TINGSHUSET ÖJEBYN

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset är beläget strax intill Öjebyns kyrka och kyrkby. På 1600-talet, och sannolikt ännu tidigare, hade Piteå tingslag sitt tingsställe i Piteå gamla, nuvarande Öjebyn (se Bergling, 1964, s. 332). Tingen hölls i sockenstugan som användes som tingshus från och med 1676 och fram till mitten av 1700-talet. Från 1764 hölls tingen på gästgiveriet i Öjebyn. Det ännu befintliga tingshuset uppfördes troligen omkring mitten av 1800-talet.

1892 bröts Älvsbyn socken ut från Piteå tingslag och bildade ett eget tingslag. En av anledningar var att invånarna i Älvsbyn hade för lång resväg, ibland upp till tio mil, till tingen i Öjebyn. Tingsplatsen för det nya tingslaget placerades vid kyrkan i Älvsbyn.

Tingen för Piteå domsaga hölls därefter växelvis i Öjebyn och Älvsbyn. I Öjebyn har det aldrig funnits något kansli, detta låg hela tiden i Piteå i olika fastigheter. I Älvsbyn hölls tingen i ett tingshus som revs under senare delen av 1900-talet. De två tingslagen slogs ihop till ett enda gemensamt tingslag igen 1928 (Bihang till SFS 1890 nr 71). Till en början behöll tingslaget de gamla tingsplatserna i Öjebyn och Älvsbyn, men i början av 1940, i samband med att Piteå rådhusrätt lades under landsrätt, flyttades tingsstället in till Piteå som hädanefter blev tingslagets enda tingsställe.

Det forna tingshuset i Öjebyn är ett timrat tvåvåningshus med gulmålade lockpanelfasader och mansardtak. Mittpartiet på både entré- och baksidan markeras av en fronton och entrédörrarna flankeras av halvkolonner som bär upp en mindre fronton. Det klassicerande uttrycket förstärks ytterligare av knutlådorna som har formen av stiliserade pilastrar och lunettfönstren som infogats i frontonerna och gavelröstena.

Tingssalen skall ha legat en trappa upp, mot den ena gaveln. Interiörerna har byggts om sedan häradsrätten flyttade i början av 1940-talet. Idag används huset som utställningshall.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16, Bergling, Ragnar: "Kyrkstaden i övre Norrland. Kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen", Uppsala 1964, Bihang till SFS 1890 nr 71