ASKS KYRKA

Interiör beskrivning

Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Den tillkom 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant och är målad i grått med marmorerade speglar. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster och har ett murat och vitputsat underrede. Korgen härrör från en predikstol, som tillverkade 1741 av snickaren Blomberg i Skänninge och målades av Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena. Predikstolen har förändrats vid flera tillfällen. Kyrkans dopfunt är av röd kalksten och daterad 1660. Den tillhör en typ av dopfuntar som tillverkades av stenhuggaren Mikael Hacke i Skänninge eller Johan Andersson Silfverling i Vadstena.

Korets golv är av samma typ som i långhuset. Väggarna är vitkalkade och på norra sidan finns ett sakramentsskåp med ett dekorativt smidesgaller. På norra sidan finns även en rundbågig ingång till sakristian med en avlutad trädörr med järnskodd kant. På södra sidan finns en liten fönsteröppning och i absidens sydvägg en piscina. Koret täcks av ett tunnvalv. Triumfbågen är svagt spetsbågig och försedd med kalkmålningar av samma typ som i långhuset. Altaret är murat och vitputsat och försågs 1950 med en ny kalkstensskiva. Altarringen, som är gråmålad med liggande speglar försedda med blomornament, ansluter mot väggarna i söder och norr. Den tillkom sannolikt i slutet av 1800-talet.

Sakristian är belägen på korets norra sida med ingång från koret samt med en direktingång på västra sidan. Golvet består av breda obehandlade brädor. Väggarna och rummets tunnvalv är vitputsade. Dörrbladet i väster har en avlutad plankstomme med ålderdomliga bandgångjärn och smidesdetaljer. I öster finns en fönsteröppning med gråmålat järngaller. Dörren till långhuset är försedd med ett kraftigt stocklås.

Vapenhuset är beläget på långhusets södra sida. Golvet består av ett kalkstensgolv av samma typ som återfinns i långhuset. Väggarna är vitputsade, mot söder finns ett litet vindfång, som avskiljs med en vitmålad träpanel och brunbetsade furudörrar från 1950. Taket är klätt med en obehandlad profilerad träpanel, som är äldre i den västra delen. Till långhuset finns en medeltida järnbeslagen trädörr.

Tornet nås via en utvändig dörr på korets södra sida. Kyrkan har två senmedeltida klockor. Vinden över långhuset nås via tornet. Takstolen har en medeltida karaktär, men har inte kunnat dateras genom dendrokronologi. På vinden finns spår efter brand och antikvarie Jan Eriksson i Linköping har tolkat att takstolen är uppförd efter branden.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus, smalare kor med absid, sakristia på korets nordsida och vapenhus på långhusets sydsida sam torn över koret i öster. Kyrkan är uppförd av kalksten med vita slätputsade fasader. Absiden är dekorerad med ett kolonnettgalleri, där mittpartiet rekonstruerades 1950, och tornets övre del avslutas uppåt med en rundbågefris. Långhuset och koret har en putsad skråkantad sockel. Sockeln är gråmålad och på vissa ställen täckt med blyplåt. Sakristian saknar sockel. Långhus, vapenhus och sakristia är täckta med sadeltak. Samtliga tak och tornets spira och avtrappningar är täckta med spån. Kyrkan är försedd med hängrännor av trä. Huvudingången är via vapenhuset i söder. Den stickbågiga dörren tillkom vid den renoveringen 1950 och dörrbladet är klätt med svart profilerad panel i rombmönster. Till ingången finns en äldre kalkstentrappa. På sakristians västra sida finns en ålderdomlig dörr med tjärad plankstomme och bandgångjärn. I sakristians norra gavelröste finns en lucka till sakristievinden. Ingången till tornet är placerad på korets södra sida. En kalkstentrappa leder till en högt placerad

dörröppning med en enkel dörr klädd med svart liggande panel. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan 1950 försedda med kopplade träfönster med färgade antikglas i blyspröjs. På långhusets norra sida finns en spetsbågig fönsteröppning, som är igensatt på insidan, med ett äldre bevarat fönster med blyspröjs och stormjärn. Samtliga fönster är målade i en ljusgrön ton. Solbänkarna är täckta med svartmålad järnplåt. I tornet ljudöppningar finns spår efter kolonetter.

Asks kyrka är belägen på en ås i det öppna odlingslandskapet söder om sjön Boren och Ulfåsa slott. Den räknas till en av Östergötlands märkligare kyrkor och är en av tre bevarade romanska östtornskyrkor. Till skillnad från de två andra, Ödeshög och Källstad, är Ask den enda som bevarats med sin ursprungliga planform. Kyrkan är uppförd under 1100-talets andra hälft av kalksten och består av ett rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid. Absidens rundbågefris (kolonettgalleri) har paralleller med Lunds domkyrka. Över koret reser sig tornet. Koret och absiden har bevarat sina ursprungliga valv, medan långhusets plana innertak under 1400-talet ersattes av kryssvalv, vilka försågs med kalkmålningar tillskrivna mäster Amund. Valven kan eventuellt kopplas till klosterbygget i Vadstena, som hade påbörjats redan på 1300-talet. Förmodligen är det stenhuggare därifrån som utfört valvslagningen. Sakristian på nordsidan och vapenhuset på södra långsidan tillbyggdes under senmedeltiden.

Under 1700-talet förstorades fönsteröppningarna, kolonnetterna i tornets ljudöppningar togs bort och tornets trappa, som tidigare mynnat på sydmurens insida flyttades till utsidan. År 1741 försågs kyrkan med en ny predikstol, som tillverkades av snickaren Blomberg i Skänninge och målades av målaremästare Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena. Han bosatte sig i Vadstena 1741 och dog 1766, vilket borde kunna datera målningarna till denna tidsperiod. Tornspiran fick sin nuvarande form 1745.

På 1950-talet genomgick kyrkan en restaurering under ledning av arkitekt Erik Fant. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Det fönster som tagits upp under 1700-talet på kyrkans norra sida sattes igen, liksom absidens östfönster. Västgavelns fönsteröppning förminskades och de flesta fönsterbågar försågs med blyinfattade antikglas. Vapenhuset, som var i dåligt skick, byggdes till stor del om, bl a revs gaveln och återuppmurades. I interiören togs långhusets kalkmålningar fram. De äldre kalkmålningarna i koret och absiden framtogs till största delen redan 1913. Vidare fick kyrkorummet en ny bänkinredning och västgavelns orgelläktare togs bort.

Orgeln tillkom 2004 och ersatte då en orgel från restaureringen 1950. Dopfunten är av röd kalksten och daterad 1660. Den är tillverkad i en verkstad i Skänninge, som levererat ett stort antal funtar av denna typ till östgötska och småländska kyrkor.
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus, smalare kor med absid, sakristia på korets nordsida och vapenhus på långhusets sydsida sam torn över koret i öster. Kyrkan är uppförd av kalksten med vita slätputsade fasader. Absiden är dekorerad med ett kolonnettgalleri, där mittpartiet rekonstruerades 1950, och tornets övre del avslutas uppåt med en rundbågefris. Långhuset och koret har en putsad skråkantad sockel. Sockeln är gråmålad och på vissa ställen täckt med blyplåt. Sakristian saknar sockel. Långhus, vapenhus och sakristia är täckta med sadeltak. Samtliga tak och tornets spira och avtrappningar är täckta med spån. Kyrkan är försedd med hängrännor av trä. Huvudingången är via vapenhuset i söder. Den stickbågiga dörren tillkom vid den renoveringen 1950 och dörrbladet är klätt med svart profilerad panel i rombmönster. Till ingången finns en äldre kalkstentrappa. På sakristians västra sida finns en ålderdomlig dörr med tjärad plankstomme och bandgångjärn. I sakristians norra gavelröste finns en lucka till sakristievinden. Ingången till tornet är placerad på korets södra sida. En kalkstentrappa leder till en högt placerad

dörröppning med en enkel dörr klädd med svart liggande panel. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan 1950 försedda med kopplade träfönster med färgade antikglas i blyspröjs. På långhusets norra sida finns en spetsbågig fönsteröppning, som är igensatt på insidan, med ett äldre bevarat fönster med blyspröjs och stormjärn. Samtliga fönster är målade i en ljusgrön ton. Solbänkarna är täckta med svartmålad järnplåt. I tornet ljudöppningar finns spår efter kolonetter.
Interiör beskrivning

Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Den tillkom 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant och är målad i grått med marmorerade speglar. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster och har ett murat och vitputsat underrede. Korgen härrör från en predikstol, som tillverkade 1741 av snickaren Blomberg i Skänninge och målades av Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena. Predikstolen har förändrats vid flera tillfällen. Kyrkans dopfunt är av röd kalksten och daterad 1660. Den tillhör en typ av dopfuntar som tillverkades av stenhuggaren Mikael Hacke i Skänninge eller Johan Andersson Silfverling i Vadstena.

Korets golv är av samma typ som i långhuset. Väggarna är vitkalkade och på norra sidan finns ett sakramentsskåp med ett dekorativt smidesgaller. På norra sidan finns även en rundbågig ingång till sakristian med en avlutad trädörr med järnskodd kant. På södra sidan finns en liten fönsteröppning och i absidens sydvägg en piscina. Koret täcks av ett tunnvalv. Triumfbågen är svagt spetsbågig och försedd med kalkmålningar av samma typ som i långhuset. Altaret är murat och vitputsat och försågs 1950 med en ny kalkstensskiva. Altarringen, som är gråmålad med liggande speglar försedda med blomornament, ansluter mot väggarna i söder och norr. Den tillkom sannolikt i slutet av 1800-talet.

Sakristian är belägen på korets norra sida med ingång från koret samt med en direktingång på västra sidan. Golvet består av breda obehandlade brädor. Väggarna och rummets tunnvalv är vitputsade. Dörrbladet i väster har en avlutad plankstomme med ålderdomliga bandgångjärn och smidesdetaljer. I öster finns en fönsteröppning med gråmålat järngaller. Dörren till långhuset är försedd med ett kraftigt stocklås.

Vapenhuset är beläget på långhusets södra sida. Golvet består av ett kalkstensgolv av samma typ som återfinns i långhuset. Väggarna är vitputsade, mot söder finns ett litet vindfång, som avskiljs med en vitmålad träpanel och brunbetsade furudörrar från 1950. Taket är klätt med en obehandlad profilerad träpanel, som är äldre i den västra delen. Till långhuset finns en medeltida järnbeslagen trädörr.

Tornet nås via en utvändig dörr på korets södra sida. Kyrkan har två senmedeltida klockor. Vinden över långhuset nås via tornet. Takstolen har en medeltida karaktär, men har inte kunnat dateras genom dendrokronologi. På vinden finns spår efter brand och antikvarie Jan Eriksson i Linköping har tolkat att takstolen är uppförd efter branden.

HÄNDELSELISTA

Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1199 Nybyggnad – kyrka; långhus, kor, absid samt östtorn. Kor och absid valvslogs. (BR)

1350-1529 Nybyggnad – Sakristia av kalksten på korets norra sida. (BR)
1350-1529 Nybyggnad – Vapenhus av kalksten på långhuset södra sida, ombyggt 1950.. (BR)

1400-1450 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar i kor och absid, övermålade i slutet av 1400-talet. (ÅN)

1400-1450 Specifika inventarier – altarskåp. (ÅN)

1400-1499 Specifika inventarier – kyrkklockorna. (ÅN)

1430-1460 Ändring – ombyggnad, valvslagning, triumfbågen fick sin spetsbågeform. (ÅN)

1490-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålningar tillskrivna mäster Amund, d.v.s. Amund Nilsson i Skänninge, de föregicks av tidigare kalkmålningar. Överkalkades 1705 och togs åter fram 1950. (ÅN)

1450-1499 Specifika inventarier – Mariabild. (ÅN)

1660 Specifika inventarier – dopfunt av röd kalksten, tillverkad av Mikael Hacke i Skänninge eller Johan Andersson Silfverling i Vadstena. (ÅN)

1670 Teckning av kyrkan utförd av Elias Brenner. (ÅN)

1700-1799 Ändring – ombyggnad, exteriör, fönsterupptagningar bl a långhusets fönster som sedan sattes igen 1950. (ÅN)

1705 Ändring - arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningarna överkalkades. (BR)

1736 Ändring – ombyggnad, exteriör, flyttning av torntrappan från sydmurens insida till utsidan. (ÅN)

1741 Fast inredning - predikstol, tillverkad av snickaren Blomberg och målad av Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena, förändrades något 1780 och 1874-75, men ”återställdes till sitt ursprungliga utseende” 1950. (ÅN)

1745 Ändring – ombyggnad, exteriör, den nuvarande tornspiran tillkom. (ÅN)

1780 Ändring - fast inredning – predikstolen från 1741 förändrades, sedan 1874-75 samt 1950. ÅN

1850-1899 Fast inredning – orgel från 1600-talet ? inköptes från Ledberg, ny orgel 1929, förändrad 1950, ersatt av ny 2004. Den äldre orgeln förvarades i sockenmagasinet och förstördes när det brann 1983. (ÅN, SLC)

1874-1875 Ändring - fast inredning – predikstolen från 1741 förändrades för andra gången, ”återställdes” 1950. (ÅN)

1913 Ändring – restaurering, interiör. Korets och absidens kalkmålningar framtogs till största delen. (ÅN)

1929 Fast installation – ny orgel byggd av Hammarberg, ombyggdes 1950, ersattes av en ny 1950. (SLC)

1950 Ändring – restaurering, exteriör. Långhusets norra fönster som togs upp på 1700-talet sattes igen, liksom absidens östfönster. Omgjorda fönster med blyinfattade antikglas. Vapenhusets gavel ommurades, sannolikt utvidgning av ingång, nya portar och vindfång. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (BR, ÅN, ÖLM, ÖC 13/11 1950, ÖC 28/4 1950)
1950 Ändring – restaurering, interiör. Ny bänkinredning. Långhusets kalkmålningar framtogs, vissa inventarier bl a predikstolen konserverades. Orgelläktaren togs bort. Den gamla altartavlan flyttades till vapenhuset. Altaret fick en ny kalkstensskiva, altarrundeln ny grå skinnklädsel. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (ÅN, ÖC 13/11 1950, ÖC 28/4 1950)
1950 Specifika inventarier – textilförvaring i sakristian. (K)
1950 Teknisk installation – elektriskt ljus och värme. (ÅN)
1950 Ändring - fast inredning – orgeln från 1929 byggdes om av Bröderna Moberg, Sandviken, ersattes av en ny 2004. (SLC )

1961-1962 Vård/underhåll, exteriör, mycket av den äldre putsen avlägsnades, omputsning och avfärgning samt delvis omläggning av spåntak, bl a antikvarie Iwar Anderson, RAÄ. (ÖLM, ÖC 30/8 1962)

1971 Blixtnedslag i tornet, en del spån skadades. (ÖC 26/8 1971)

1983 Ändring - fast inredning – orgeln från Ledberg förstördes då sockenmagasinet brann. (K)

1985 Vård/underhåll, exteriör. Putslagningar, omputsning samt avfärgning, mindre takytor på tornets sydsida omtäcktes med nytt spån. Fönster målades ”1700-talsgröna” istället för 50-talsfärgen. Arkitekt Jerk Alton, Kumla. (ÖLM)

1996 Vård/underhåll, förslag till att spåntaket ska tjärstrykas. (ÖLM)

1998 Vård/underhåll, exteriör, fasaden omputsades delvis och spåntaken lagades och tjärades. (Fa)

2000 ca Teknisk installation – ny klockringningsanordning ersatte en äldre. (K)

2001 Ändring - fast inredning – förslag att byta ut orgeln. (ÖLM)

2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

2004 Fast inredning – orgel. (ÅN)

Förkortningar
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Fa – Fredriksson arkitektkontor, Norrköping
K - Kyrkan
SLC – Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund 1973.
ÅN – Nisbeth, Åke, Ask kyrka. Linköping 1957
ÅN – Nisbeth, Åke, Ask kyrka, 4:de reviderade upplagan, Linköpings stifts kyrkor 2005.
ÖC – Östgöta Correspondenten
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
KÄLLOR
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Eriksson, Jan, Dendrokronologiska undersökningar av medeltida kyrkor inom Linköpings
stift. Länsstyrelsen Östergötland 2006.
Kennerstedt, Lars, Östgötaslättens romanska kyrkor, ingår i I Heliga Birgittas trakter,
Uppsala 1990
Nisbeth, Åke, Ask kyrka. Linköping 1957
Nisbeth, Åke, Ask kyrka, 4:de reviderade upplagan, Linköpings stifts kyrkor 2005.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv

Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Lönsås
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 7c Ask