TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I januari 1961 utlyste tingshusbyggnadsskyldige i Ångermanlands norra domsaga en arkitekttävling inför byggandet av ett nytt tingshus. Den gamla byggnaden, uppförd som Själevad och Arnäs domsagas tingshus 1901, hade blivit trång och opraktisk och dessutom stod man inför nya sammanslagningar då rådhusrätterna förstatligades 1965. Tävlingen genomfördes som ett samarbete mellan tingshusbyggnadsskyldige och Svenska Arkitekter Riksförbund och i prisnämnden bestod av förutvarande häradshövdingen i domsagan och dåvarande justitierådet Nils Joachimsson, Stockholm, lasarettsläkaren Alf Lundgren, Örnsköldsvik, länsarkitekten Stig Elmquist, Härnösand och arkitekterna Rune Falk, Göteborg och Per-Olof Olsson Stockholm. I anvisningarna står bland annat att ritningarna skall godkännas av justitiedepartementet och "såvitt angår arkivrum" landsarkivarien vid landsarkivet i Härnösand.
I september samma år hade samtliga förslag inkommit och granskats av nämnden. Det vinnande förslaget "Ille faciet" beskrivs av nämnden på följande sätt:
"Förslaget upptar en koncentrerad två- och trevåningsbyggnad kring en sluten gård åtkomlig genom en körbar portik. Byggnaden är placerad i tomtens sydvästra hörn och nås från en gångväg tvärs över tomten norr om byggnaden. Parkeringen är placerad i Köpmansgatans förlängning. Situationsplanen är enkel och naturlig och bibehåller tomtens parkkaraktär. En förtjänst i förslaget är att byggnadens förskjutning mot söder ger största möjliga frihet vid utformningen av den framtida bebyggelsen på tomterna 1 och 4- Tingshusets huvudentréer nås från den kringbyggda gården med dess portik. Bostäderna, placerade i tredje våningen, har sin entré via ett separat trapphus i södra fasaden. Inskrivnings- och domareavdelningen är placerade i bottenvåningen. Tingssalen med tillhörande utrymmen en trappa upp nås genom en fritrappa på gården. Prisnämnden förutsätter att fritrappan liksom gården uppvärmes vintertid. Planlösningen fungerar i princip och detalj bra och är väl genomarbetad. Kommunikationsutrymmena, som är placerade kring gården, är korta och välbelysta. En nackdel i planlösningen är dock att de häktade och allmänheten koimmer till tingssalen genom en gemensam och ganska trång korridor. Den yttre uppbyggnaden är genomförd med arkitektoniska vilja och finess samt med markant, självständig karaktär. Fasadmaterialet framgår inte klart. Förslagsställaren har lyckats giva byggnadens yttre lämplig karaktär och värdighet och samtidigt i dess inre skapat en trivsam arbetsmiljö."(Ur prisnämndens utlåtande över inkomna förslag)
Enligt obekräftad källa stod tingshuset klart först 1967 då häradsrätten flyttade sin huvudsakliga verksamhet från det gamla huset som var beläget på granntomten. Till en början användes emellertid denna byggnad av domstolen men i början av 1980-talet revs den.
För dem som arbetade vid tiden innebar flytten en stor förbättring. Jämfört med det gamla var huset stort och modernt. Under de första decennierna bodde vaktmästaren med familj i en av husets två lägenheter, i den andra bodde en notarie. Liksom på många andra tingsrätter står inskrivningsmyndighetens lokaler och ytterligare några kontorsrum tomma sedan några år.
För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohistorik_Ornskoldsviks_TR.pdf För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.
KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 2003-10-16
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
