FIVELSTADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKAN
Den medeltida kyrkan var byggd av kalksten i slutet av 1100-talet. Den bestod av torn i väster, långhus, kor och absid. Redan under medeltiden revs koret och ersattes av ett större kor med rak avslutning som kröntes av en trappstegsgavel. En sakristia byggdes i norr och på södra sidan tillkom vapenhuset. Elias Brenners teckning från 1670 visar just detta.
På 1400-talet valvslogs kyrkan och dekorerades med målningar som tillskrivs mäster Amund. (Han var en mycket känd dekorationsmålare verksam i många kyrkor under senare delen av 1400-talet, målade gärna medaljongkompositioner) Fivelstads medaljongmålningar finns avritade och förvaras på ATA (Antikvariskt Topografiskt Arkiv i Stockholm) På kyrkogården fanns fram till 1790 en klockstapel som revs och klockorna flyttades till tornet.
Den gamla kyrkan var 6 m bred och 30 m lång. Den ansågs för liten för den växande församlingen samt var i dåligt skick och därmed svår att reparera. Kyrkan revs men tornet blev dock kvar.
År 1882 stod den nya kyrkan färdig, ritad av Henrik Albert Törnqvist (1819-1898) professor i byggnadskonst vid konstakademin och verksam arkitekt vid Överintendentämbetet. Han har ritat flera kyrkor i Småland och på Öland. Entreprenör var P.A Hallander från Varola i Västergötland. Arbetet leddes av August Nyström från Kristberg.
Den nya kyrkan är byggd i tegel och är 12 m bred, 38 m lång. Fasaderna har en vit spritputs med släta hörn och omfattningar. Fönstren är rundbågiga med gjutjärnsbågar och lösa innerbågar.
Taket är belagt med skiffer. Tornet är det som återstår av medeltidskyrkan. Tornet kröns av en insvängd spira som är täckt med kopparplåt. Tornets bottenplan används som vapenhus och 1882 tog man upp en dörröppning i väster. I vapenhusets golv finns gravhällar som legat i medeltidskyrkans kor eller långhus. En gravhäll är från 1200 - 1300-talet och har ett stavkors - en för Östergötland ovanlig korssymbol. Två gravhällar är från sent 1500-tal och har anknytning till socknens enda herrgård; Räfsjö. I sakristian förvaras också tre delar av Eskilstunakistor där två är funna i anslutning till kyrkan. Till torntrappan leder en medeltida trädörr med järnsmide. Dörren är huggen i ett enda stycke. Tornet har två våningar samt klockvind. Torntrappen har steg i kalksten som är kilhuggna. Upp till första våningen finns fragment av en ristning i putsen som lär föreställa ett lejon eller en grip. Första våningen har ett välvt tak med kilad kalksten. In mot kyrkan syns en igenmurad öppning efter den emporläktare som var förbehållen stormannen som lät bygga kyrkan. På andra våningen finns ett igenmurat fönster in mot kyrkan. Fönstret har en mittpost av kalksten.
På klockvinden sitter de två klockorna. Den stora och äldsta klockan är från 1525 och den lilla klockan är omgjuten senast 1872.

Invändigt har kyrkan kvar sitt tredingstak som är klätt med fasspontpanel och med rosetter i ramverk med profilerad taklist, målat i grå toner. Predikstolen är från byggtiden och har uppgång från sakristian. Från ursprungstiden är också altarring och läktaren. I tornet förvaras den gamla predikstolen från 1713 tillverkad av Olof Wiström i Vadstena.
Bänkarna är ursprungliga men gavlarna nytillverkades 1949. Arkitekt Johannes Dahl i Tranås utformade den ombyggnad som gjordes 1949. En läktarunderbyggnad genomfördes med toalett, förråd och samlingsrum. Korets mittfönster murades igen och de båda sidofönstren försågs med ett dämpande antikglas.
1970 gjordes en fasadrenovering med putslagningar och avfärgning med Keimfärg. Då införskaffades också en ny orgel från Nordfors & Co Orgelbyggeri i Lidköping. Orgelfasaden är ritad av Lars Stalin i Jönköping.
I slutet av 1980-talet genomfördes en invändig renovering med målning av alla snickerier samt översyn av taket med komplettering av skiffer och byte av plåtdetaljer.

Bland kyrkans inventarier finns en medeltida dopfunt av kalksten och ett medeltida triumfkrucifix. Altartavlan från 1959 är gjord av Märta Afzelius.