MÖLNLYCKE

OMRÅDE
Området, som består av 45 radhus och 82 kedjehus, är beläget i anslutning till Mölnlycke centrum i Härryda kommun. Det begränsas av Boråsvägen i norr, Säterivägen i väster och ett större grönområde i söder och öster. Området förbinds med Mölnlycke centrum av gångvägar som leder genom en parkliknande lövskog. Det förbinds med industriområdet norr om Boråsvägen via en gångtunnel.

Bebyggelsen är uppdelad på två områden varav det västra är uppfört på en höjd. På grund av sitt höga läge samt att det är omgivet av lövträd, upplevs området som avskilt från den östra delen som är placerad i en sänka med ett större kuperat grönområde angränsande i söder och öster. Bebyggelsen består av raka längor med radhus samt kedjehus som är placerade trappstegsvis, parkeringsplatser med garage finns i anknytning till bebyggelsen. Framför alla entréer finns panelklädda förråd med pulpettak. Bebyggelsen är uppförd i grupper med byliknande karaktär. Mindre asfalterade gångvägar samt några körbara vägar löper genom området. Mitt i bostadsbebyggelsen finns större lekplatser och fotbollsplaner.

I området uppfördes under mitten av sjuttiotalet en gemensam storstuga som några år senare även byggdes till.

BYGGNADER
Radhusen är höga och smala hus i två plan med släta fasader som kröns av sadeltak och entréer som skyddas av skärmtak. Uteplatser är anlagda mot söder och de avskärmas med staket eller häckar. Kedjehusen är i 11/2 plan med traditionella sadeltak, takkupor och förstukvistar.

Våningar: 11/2- 2
Stomme/konstruktion: träregelstomme
Fasad: träpanel
Fasadfärg: gul, röd, blå, grå
Takform: sadeltak
Takmaterial: betongpannor
Utvändiga detaljer: balkonger, förstukvistar, skärmtak, takkupor, fönsterluckor

Radhusen har enkla släta fasader med bruna kvadratiska enluftsfönster och rektangulära perspektivfönster med vita foder. Radhusen är målade i starka gula kulörer medan kedjehusen har varierande färgsättning. Fasaderna går i liv med sadeltakens utkragande takfot. Taken bryts upp av flertalet takkupor, på radhusen är de regelbundet placerade men på kedjehusen är placering och uppförande individuellt. Entréerna är i liv med övrig fasad och de skyddas av skärmtak på radhusen och av farstukvistar på kedjehusen. Kedjehusen är generellt mer individuellt utformade, enligt en informant som är boende i området fick varje ägare till kedjehusen själva inreda övervåningarna på sina hus vilket har gett ett mycket varierande utfall. Radhusen har balkonger som riktar sig mot söder.

Husen har av de olika ägarna blivit mer personliga och utsatts för diverse förändringar som till exempel fönsterluckor, spröjsade fönster och farstukvistar med rikare snickarglädje.

KOMMENTAR
Bebyggelsen liksom området i sin helhet upplevs som välhållet. Det är ett bra exempel på den återgång till mindre och tätare bebyggelseenheter med mer varierad utformning av planer och byggnader som präglade arkitekturidealen under sjuttiotalet.