SÖDRA FINNSKOGAS SN, SÄCKEBERGA

GÅRDEN ANLAGD: 1800 - 1849

BESKRIVNING AV NÄRMILJÖN: Stor gård med två bostadshus och månghussystem i södersluttning. Markerna odlas ej.

På en sydsluttning i Medskogen finns gården Laukomägg. Bebyggelsen är löst grupperad kring mangårdsbyggnaden. Den bebyggelse vi ser i dag härstammar mestadels från 1900-talet, med inslag av äldre. Gården består i dag av följande byggnader; mangårdsbyggnad, Nerstugan, nedre och övre stabbur, stalloge, vedskjul, brygghus, loge, saltbod samt en smedja. Till gården hör även en bastu, men som till stora delar är raserad. Rivna är ladugården och sommarladugården, dock syns grunderna av dessa byggnader. Generellt vad gäller bebyggelsen på Laukomägg är att alla ekonomibyggnader är målade i falurödfärg med dörrar i blå kulör samt att knutskallarna på timmeruthusen är vitmålade. Husen har breda vindskivor.

De gamla åkrarna brukas ej och några djur finns heller inte på gården. Ett tag arrenderade man ut marken och får betade på åkrarna. Gräsmattan slås och underhålls liksom byggnaderna.

Det äldre byggnadsbeståndet på gården består av de två stabburen, saltboden, brygghuset samt smedjan och bastun. I de bägge stabburen förvarades gårdens alla förnödenenheter. I saltboden saltades kött och fisk ned för att sedan förvaras i det övre stabburet. I brygghuset bryggdes troligen okika slag av dricka, men byggnaden användes även också till att baka i kanske även till ladugårdskok. De nya ekonomiska förutsättningarna med ökade inkomster från skogen gav gårdens ägare möjlighet att investera i nya byggnader. Mangårdsbyggnaden uppfördes under de fösta åren av 1900-talet, närmare bestämt mellan åren 1904-05. Det var ett arbetslag av timmermän från Norge som utförde arbetet med att uppföra den en och en halv plan byggnaden med salsplan. (Intervju med ägaren 1999). Under denna period kom flera av större gårdarna i Medskogen att uppföra nya mangårdsbyggnader och dessa byggnader är i sig ett uttryck för den ekonomiska uppgången bygden genomlevde under perioden 1900-1910. De ekonomiska förutsättningarna kom från skogen och jordbruket var en mer marginaliserad inkomstkälla.

Stallogen uppfördes troligen under 1920-talet. Logen uppförs troligen också någon gång under 1920-talet enligt dåtidens normer och rekommendationer. Ladugården har enligt bilder tagna på 1930-talet eldstad och skorsten. Eldstaden gav korna värme på vintern och där kunde även sörpa, i form av agnar och lavar, till djuren. Både ladugården och sommarladugården är borta idag. Ladugården blev riven på anmodan från Torsby kommun och dess inventering av "fallfärdiga byggnader". Grunden syns tydligt i naturen. Rester av sommarladugården ligger i hyggeskanten nordväst om gården. En större stenfot samt cirka tre stockvarv är kvar av stommen. Man kan se att timret haft en sned underhaksknut.

Bastun hade vid Ilmar Talves besök under slutet av 1940-talet inte varit använd under lång tid tillbaka. Den användes till att torka spannmål och att röka kött i. Bastun är idag i mycket dåligt skick.

Två brunnar finns på gården. En är belägen strax bakom stallogen och den andra ligger öster om brygghuset. Den förstnämnda brunnen har en enkel överbyggnad av brädstomme och plåttak. Det verkar som om man tidigare haft en stolpe med hävstång för vattenupphämtningen. Strax väster om samma brunn finns rester av en gärdesgård.

ANTECKNINGAR OCH NOTERINGAR: 1910: Nya byggnader: mangårdsbyggnad, mangårdsbyggnad nedre, ladugård, fårhus, stall, vagnbod, brygghus, svinhus med nävertak 3,6x2,4x2,4 m, lada med nävertak 6,9x4,5x2,7 m. Gamla byggnader: loge med två lador och sticktak 9,9x7,2x6 m, vagnbod med lada och nävertak 9x7,2x3,6 m, mjölkbod med sticktak 6,6x4,8,x2,4 m, visthusbod med sticktak 7,2x6x4,8 m, visthusbod med sticktak 6x5,4x5,4 m, bastu med nävertak 6,6x4,8x2,4 m, klensmedja med nävertak 6x6x3 m, vedskjul med sticktak 4,8x6x2,4 m, alla byggnader av timmer.
1946: 444,2 hektar, varav 4 åker, resten skog och äng. Mangårdsbyggnaden uppförd 1909, ekonomibyggnader uppförda i slutet av 1800-talet, logen uppförd 1922. Gården utgjorde före laga hemmansklyvning 1880, 72 öres skatt i hemmanet.
1949: 449,2 hektar, varav 4 åker, resten skog och ängsmark. Dobbala säter hörde hit. Rökstugan här minns ingen.
1951: Bastun håller på att närma sig fallgränsen. Jordgolv, täljda, långa slanor, fingertjocka, 3 tum breda, vilka lades under nävern på taket. Ovanpå nävern lades torv, ovanpå lades kluvna stockar, kallade "farj", varvid den kluvna ytan lades nedåt i regel.
1953: Bastu, byggd 1862, med hörnplacerad ugn och sneda underhaksknutar samt farjtak.

KÄLLOR:
Ritning av Ilmar Talve 1949
Ritning av J Cirulis 1953
Foton av Richard Broberg 1948
Foto av Sigurd Bograng 1948
Värmlandsgårdar
Joh. Ericksen: Övre Älvdalen, andra delen
Sigurd Bograng: Värmlandsfinskt ortnamnsregister
Värmlands Museum, foton 1953
Värmlands Brandstodsbolag
Finnbygden nr 2 1949, foto
Dalby och Södra Finnskoga församlings husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker
Maj Fischer: Vigda i Dalby socken 1696-1814, Födda i Dalby socken 1801-1810
Sigurd Bograngs arkiv
Lars Bäckvall: Älvdalsarkivet
Södra Finnskoga församlings husförhörslängder
Solör Slektshistorielag: Finneslekter I

TIDIGARE INVENTERING: Förfallna byggnader 1983/84

FINSKA BYGGNADER PÅ GÅRDEN: Bastu , lämning

HISTORIK FRÅN INVENTERING: Finnskogens bebyggelsehistoriska arv, Torsby kommun 1999/CAJN 2007-09-01.