När denna byggnad, ritad av Carl Nyrén och uppförd för Stockholms Sparbank, stod färdig hösten 1975 sågs den som något nytt och annorlunda i city. Vid denna tid började man på allvar att ifrågasätta cityomdaningen, och i debatten lyftes huset fram som ett exempel på att man kunde bygga nytt med samma kvalitet som den tidigare bebyggelsen på platsen.
För att göra det mycket stora komplexet mindre dominerande i stadsmiljön och återinföra "något av den tidigare stadens rytm av mindre byggnadsenheter" delades byggnaden in i två delar. Mot Hamngatan uppfördes en större och högre byggnadskropp som framförallt inrymde kontorslandskap. I den mindre byggnadskroppen mot Regeringsgatan inrymdes i första hand cellkontor. Bottenvåningen i de bägge byggnadskropparna reserverades för butiksändamål och i byggnadskroppen mot Hamngatan placerades banksalen. Vid Regeringsgatan, där de två delarna möttes, skapades en mindre torgyta i en indragning från gatan. Avsikten var att detta skulle bli ett "public space", en ursprungligen amerikansk företeelse som det finns relativt få exempel på i Sverige. Tanken var att man i staden skulle skapa offentliga, icke kommersiella, utrymmen som var tillgängliga för alla och som var generösa att röra sig i och man lätt kunde slinka in i. Liknande tankegångar låg bakom de flitigt förekommande arkaderna och planterade terrasserna i Stockholms city, som tillkom vid samma tid. Mellan de två byggnadskropparna placerades även en sammanlänkande hög vinterträdgård som skulle fungera som huvudsaklig entréhall, men som också var avsedd som en behändig genväg för gångtrafikanter mellan Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan. Från vinterträdgården kunde man dessutom ta sig via en lång passage mot Koksgränd. Vinterträdgården skulle ha karaktären av uterum, vilket understryktes genom färgerna och materialvalen; schackmönstrade golv i grön och vit marmor och en hög putsad sidomur. Gångbryggor över hallen länkade samman de två byggnadskropparnas olika våningsplan. I anslutning till vinterträdgården förlades ett kafé och en personalrestaurang.
Byggnadskroppen mot Hamngatan fick en djupt indragen bottenvåning, så att en väderskyddande arkad bildades. Regeln i stadsplanen att det inte fick finnas pelare i gränsen mellan gata och gångbana gjorde det nödvändigt att förankra de uthängande våningsplanen i jättelika stålbockar på taket - vilka blev till ett mycket medvetet gestaltat arkitektoniskt grepp som gav byggnaden sin karaktär. Fasaderna kläddes med grönlackerade fasadelement i aluminium, som tillverkades och monterades av en tysk firma. Byggnaden mot Regeringsgatan å andra sidan delades in i fyra kontorsflyglar med tre mellanliggande planterade gårdar. Fasaden utfördes här i putsad lättbetong, med höga glaspartier i stålramverk vid gårdarna. Avsikten var att med hjälp av putsen och glaset skapa en varierad fasad, samtidigt som glasskärmarna fungerade som bullerskydd för gårdarna.
Som på flera andra håll i city inkorporerades äldre byggnadsdetaljer i den nya byggnaden, tillvaratagna av stadsmuseet vid de stora rivningarna i kvarteret Spektern och på andra håll. I den stora vinterträdgården placerades ett antal jugendinventarier; en balustrad, några bänkar och en fontän. Tre stenportaler placerades som dekorationer i den långa gången som förband hallen med Koksgränd. På fasaden mot Hamngatan placerades ett par gatunamnskyltar i jugendstil från den byggnad som låg på platsen tidigare, Sidenhuset.
Byggnaderna är 2007 på det hela välbevarade, även om den norra delen av den övre takvåningen mot Hamngatan (där det ursprungligen fanns teknikinstallationer) i början av 2000-talet inreddes för kontor. Byggnadens indragna hörn Hamngatan/Regeringsgatan har delvis byggts in och är idag stängt kvällar och nätter. Glasskärmarna på fasaden mot Regeringsgatan har i dagsläget vissa rostskador på sina metalldelar. Detta föranledde år 2006 en diskussion om att ersätta skärmarna med obrutna glasfasader av modernt snitt. Det bestämdes dock att den ursprungliga utformningen skulle bevaras, efter en renovering av skärmarna och deras gångbryggor.
En viktig förändring är den nya glasade byggnadskropp som år 2006 tillkom i mellanrummet mellan fastighetens två äldre byggnader. Bakgrunden var att anläggningens ursprungliga "public space" mot Regeringsgatan upplevts som ett otryggt prång. Tillbyggnaden ritades även det av Nyréns arkitektkontor. Dess glasade fasader utformades för att både ansluta sig till den befintliga byggnaden, men även parafrasera det butikshus med stora glasytor som stod på platsen före 1973.
Källor
Arkitektur 10 1976
Arkitektur 6 1983
Arkitektur 2 2007
Wingren, Bo: Gamla ting i nya hus. Särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok 1977.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
