OMRÅDE
Detta är det ena av Askims två storskaliga lamellhusområden. 21 lamellhus, två avlånga, stora parkeringar, tre små rundade parkeringsplatser och tre rundade garage finns i detta område, beläget i centrala Askim nära Säröleden i väst. De sex små rundlarna ligger vid Värslevägen i väst och de större parkeringarna med nord-sydlig riktning, nås från Långlyckevägen i norr. Det senare vägnamnet kommer efter en avlång inhägnad lycka/betesmark, vilket skulle kunna vara någon av parkeringarna. Den ena kallas Solarvsplan och skär in i området och delar det i två lika stora halvor. Den andra är ungefär hälften så bred, kallas Askåkersplan och ligger längst i öst. Namnet är efter en gammal åkermark som svedjats. Vid planens östra kant och i söder ligger ett atriumhusområde av samma upphovsmän. I nordväst finns ett daghem och i nordöst Askims Torg med affärer, vårdcentral och bibliotek bland annat.
Lamellhusen ligger i två rader på ömse sida om mittenparkeringen och är vinklade, utom tre hus i söder som är raka. Varje områdeshalva har en gångväg mellan husraderna, med en hårt beskuren björkallé och de vinklade husen är något förskjutna och vända mot varandra, så att stora grönytor bildas. Växtligheten är rik med buskar och lökväxter vid entréerna, gräsmattor, kastanjer och andra lövträd. Även granar och tallbuskage förekommer. Åt torget finns en nonfigurativ bronsskulptur med rundade former. Rundade som ungefär en tredjedels cirkel är också de tre gula garagelängorna med åtta garage i varje från 1988. Fasaden har lockpanel, grå lyftportar och pulpettaket är plåtklätt. Små nätstationer från 1994 finns i området.
Byggmästare Wikström hade en betongelementfabrik och lät uppföra dessa, samt tre ytterligare områden i närheten. Den västra delen byggdes först och den östra ett år senare. Husen är byggda på en före detta sank ängsmark där dimmorna förr lade sig och därför kallas området "Vita fläcken". Där Säröleden nu drar fram fanns förr en källa som aldrig tröt eller frös, benämnd Vässla eller Värmseln, vilket lever kvar i namnet Värslevägen. Solarvsplan bär namn av häradsskrivare John Klebergs hem nära planen omkring 1900 år.
BYGGNADER
Vertikalliteten är klart betonad i fasaderna, men lamellhusens två långsidor har helt olika uttryck. I vinkeln åt gården är fasaden öppen med fönsterband, entréer, balkonger och betongfasad, medan norrsidan och ut mot parkeringarna har sluten tegelfasad med en slät gesims som löper över små fönstergrupperingar och endast gluggliknande fönster i bottenvåningen.
Våningar: 3
Stomme/konstruktion: betongelement
Fasad: tegel, Steni-skivor, betongelement med frilagd ballast/sjösten, plåt på gavel
Fasadfärg: gult, gul, grå ballaststen, gul
Takform: flackt valmat sadeltak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: släta, grå- eller omålade gördelgesimser av betong som även löper på ovansidan av fönstren under den, balkonger indragna eller nya utskjutande, indragen entré, halva västgavlarna har frilagd ballast och halva tegel
Västra halvan av området har kvar sina ursprungliga indragna balkonger, vars betongfronter är helt i liv med den övriga betongbröstningen till fönsterbandet. Perspektivfönstren har tre olika storlekar och sitter i bruna träbågar och dito karmar. På husen i områdets östra hälft började balkongerna byggas ut 1999, med fasade hörn och gul aluminiumfront i röda metallramar. Gavlarna har balkonger åt gångvägen. Fönstren åt gården är mindre med rektangulär form och fönsterbandet bryts av partier med brun lockpanel. På våningarna över entrépartiet sitter små fönster med träpanel under. Sannolikt fanns skillnaden i utformningen mellan husen från början. Fasaden i balkongerna har vit eller brun stående träpanel. Entrén är djupt indragen i bredd med originaldörren, som har brunbetsad liggande träpanel, två sidoljus och runt metallhandtag. Taket i smygen är klätt med träpanel och golvet har gallerdurk.
På tegelsidan sitter fönstren i par med stående sidopost, med brun panel emellan, eller tre lufter tillsammans. Bottenvåningen har endast mycket små fönster upptill på rad. En slät gråmålad eller rå betonggördelgesims längs fasaden breddas över fönstren ned till deras överkant.
Södergavlarna kläddes med gul aluminiumplåt 1980-81 och 1983 tilläggsisolerades och kläddes fasaderna med tegel, då fönstren byttes. Åt gångbanorna kläddes den södra fasaden intill gaveln med gula småstensbeströdda skivor 1988, så kallade Steni-skivor.
KOMMENTAR
Området har en tydlig struktur och husen vänder sig avvisande åt människor på parkeringarna, men öppnar sig inbjudande åt sina egna gårdar. De stora parkeringsytorna skapar en viss ödslighet, medan de små runda i väst har miljöskapande förtjänster. Husen har genomgått flera exteriöra förändringar och tillägg, med flera fasadmaterial som resultat, vilket ger ett något disharmoniskt intryck. Områdets västra halvas skira fönsterband och släta betongbröstningar andas 1960-tal och den östra med mindre fönster och mörkbrun panel 1970-tal. Området är intressant i sitt personhistoriska sammanhang tillsammans med övriga tre områden, samt Askims Torg med samma upphovsmän. Det förklarar också Askims Torgs placering, som är avigt ur infrastrukturell synvinkel för övriga Askim, då det är tänkt att ge ett kundunderlag.