SÄTRA

KULTURHISTORISK KLASSIFICERING
Värderingsdatum: 2006-11-09
Klassificering: Gult
Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Elisabet Wannberg Kerstin Mandén-Örn, Martin Lagergren, Per Olgarsson, Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum.
Motivering: Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.

INVENTERING 1999
Inventeringsdatum: 991103

OMRÅDE
Denna industrilokal ligger i Sätra industriområde, i stadsdelens allra östligaste del.

Fastigheten gränsar i norr till Stensätravägen, i väster till fastigheten Hällsätra 3, i öster till Hällsätra 1. I söder finns ett smalt parti naturmark som skiljer området från E4:an. Terrängen sluttar mot söder, marken är mestadels asfalterad med smärre buskplanteringar på sina ställen. Ett högt staket kringgärdar området. Parkeringsplatser finns dels nordväst, intill Stensätravägen, och dels i sydöst.

Byggnaden är rektangulär, förlagd i nordsydlig riktning och består av tre sammanfogade byggnadskroppar i olika utföranden. Det finns en större nordlig del och två mindre delar i söder, varav en är senare tillkommen, troligen under sent 1980-tal.

BYGGNAD
Byggnadens norra del med industri- och lagerlokaler:
· Våningar: 2, samt 2 suterrängvåningar.
· Tak: flackt motfallstak, papp. Mörkblå plåtinklädd takfot.
· Fasad: mörkblå och ljusblå stående korrugerad aluminiumplåt.
· Sockel: omålad betong, omålade eller gråmålade betongelement.
· Fönster: enluftfönster, placerade ensamma tätt eller ihop i grupper. Vitmålat trä eller aluminium.
· Entré: dörrar i grå, silvereloxerad eller blå aluminium, ofta glasade. Garage- och lastportar i samma material, ibland med skärmtak i korrugerad plåt
· Stomme: betong.
· Förändringar: nya lastkajer, portar och skärmtak, igensättning av fönster.

Byggnadskroppen har fasad i mörkblå plåt åt norr och öster. Mot väster är fasaden utförd i ljusblå plåt som indelas av vertikala band av mörkblå plåt. Denna fasad artikuleras dessutom av längsgående band av mörkblå plåtar med små enluftsfönster. Byggnadskroppen har flera lastkajer i betong. Mot parkeringsplatsen i nordväst vetter fler stora portar

Byggnadens hörn mot sydöst, med kontor:
· Våningar: 3, varav 2 utgör suterrängvåningar.
· Tak: flackt motfallstak, papp. Takfot inklädd i silvergrå plåt.
· Fasad: kvadratiska glasskivor med skivor av mörkbrunt material bakom. Brunbetsad panel i bottenvåning.
· Sockel: omålad betong.
· Fönster: längsgående band bestående av kvadratiska och rektangulära rutor. Enluftsfönster med bågar av brunbetsat eller vitmålat trä i bottenvåning.
· Entré: glasad dörr i silvereloxerad aluminium.
· Stomme: betong.

Denna del av byggnaden består av en utskjutande kvadratisk byggnadskropp. Fasadskivor och fönster är infattade i ett ramverk av silvergrå aluminiumlister, fasaden delas dessutom in av breda vertikala silvergrå aluminiumband. Bottenvåningen är indragen bakom omålade betongpelare så att en regnskyddad arkad bildas. Övre del av bottenvåningens fasad, samt arkadens innertak, är klädd i panel.

Byggnadens sydvästra hörn; tillbyggnad med kontor mm.:
· Våningar: 3, varav 2 utgör suterrängvåningar.
· Tak: flackt tak, takform och material ej utrett.
· Fasad: rektangulära vita och blå aluminiumplåtar.
· Sockel: gråmålade betongelement.
· Fönster: enluftsfönster med bågar och tvärspröjsar i blå aluminium, blå aluminiumplåtar mellan fönstren.
· Entré: glasade dörrar i aluminium, placerad på sydfasad. Entré placerad i ett glasat vindfång i vit aluminium.
· Stomme: betong.

Denna senare tillkomna byggnadskropp karaktäriseras av de vita, liggande, fasadplåtarna och av banden som bildas av fönster och blå fasadplåtar. Över fönstren finns solskyddande markiser av smala silvereloxerade aluminiumplåtar.

På byggnadens sydfasad finns dessutom ett mindre parti med likadan fasad och fönster som i byggnadens norra del. En del av fasaden skjuter ut här så att ett trekantigt parti med en glasad entrédörr och stor garageport bildas Dessutom finns här en större fönsteryta i bottenvåningen med indelande aluminiumlistverk.

KOMMENTAR
Den norra delen av byggnaden är utförd i den anonyma bruksarkitektur som dominerar 1960- och 1970-talets industriområden. Karaktäristiskt är de kompakta byggnadsvolymerna och de till större delen slutna fasaderna i plåt. Den sydöstliga byggnadsdelen med sina glasfasader och arkad har en mer anspråksfull utformning som utåt signalerar funktionen som kontor. De äldre byggnadsdelarna är som helhet välbevarade. Den senare tillkomna sydvästligaste byggnadskroppen, även den med kontor, har en snarast postmodern utformning.