ROSENGÅRD

Törnrosen kallas också Gamla Rosengård (eller Rosengård I), var den första etappen i den nya stadsdelen Rosengård. Stadsplanen utformades i början av 1960-talet av stadsplanechefen Gabriel Winge. Planen föreskrev 20 flerbostadshus i tre, fem, sju och nio våningar samt en butiksbyggnad. Skalan skulle öka successivt från de lägre lamellhusen i ytterkanten till de högsta skivhusen i områdets kärna.
Stor vikt lades vid utemiljöns utformande. Lekplatser för barn i olika åldrar, sittmöjligheter, rosenrabatter och variationsrika gångvägar präglade det genomtänkta förslaget. Redan i planeringsskedet beslutade man att satsa på offentlig konst. Det fanns möjlighet att låna 1 % av den totala byggnadskostnaden till konstnärlig utsmyckning. Ett dussin etablerade konstnärer, som Edwin Öhrström, Jörgen Fogelquist och C O Hultén, anlitades för att utforma skulpturer och entrédekorationer.
Byggstart skedde 1962 och alla husen var färdiga 1965.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Ursprungligen uppfördes 1 200 lägenheter. Efter lägenhetssammanslagningar på 1980-talet finns numera 1 000 bostäder, samtliga i form av hyresrätter tillhörande MKB. Knappt hälften består av tre rum och kök, en tredjedel av två rum och kök och en femtedel av fyra rum och kök.
Törnrosen hade 1998 cirka 2 800 invånare, vilket är en minskning med 1 000 sedan området var nybyggt. Omflyttningen var under 1990-talet i genomsnitt 20 % det vill säga förhållandevis hög.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Samtliga bostadshus ritades 196163 av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg. Byggherre var MKB. Markprojektör var Walter Kohl.

TRAFIK
Törnrosen är trafikseparerat med tre säckgator in till bostadsområdet: Cronmans väg i norr, Hårds väg i söder och Bennets väg som går till områdets centrum. Inom bostadskvarteren finns enbart cykel- och gångvägar. Parkeringsmöjligheter för cirka 1 200 bilar finns dels i markplan, dels i två underjordiska garage. I norr uppfördes en bensinstation.

SERVICE
Till skillnad från de övriga delarna av Rosengård finns ett visst kommersiellt serviceutbud inom Törnrosen. I den friliggande butiksbyggnaden som uppfördes samtidigt som bostadshusen fanns från början en kooperativ och en privat snabbköpsbutik, en textilaffär samt en herr- och en damfrisör. Vintern 2001 fanns i byggnaden Rosengårds Folkets hus, en stor livsmedelsbutik och en tobaksaffär. Mittemot är vårdcentralen inrymd i ett ombyggt loftgångshus. I områdets södra utkant ligger Värner Rydénskolan.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Törnrosens intrikata rumsliga struktur avviker påtagligt från de delar av Rosengård som byggdes senare. Huskropparna, som varierar från tre upp till nio våningar, är placerade så att skalan inom området gradvis ökar mot mitten. De har grupperats efter två olika rätvinkliga system där det ena ligger nästintill exakt i väderstrecken (skivhusen och loftgångshusen) och det andra följer de omgivande gatorna (de lägre lamellhusen). Lamellhusen utgör något av en "mur", mot intilliggande gator. Loftgångshusen och skivhusen är grupperade successivt efter sin höjd, vilket innebär att de fyra niovåningshusen är placerade i områdets innersta del, kring en platsbildning.
Byggnaderna har placerats så att oregelbundna, halvöppna gårdsbildningar skapas. Husen har förskjutits så att siktlinjerna har brutits vilket ger en påfallande rumslighet åt området. Det bildas en mycket kompakt och tät miljö som förstärker den stora skalan och ger en känsla av hög exploatering och "stadsmässighet".
Lamellhusen i tre våningar är uppförda i gult tegel och har platta tak markerade med en bred sarg. Fasaden har brutits upp av tillbyggnader, utskjutande partier klädda i svart skivmaterial. Fasaderna har fönsterbröstningar i vit korrugerad plåt eller med svart skivmaterial. Balkongerna är indragna och har fronter i plåt. Entréerna har skärmtak vilande på smäckra pelare och trapphusets fönster har bröstningar i plåt. Husen har mellan tre och åtta trapphus.
Loftgångshusen i fem våningar har gula tegelgavlar men fasaderna domineras annars av loftgångarna respektive balkongernas fronter i vit och blå plåt. Trapphuset i mitten av byggnaden har kompletterats med två utanpåliggande hisshus.
Skivhusen i sju respektive nio våningar är i princip identiska, bortsett från antalet våningar. och kröns alla av platta tak med påbyggnader. Varje byggnadskropp har tre utdragna partier i gult tegel och fasaden i övrigt består av vit korrugerad plåt. Motstående sida domineras av indragna, delvis utvidgade balkonger med plåtfronter. Entréerna har i sjuvånings husen försetts med konstnärligt utsmyckade betongskärmar, något som saknas i de högre husen. Gemensamt är de utskjutande skärmtaken och de utbytta dörrarna i aluminium. Sammanlagt har området åtta höga skivhus med tre trappuppgångar vardera.
Sammantaget karaktäriseras Törnrosen av en intensitet som ges av den slutna strukturen. Husen kännetecknas av de uppbrutna byggnadsvolymernas blockighet samt av det gula teglet mot vilket kraftiga färgaccenterna spelar.

FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING
Törnrosen genomgick en större upprustning och ombyggnad i mitten av 1980-talet. Den innebar bland annat en förnyelse av fasaderna. De partier, exempelvis fönsterbröstningar, som tidigare varit försedda med Malmex-skivor i tolv olika färger kläddes huvudsakligen i varierande typer av plåt. Balkongfronterna som ursprungligen var utförda i betong blev ersatta av nya i plåt. De höga husen fick delvis utvidgade balkonger och terrasser med skulpturala tegelmurar. Ansvariga för denna ombyggnad var Riksbyggen och Ingeborg Kildetoft och resultatet visades på bomässan Bo 86. Även utemiljön rustades upp och försågs exempelvis med fler lekredskap och sittplatser.
Värner Rydén skolan har fått kompletterande bebyggelse vid olika tillfällen men därutöver har ingen förtätning av Törnrosen skett.