. Den nuvarande färgsättningen härrör från 2002.