TJÄRSTADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Kyrkobyggnaden
Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten, som sannolikt uppfördes under 1100-talets andra hälft. Av Östergötlands tre kända rundkyrkor är det bara rundhuset i Vårdsberg som är bevarat. Grunderna efter den tredje rundkyrkan påträffades nyligen vid arkeologiska undersökningar vid Klåstad i S:t Pers socken utanför Vadstena. Det finns inte så mycket känt om rundkyrkan i Tjärstad. Den hade dock påfallande små mått och tillbyggdes 1733 med korsarmar för att rymma den växande befolkningen. Det finns även uppgifter på att den hade ett trätorn. Klockorna hängde dock i en klockstapel, som var placerad norr om kyrkan. Rundkyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Det uppges att den revs i april 1778 och den nya kyrkan började uppföras i maj samma år. Det finns en bevarad ritning från 1777 som visar den blivande kyrkans utformning. Ritningen är osignerad, men har tillskrivits arkitekten Carl Johan Cronstedt. Kyrkan uppfördes av byggmästare Petter Andersson och stiftsmurmästare Måns Månsson. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med rakslutet kor samt sakristia på korets norra sida. Det dröjde dock 20 år innan kyrkan fullbordades med ett torn i enlighet med ritningsförslaget. Till- och ombyggnadsarbetena utfördes 1794-1795 av stiftsbyggmästare Casper Seurling. Den västra gaveln revs och kyrkan förlängdes även ca 4 meter åt väster eller med en fönsteraxel i jämförelse med ritningsförslaget från 1777. Tornet uppfördes i likhet med ritningen och avslutas upptill med en karnissvängd huv med runda uttag för urtavlor samt däröver en balkongförsedd fyrkantig lanternin. Samtidigt igensattes korportalen på södra sidan och ersattes av en centralt placerad ingång på samma sida. Det visar på den förändring som skedde under slutet av 1700-talet avseende kyrkobyggnadernas utformning. Kyrkan försågs sannolikt ursprungligen med ett relativt högt svagt brutet sadeltak, vilket redan var omodernt vid ombyggnaden 1794-95. Enligt ingenjör Ture Jangvik, som var arbetsledare vid den ut- och invändiga renoveringen 1972-73, var kyrkan ursprungligen avfärgad i en rosa ton.

Interiören fick en tidstypisk utformning med ett högt tunnvalv som tillsammans med de stora fönsteröppningarna på långsidorna och i koret gav ett ljust och luftigt kyrkorum. Mellan korfönstren placerades en altartavla, målad av Wilhelm Fredrik Gottman 1781. Från den rivna medeltida kyrkan överflyttades bl a predikstolen och dopfunten. De är tillverkade i slutet på 1600-talet av bildhuggaren Henrik Werner och hans svåger Petter Bengtsson Holm. Enligt en påskrift på ljudtaket tillverkades predikstolen 1666 och målades 1735. Kyrkan försågs 1802 med en ny orgel, som byggdes av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. Fasaden utfördes efter ritningar av stockholmsarkitekten Per Wilhelm Palmroth.

År 1898 utfördes en omfattande renovering av kyrkan. Det är oklart vem som var ansvarig arkitekt för arbetena. Nya tidstypiska fönster i gjutjärn ersatte de äldre fönsterbågarna och även kyrkorummet omgestaltades efter tidens ideal. De slutna bänkarna ersattes av öppna bänkar målade i ekimitation. Trätunnvalvet inkläddes med pärlspontpanel och väggarna dekorerades med språkband med bibelcitat m m. Golvet i koret omlades och äldre gravhällar togs bort, bl a von Scheiding på Schedevi, död 1617. Detta kan indikera att den gamla kyrkans kor låg på samma plats som den nuvarande kyrkans. Vid nästa renovering, som utfördes 1930 under ledning av Linköpings stadsarkitekt Olof Lundberg, avlägsnades en del av de tillägg som utfördes vid renoveringen 1898. Det blev även målsättningen vid den renovering som utfördes 1972-73 med ingenjör Ture Jangvik som arbetsledare. De kvarvarande väggmålningarna från 1898 avlägsnades och takets pärlspontpanel togs ner.

Exteriör beskrivning
Tjärstad kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. På korets södra sida syns spår i putsen efter en igensatt koringång. I fasaden finns även synliga ankarjärn. Kyrkan saknar markerad sockel, gråstenen är frilagd och putsen bildar överhäng. I sockelstenen i kyrkans västra del syns en skarv mellan de olika byggnadsetapperna. Kyrkans tak är svagt brutet och valmat mot öster, sakristians tak är valmat mot norr och tornet kröns av en karnissvängd huv med tornur samt fyrkantig lanternin. Samtliga tak är spåntäckta. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. De stickbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade på fasaden. Fönsterbågarna är av gjutjärn och insattes 1898. De är fästa direkt i muren. Korfönstren försågs 1965 med antikglas. På långhusets västra gavel finns två högt sittande runda fönster som ger ljus åt läktaren. Fönstren i tornet har vitmålade träbågar med liknande spröjsning som gjutjärnsbågarna. På tornets södra och norra sida finns två målade blindfönster. Tornluckorna är svartmålade. Fönsterblecken är av svartmålad galvaniserad plåt. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt på nord- och sydsidan. Västportalen är utformad som en rundbågig nisch med rak dubbeldörr och överliggande rundbågigt fönster. Dörrbladen är klädda med gråmålad mönsterlagd profilerad panel placerad i ett dekorativt romb- och stjärnmönster. Trappan är av granit och omgjordes 1972-73. Den norra portalen, som vänder sig mot kyrkbacken och den f d sockenstugan, uppfattas som huvudportal genom sin mer arbetade omfattning och kalkstenstavla. Porten flankeras av två lisener med droppstenslist samt överliggande gjutjärnsfönster. Dörrarna har samma utformning som västportalens dörrar. Kalkstenstavlan har följande inskription: TJÄRSTAD KYRKA BYGDES 1778. INWIGDES PÅ GUSTAF ADOLPS FÖDELSE DAG. TORNET BYGDES 1795. STENEN UPPSATTES PÅ GUSTAF ADOLPHS KRÖNINGS DAG. Den södra portalen är enkelt utformad med dubbla dörrblad med gråmålad fiskbensmönstrad panel helt utan beslag. Till porten leder spruckna och lagade kalkstenssteg.