ASKIM

OMRÅDE
Detta område med 11 lamellhus, panncentral och fyra parkeringsdäck utgör Askims norra spets. Alldeles intill den långsträckta gräsytan i öster ansluter ytterligare ett lamellhusområde med liknande utseende, men det är beläget i Kobbegården. En hägnad bollplan finns norr om det gröna stråket mellan husområdena. Askims Pilegårdsväg heter matargatan som går norr och väster om husen, där parkeringsdäcken ligger parallellt med vägen. Däcken har ett öppet plan och ett under tak och är gjutna i betong som målats vit med en gråblå rand åt gångvägen på baksidan. Där breder gräsmattor ut sig och oxlarna står på rad. Däckens murar är höga nog att skymma bilarna. Runt husen är det grässlänter upp till lövskog på höjder i syd och sydöst.

Från norr till söder skär en central gångväg kantad av pilar genom området. På dess östra sida är husen byggda i vinkel med gården öppen åt vägen. På motsatta sidan är gårdarna omslutna av huskroppar på tre sidor med gårdarna öppna söderut åt stråk i öst-västlig riktning mellan parkeringsdäcken och gångvägen. Sett från väst ligger de östliga husens gavel rakt i fonden, vilket ytterligare skapar en rumslighet. Miljön är grön, intim och varierad. Gårdarna har stora gräsmattor med bersåliknande sittplatser, piskställningar, lekplatser och konstverk i skulpturform från 1968. Växtligheten är riklig och består mest av olika lövbuskar och mindre lövträd, såsom hagtorn, syrén, forsythia och berberis. Aktiviteten var vid besöket hög i hela området; rollerskatehockey eller -åkning, solning, umgänge, tältande barn, lek och bollspel. En servicebutik och ett solarium finns i norra delen av området.

BYGGNADER
Lamellhusen har en mustig färgsättning och ter sig något "förnäma", med sina ovanligt höga trappor med omålade träräcken upp till långt indragna entrépartier. Eftersom marken är svagt kuperad är vissa tak något högre än intilliggande, sammanbyggda huskropp och sockelvåningen går ibland under marknivå. Denna bottenvåningsfasad är på vissa ställen slätputsad och målad mörkgrå. Husen har en entrésida och en balkongsida, men de sammanbyggda huskropparna är vända åt olika håll så båda typerna finns åt alla håll. Bottenvåningen har uteplatser.

Våningar: 4 inklusive sockelvåning som ibland går under marknivå
Stomme/konstruktion: betong
Fasad: tegel
Fasadfärg: brunrött
Takform: valmade flacka sadeltak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: vitt parti med stående panelimiterande träfiberskiva under den utskjutande vita takfoten, djupt indragen trapphusfasad med fönsterbröstningar av vit plåtpanel, höga gjutna trappor upp till entrén, indragna balkonger, vit stående träpanel vid bottenvåningars uteplats

Perspektivfönstren är intensivt blå och antingen original av trä eller sentida av metall. Fönstren har tre olika bredder och sitter glest i rader. Några av den största modellen har fått sentida mittpost. Bottenvåningen har vita träfönster. Entrédörrarna är av brunt eller gult aluminium med två glasrutor och fasadindragningen är i bredd med dörren. Balkongerna är både enkla och dubbla, har blå plåtfronter, är indragna och något utskjutande. Skiljeväggarna är av vitmålad betong innerst och av blåmålat trä ytterst. Fasaden har här, liksom vid uteplatserna, vitmålad stående träpanel.

Husen är intakta liksom panncentralen med två våningar, som tronar på höjden i sydöst. Den har åt husen helt uppglasad fasad i kopparposter till drygt hälften och en betongdel med smala höga fönster i övervåningen i övrigt. På ursprungsritningarna anges att det finns gymnastik- och matsal på övervåningen, liksom lärarrum, dusch och bastu.

KOMMENTAR
Området har en mycket tilltalande grön, varierad och intim miljö, med platser för möten. Husen är välbevarade och dess utformning skapar en tydlig rumslighet och det är lätt att orientera sig. Skulpturerna kan användas som lokaliseringspunkter för de yngre. Husens mustiga färgsättning och avvägda proportioner, liksom de ovanliga trapporna ger arkitektoniska värden till en representativ hustyp.