HUSBY

KULTURHISTORISK KLASSIFICERING
Värderingsdatum: 2007-11-13
Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Magnus Rönn, Anna Sterner, Elisabet Wannberg, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum.

DE BYGGNADER SOM TILLSAMMANS BILDAR OMRÅDET BERGEN 1, LILLEHAMMER 3, OSLO 8, 9, ÅLESUND 1, 2 HAR OLIKA KULTURHISTORISK KLASSIFICERING.

Ålesund 1, Lillehammer 3, Oslo 8: Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Bergen 1, Oslo 9: Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.

Bebyggelsen i Husby centrum är tidstypisk och har stora arkitektoniska, arkitekturhistoriska och stadsbildsmässiga värden. Till detta bidrar inte minst höghusens mycket medvetna färgsättning, med ljust blått eller ljust gult som grundfärg - kompletterat med gult, blått, rött och grönt enligt ett intrikat system. Ur denna synvinkel ingår området som en betydelsefull del av stadsbilden i Husby som helhet, där de olika bostadskvarteren gavs olika kraftiga kulörer samtidigt som centrum fick en ljusare färgskala. Att på detta sätt måla husen i glada färger var ett svar på den kritik som under 1960-talet hade riktats mot de nya bostadsområdenas gråvita färger som ofta uppfattades som trista och enformiga.

Husby centrum har i kraft av sin funktion stora och självklara symbol- och identitetsvärden för stadsdelens innevånare.

Husby centrum berättar på ett pedagogiskt sätt om stadsplanering och samhällsdebatt under 1970-talet. Centrumanläggningen är på många sätt mycket typisk för sin tid, och lanserades i pressen med slagordet "Nu bygger vi högt igen!". Tanken var att man genom att uppföra ett långsträckt centrum där lägre bebyggelse kompletterats med högre bostadshus, skulle göra gator och torg livaktiga och befolkade samtidigt som fler boende fick nära till service och en riktigt fin utsikt över Järvafältet från lägenheterna. De höga husen skulle även fungera som markörer i stadsbilden och annonsera Husbys centrum på långt håll. På nära håll karaktäriseras centrumbildningen snarast av tidens strävan efter att bygga "tätt-och-lågt". Intima gågator kantas av låga butikshus med utskjutande skärmtak och av tidstypiska förbindelsebyggnader mellan höghusen. Här och var bildas små torgbildningar med stora rumsliga kvaliteter. Anläggningen är i dagsläget välbevarad som helhet, samtidigt som en hel del förändringar skett när det gäller detaljer.

Det finns i dagsläget fastslagna planer på att omfärga husen i den södra delen av centrum (söder om Oslogatan), och att riva stora delar av låghusbebyggelse här. Detta är skälet till att denna del av centrum har en lägre kulturhistorisk värdering än den norra delen.

INVENTERING ÅR 2000:
OMRÅDE
Centrum i Husby.

Husby centrum ingår som den mellersta delen i det centrumstråk som enligt planerna för norra Järvafältet var tänkt att löpa från Akalla till Kista. Kontinuiteten mellan stadsdelarnas centrumanläggningar är inget som uppfattas i praktiken, i varje fall inte vad gäller den södra grannen Kista. Centrumstråket i Husby markeras i landskapet av tio, på två parallella rader placerade, hus i nio våningar. Dessa innehåller i huvudsak pensionärsbostäder. Undantaget utgörs av det hus som hyser Kista stadsdelsnämnd. Själva centrumbyggnaderna är låga, en till två våningar, och ligger utmed den smala Edvard Griegsgången. Rakt genom centrum går den nedsänkta Oslogatan; en bro för fotgängarna leder över gatan. I vardera ändan av centrumet finns tunnelbaneuppgångar och i anslutning till dem parkeringsgarage. Från garagen kan man i princip ta sig direkt ut på den stora matargatan Norgegatan som skär tvärs genom stadsdelen. Vid sidan av de mindre torgbildningar som finns vid vardera tunnelbaneuppgångarna finns dessutom en något större torgbildning där emellan. Om man bortser från kyrkan, som ligger intill den södra tunnelbaneuppgången, så har de övriga centrumbyggnaderna en enhetlig utformning.

Markbeläggningen består av betongplattor, dels med slät yta dels med frilagd ballast. I södra delen av centrumet finns Husbyparken, en stora höjd med hällar och utsparad naturmark. Den avslutas mot Edvard Griegsgången av en vattentrappa av konstnären Bertil Johnson, rest 1978. På ömse sidor om vattentrappan går trappor om till toppen av höjden. Vid varje torgbildning finns några symmetriskt ordnade träd. På den mellersta, största, torgbildningen finns dessutom en liten fontän.

I Husby centrum finns flera livsmedelsbutiker, post, apotek, bibliotek, restaurang, pizzerior, café och ett antal butiker. Dessutom finns lokaler för Vår teater, Mångkulturellt folkbildningscentrum samt det så kallade Växthuset, vilket inrymmer familjerådgivning, ungdomsmottagning m.m. I den intilliggande Husbyskolan finns en ungdomsgård. Kista stadsdelsnämnd ligger som tidigare nämnts i ett av höghusen vid centrum.

BYGGNADER
· Våningar: 1, 2, 1 och suterräng, 2 och suterräng
· Tak: Motfallstak med papp eller singel, plåtinklätt murkrön. Neddragen takfot i korrugerad plåt, röd eller blå (Ålesund 2 respektive Bergen 1).
· Fasad: Preobasbehandlad lättbetong, målad.
· Sockel: Betongelement med frilagd ballast. Krattad och grönmålad betong (Bergen 1).
· Fönster: En- och tvåluftsfönster av trä. Mellan fönstren stående träpanel och korrugerad plåt. Skyltfönstrens bågar är av silvereloxerad aluminium med brun- och blåeloxerade fyllningar.
· Entré: Uppglasade dörrar av silvereloxerad aluminium med bruneloxerade fyllningar.
· Stomme: Ej utrett.
· Förändringar: En del dörrar och fönster har bytts ut, en del har satts igen. Nya skyltar har kommit till. Färgskalan har förändrats. Till exempel har socklarna med krattad betong målats gröna från att ha varit obehandlade. Några väggpartier, bland annat vid entréer, har klätts med kakelplattor. Nya entréer av vitlackerade stålprofiler och glas har byggts på flera ställen. Den absolut största förändringen är tillkomsten av skärmtak.

Centrumbyggnaderna är dels friliggande dels sammanbundna med de höga skivhusen. Utförandet är något olika mellan de två typerna. De friliggande husen har röd spritputs på socklar och suterrängvåningar som vetter bort från centrum. Skärmtaken, som finns på samtliga hus norr om Oslogatan, har röd- och vitmålade stålstöd samt undertak med träribbor och downlights. Mot Trondheimsgatan har husen indragna lastkajer i suterrängvåningarna med väggar och pelare i betong. Den preobasbehandlade lättbetongen har olika kulör på de olika husen, från grått till rött och gult. På sydgaveln till kvarteret Lillehammer 3 har man utfört en stor väggmålning direkt på fasaden. Husby krog har ett brant tälttak av röd och orange korrugerad plåt och delar av fasaden är klädd med samma sorts träribbor som skärmtakens undersida. Från byggnadens bakre del, som har motfallstak, går en övertäckt gångbro över Oslogatan. Gångbron, som är utförd i betong, knyter samman de två komplexen Bergen 1 och Ålesund 1, båda ursprungligen helt planerade för pensionärsbostäder. Ica-hallen (Ålesund 2) har fått en påbyggnad i rödmålad korrugerad plåt.

Garagen som är byggda i suterräng har en respektive två våningar. Taket tjänar som parkeringsplats. Fasaderna är av krattad betong, obehandlad på det norra, grönmålad på det södra. Framför fönsteröppningarna sitter trägaller. Delar av det norra garaget upptas av lokaler istället för bilparkering. Fönstren har bågar av ek. Det norra garaget skiljer sig också från det södra så till vida att det har en svart sockel och en återvinningsstation på den öppna parkeringen.

KOMMENTAR
Anläggningen följer mönstret för efterkrigstidens centrumplanering med låga centrumbyggnader markerade av höga bostadshus. Lösningen med ett långsträckt centrum, vilken har praktiserats både på södra och norra Järvafältet, har sitt ursprung i England. Tanken var bland annat att centrum skulle kunna nås till fots av ett stort antal hushåll. På detaljnivå har en hel del förändringar skett i olika omgångar. Många gånger finns de ursprungliga delarna kvar under senare tiders tillägg. Ser man till en mer övergripande nivå är centrumet välbevarat, bortsett från skärmtaken, som måste räknas som en stor förändring. Vid inventeringstillfället pågick upprustning av Husbyparken som bestod av ny stenbeläggning, ny belysning, nytt växtmaterial m.m.