Ekeby kyrka

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Ekeby kyrka tillkom under medeltiden, möjligen under 1200-talet. Den var uppförd av gråsten och de ursprungliga långhusmurarna ingår i dagens långhus. I kyrkan finns en romansk sandstensdopfunt tillhörande Arcadiusgruppen samt ett triumfkrucifix från 1300-talet, vilka kan ha tillhört den äldsta inredningen. Den äldre byggnadshistoriken är inte klarlagd, men någon gång blev långhuset tillbyggt i väster, en sakristia tillkom på norra sidan och ett valvsystem i tegel delade in kyrkorummet i två skepp. Spår av band i blått, svart och caput mortum visar att valven var bemålade.

I mitten av 1600-talet försågs kyrkan med ett tresidigt kor i öster med ett underliggande gravkor för släkten Ribbing. Det bekostades av Per Ribbing som var ägare till Boxholms säteri och kyrkans patronus. En avbildning från 1600-talets mitt av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner visar kyrkan från söder med ett vapenhus av trä i sydväst, en ingång som kan ha varit den ursprungliga koringången, samt små och högt placerade rundbågiga fönster. Släkten Ribbing bidrog med flera gåvor till kyrkans inredning, bl a en rikt skulpterad predikstol från 1675, troligen tillverkad av Lars Gabrielsson i Vadstena. Landshövdingen Leonard Ribbings änka, Christina Falkenberg skänkte altartavlan "Kristus på korset" från 1693. Den är målad av David Klöcker Ehrenstrahl eller av en elev vid dennes verkstad. Altaruppställningen är från 1700-talet. I kyrkan hänger också ett stort antal anvapen och begravningsvapen från 1600- och 1700-talet där merparten tillhör släkten Ribbing. På 1670-talet hängde kyrkklockorna i en klockstapel. I mitten av 1700-talet flyttades klockorna till ett nyuppfört torn vid västra gaveln, byggt av Petter Frimodig från Linköping. Vid samma tid revs den gamla klockstapeln. Kyrkans valv togs ned 1786 och ersattes med ett trätunnvalv. Inför rivningen gjordes en fasadritning från söder som visar att tornets spånklädda avslutning var röd- och vitfärgad, ljudluckorna gröna, fönsteröppningarna hade förstorats, vapenhuset i söder fanns kvar, likaså en smal ingång som kan ha varit den ursprungliga koringången. Det finns också en planritning över hur kyrkan var disponerad med bl a valv, fönster- och dörröppningar, bänkkvarter i tre rader och predikstolens placering i norr. En tredje ritning visar en föregångare till den nuvarande klockargården. En ny tegeltäckt takresning tillkom 1817, och fasaden som tidigare var rosa putsades i ljusgult. År 1865 inköptes en ny orgel tillverkad av orgelbyggare P Larsson - Åkerman, vilken ersatte en orgel från 1788 av orgelbyggaren Schiörlin.

År 1861 genomfördes vissa renoveringsarbeten, t ex förstorades fönstren och en ny ingång i söder öppnades upp. Arkitekt Agi Lindegren (1858-1927) från Stockholm ansvarade för en stor restaurering 1894-95. Han var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter, bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och Hedvigs kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. I Ekeby försågs koret med en takryttare och genomgick en markant inre förändring genom tillkomsten av ett högt hjälmvalv med rik stuckatur, glasmålningar av R Calmander, en ny altarring samt ett svart- och vitrutigt marmorgolv. Långhusets mittgång belades med diagonallagda kalkstensplattor, en ny öppen bänkinredning och läktarbarriär tillkom och predikstolen fick sin nuvarande placering på den södra sidan. Redan 1926 ansågs mycket av Lindegrens tillägg vara opassande för kyrkorummet, och vid en restaurering under Erik Fants ledning avlägsnades dessa. Korvalvet försågs med kalkmåleri av dekorationsmålaren Filip Månsson från Stockholm, och korgolvet fick grå kalkstensplattor. Månsson (1864-1933) var sin tids mest betydande dekormålare och finns representerad i bl a Engelbrektskyrkan i Stockholm och Vreta kloster i Östergötland. Inredningen ommålades, bl a tillkom bänkarnas grå marmorering, och predikstolens originalfärgsättning togs fram. Vid en omputsning 1967 fann man rester av den rosa puts som föregick den gula kulören som tillkom 1817. Denna rosa ton fick bli förebild för den nya slätputsen som ersatte fasadernas spritputs. De senaste decenniernas restaureringsarbeten har bestått av underhåll av fasader, tak, torn och takryttare samt tillkomst av biutrymmen under läktaren.