BERGSLAGSBANANS FD STATION

Bergslagsbanans f d station, ursprungligen Bergslagernas jernvägsstation, i Göteborg är både ändstation och en imponerande symbol för Sveriges största privata järnvägssatsning, den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas Jernvägar (BJ) som tillkom mellan åren 1872-1879. Bergslagsbanan sträcker sig från Falun till Göteborg, hela 478 km, genom fem landskap. Järnvägen förstatligades 1948. Den viktigaste orsaken bakom järnvägssatsningen var att ett antal stora bruk, främst i Värmland, ville få möjlighet att kunna frakta ut sina varor direkt till en så närbelägen exporthamn som möjligt. För att slippa riskera att få en konkurrerande exporthamn på Västkusten gick flera ekonomiska intressenter i Göteborg, främst Göteborgs stad, samman och bildade järnvägsbolaget Bergslagernas Jernvägar.
Förutom för Bergslagsbanan kom byggnaden även att användas som station för Västkustbanan och för linjen Göteborg-Borås. Sedan 1930, när persontrafiken flyttades över till Centralstationen, har byggnaden innehållit kontorslokaler och senare även använts för andra verksamheter. Spårområdet på bangården utanför stationen, som användes för godstrafik, revs slutgiltigt upp under 1970-talet.
Bergslagsbanans f d station stod färdig 1881 efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Byggnaden är uppförd i en massiv konstruktion med bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Arkitekturen är utförd i den för sin tid rådande nyrenässansstilen. Exteriören är putsad med en ljus avfärgning som smyckats med gjuten ornamentik.
Från början var stationshuset uppdelat med vänthallar för 1:a, 2:a och 3:e klass resenärer samt en restaurang. År 1906 ändrades huvudtrappans lopp upp till första vilplanet. Korridorsystemet, som ursprungligen låg direkt innanför huvudfasaden och som band ihop vestibulen med tredje klassens vänthall, fick 1913 en pendang på motstående sida. Vid detta tillfälle flyttades även biljettkontoret ytterligare bakåt in i lokalen. På en ritning från 1931 framgår att man gör ytterligare en förändring i bottenvåningen då korridoren flyttas in till byggnadens mitt.
Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden, 2001, togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande.

Tillsammans med den byggnadsminnesförklarade Göteborgs Central visar bergslagsbanans f d station järnvägens viktiga roll för samhällsutvecklingen. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken. Exteriört är byggnaden mycket litet förändrad sedan tillkomsten. Interiört uppvisar byggnaden flera väl bevarade partier särskilt entréhallen och huvudtrapphuset.
Länsstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovannämnda historik och redogörelse att Bergslagsbanans f d station är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. byggnaden skall därför förklaras för byggnadsminne.

KÄLLA: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-02-13.

Bergslagsbanans f d station, ursprungligen Bergslagernas jernvägsstation, i Göteborg är både ändstation och en imponerande symbol för Sveriges största privata järnvägssatsning, den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas Jernvägar (BJ) som tillkom mellan åren 1872-1879. Bergslagsbanan sträcker sig från Falun till Göteborg, hela 478 km, genom fem landskap. Järnvägen förstatligades 1948. Den viktigaste orsaken bakom järnvägssatsningen var att ett antal stora bruk, främst i Värmland, ville få möjlighet att kunna frakta ut sina varor direkt till en så närbelägen exporthamn som möjligt. För att slippa riskera att få en konkurrerande exporthamn på Västkusten gick flera ekonomiska intressenter i Göteborg, främst Göteborgs stad, samman och bildade järnvägsbolaget Bergslagernas Jernvägar.
Förutom för Bergslagsbanan kom byggnaden även att användas som station för Västkustbanan och för linjen Göteborg-Borås. Sedan 1930, när persontrafiken flyttades över till Centralstationen, har byggnaden innehållit kontorslokaler och senare även använts för andra verksamheter. Spårområdet på bangården utanför stationen, som användes för godstrafik, revs slutgiltigt upp under 1970-talet.
Bergslagsbanans f d station stod färdig 1881 efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Byggnaden är uppförd i en massiv konstruktion med bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Arkitekturen är utförd i den för sin tid rådande nyrenässansstilen. Exteriören är putsad med en ljus avfärgning som smyckats med gjuten ornamentik.
Från början var stationshuset uppdelat med vänthallar för 1:a, 2:a och 3:e klass resenärer samt en restaurang. År 1906 ändrades huvudtrappans lopp upp till första vilplanet. Korridorsystemet, som ursprungligen låg direkt innanför huvudfasaden och som band ihop vestibulen med tredje klassens vänthall, fick 1913 en pendang på motstående sida. Vid detta tillfälle flyttades även biljettkontoret ytterligare bakåt in i lokalen. På en ritning från 1931 framgår att man gör ytterligare en förändring i bottenvåningen då korridoren flyttas in till byggnadens mitt.
Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden, 2001, togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande.

Tillsammans med den byggnadsminnesförklarade Göteborgs Central visar bergslagsbanans f d station järnvägens viktiga roll för samhällsutvecklingen. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken. Exteriört är byggnaden mycket litet förändrad sedan tillkomsten. Interiört uppvisar byggnaden flera väl bevarade partier särskilt entréhallen och huvudtrapphuset.
Länsstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovannämnda historik och redogörelse att Bergslagsbanans f d station är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. byggnaden skall därför förklaras för byggnadsminne.

KÄLLA: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-02-13.

Bergslagsbanans f d station, ursprungligen Bergslagernas jernvägsstation, i Göteborg är både ändstation och en imponerande symbol för Sveriges största privata järnvägssatsning, den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas Jernvägar (BJ) som tillkom mellan åren 1872-1879. Bergslagsbanan sträcker sig från Falun till Göteborg, hela 478 km, genom fem landskap. Järnvägen förstatligades 1948. Den viktigaste orsaken bakom järnvägssatsningen var att ett antal stora bruk, främst i Värmland, ville få möjlighet att kunna frakta ut sina varor direkt till en så närbelägen exporthamn som möjligt. För att slippa riskera att få en konkurrerande exporthamn på Västkusten gick flera ekonomiska intressenter i Göteborg, främst Göteborgs stad, samman och bildade järnvägsbolaget Bergslagernas Jernvägar.
Förutom för Bergslagsbanan kom byggnaden även att användas som station för Västkustbanan och för linjen Göteborg-Borås. Sedan 1930, när persontrafiken flyttades över till Centralstationen, har byggnaden innehållit kontorslokaler och senare även använts för andra verksamheter. Spårområdet på bangården utanför stationen, som användes för godstrafik, revs slutgiltigt upp under 1970-talet.
Bergslagsbanans f d station stod färdig 1881 efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Byggnaden är uppförd i en massiv konstruktion med bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Arkitekturen är utförd i den för sin tid rådande nyrenässansstilen. Exteriören är putsad med en ljus avfärgning som smyckats med gjuten ornamentik.
Från början var stationshuset uppdelat med vänthallar för 1:a, 2:a och 3:e klass resenärer samt en restaurang. År 1906 ändrades huvudtrappans lopp upp till första vilplanet. Korridorsystemet, som ursprungligen låg direkt innanför huvudfasaden och som band ihop vestibulen med tredje klassens vänthall, fick 1913 en pendang på motstående sida. Vid detta tillfälle flyttades även biljettkontoret ytterligare bakåt in i lokalen. På en ritning från 1931 framgår att man gör ytterligare en förändring i bottenvåningen då korridoren flyttas in till byggnadens mitt.
Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden, 2001, togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande.

Tillsammans med den byggnadsminnesförklarade Göteborgs Central visar bergslagsbanans f d station järnvägens viktiga roll för samhällsutvecklingen. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken. Exteriört är byggnaden mycket litet förändrad sedan tillkomsten. Interiört uppvisar byggnaden flera väl bevarade partier särskilt entréhallen och huvudtrapphuset.
Länsstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovannämnda historik och redogörelse att Bergslagsbanans f d station är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. byggnaden skall därför förklaras för byggnadsminne.

KÄLLA: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-02-13.

Bergslagsbanans f d station, ursprungligen Bergslagernas jernvägsstation, i Göteborg är både ändstation och en imponerande symbol för Sveriges största privata järnvägssatsning, den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas Jernvägar (BJ) som tillkom mellan åren 1872-1879. Bergslagsbanan sträcker sig från Falun till Göteborg, hela 478 km, genom fem landskap. Järnvägen förstatligades 1948. Den viktigaste orsaken bakom järnvägssatsningen var att ett antal stora bruk, främst i Värmland, ville få möjlighet att kunna frakta ut sina varor direkt till en så närbelägen exporthamn som möjligt. För att slippa riskera att få en konkurrerande exporthamn på Västkusten gick flera ekonomiska intressenter i Göteborg, främst Göteborgs stad, samman och bildade järnvägsbolaget Bergslagernas Jernvägar.
Förutom för Bergslagsbanan kom byggnaden även att användas som station för Västkustbanan och för linjen Göteborg-Borås. Sedan 1930, när persontrafiken flyttades över till Centralstationen, har byggnaden innehållit kontorslokaler och senare även använts för andra verksamheter. Spårområdet på bangården utanför stationen, som användes för godstrafik, revs slutgiltigt upp under 1970-talet.
Bergslagsbanans f d station stod färdig 1881 efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Byggnaden är uppförd i en massiv konstruktion med bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Arkitekturen är utförd i den för sin tid rådande nyrenässansstilen. Exteriören är putsad med en ljus avfärgning som smyckats med gjuten ornamentik.
Från början var stationshuset uppdelat med vänthallar för 1:a, 2:a och 3:e klass resenärer samt en restaurang. År 1906 ändrades huvudtrappans lopp upp till första vilplanet. Korridorsystemet, som ursprungligen låg direkt innanför huvudfasaden och som band ihop vestibulen med tredje klassens vänthall, fick 1913 en pendang på motstående sida. Vid detta tillfälle flyttades även biljettkontoret ytterligare bakåt in i lokalen. På en ritning från 1931 framgår att man gör ytterligare en förändring i bottenvåningen då korridoren flyttas in till byggnadens mitt.
Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden, 2001, togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande.

Tillsammans med den byggnadsminnesförklarade Göteborgs Central visar bergslagsbanans f d station järnvägens viktiga roll för samhällsutvecklingen. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken. Exteriört är byggnaden mycket litet förändrad sedan tillkomsten. Interiört uppvisar byggnaden flera väl bevarade partier särskilt entréhallen och huvudtrapphuset.
Länsstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovannämnda historik och redogörelse att Bergslagsbanans f d station är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. byggnaden skall därför förklaras för byggnadsminne.

KÄLLA: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-02-13.