NORRA MELLBY SKOL- OCH FATTIGHUS

FATTIGVÅRD I NORRA MELLBY - År 1686 fastslog kyrkolagen att häraderna själva skulle föda sina fattiga, sjuka och gamla. Dessförinnan hade enskilda gårdar tagit hand om de så kallade inhyseshjonen, under medeltiden sköttes verksamheten av klostren. På 1670-talet slogs fast att ingen skulle få gå och tigga och det blev den enskilda socknens ansvar att hålla reda på sina tiggare. I mitten av 1690-talet fanns sju tiggare i Norra Mellby, samtliga gamla eller med något funktionshinder. Under 1700-talet användes byns tiondekassa till fattigvård, troligen användes dessa medel till den första sjukstugan som ska ha funnits i början av seklet. Sjukstugan verkar dock före 1756 inte hyst någon fast boende. 1770-talets dåliga skördar förvärrade situationen i Norra Mellby och man beslöt att dela in de behövande i tre klasser samtidigt som sockenstämman fick order om att ställa sjukstugan i stånd. Tillsyningsmännen, som körde kringstrykande tiggare från andra socknar på porten, ökade i antal. Från 1796 benämns sjukstugan för fattighus. I början av 1800-talet ansågs byggnaden vara i så dåligt skick att man önskade uppföra ett nytt. På kyrkoherdens förslag förlades även socknens skolverksamhet i byggnaden.
Det nya skol- och fattighuset stod klart 1816, på en tomt mittemot den äldre sjukstugan. Byggnaden uppfördes som en backstuga med en förstuga i husets mitt vilken rymde kök och bakugn. På ömse sidor fanns två rum, varav det ena var större. Byggnadens ena del beboddes av skolmästaren och den andra av sex av socknens mest behövande medlemmar. Lärarbostadens största rum användes i veckorna som skolsal, medan det på helgerna kunde användas för sockenstämmor och liknande. Enligt flera uppgifter ska lärarbostaden inte ha varit bebodd förrän 1839 då skolmästaren Mattias Lindholm kom till byn. Införandet av skolstadgan 1842, som innebar att socknarna inom fem år skulle ha byggt en skola, medförde att huset byggdes till med en våning. Undervisningen följde Lancasters metod där äldre barn fick hjälpa de yngre. Skolrummet var beräknat till 90 barn medan utrymmet intill rymde kök och två "stora och snygga rum" till läraren. I fattigstugan bodde vid tillfället sex personer med skilda förmågor att ta hand om sig själva. Även om behovet diskuterades i socknen anställdes aldrig någon vårdare. År 1900 hade fattigstugan tjänat ut sin roll och de fattiga flyttades till för ändamålet nyuppförda lokaler i Sandåkra. Fram till omkring 1950 användes byggnaden dels som skola och lärarbostad, dels för förvaring (fattigstugan). Därefter hyrdes delar av huset ut för boende, troligen var det då bland annat köket på andra våningen tillkom och en del fönster byttes. Sedan ca 1980 har Sösdala Hembygds- och fornminnesförening använt lokalerna för sin verksamhet. Under 2004-2005 genomgick huvudbyggnaden en total renovering där bland annat en återgång till äldre färgsättning skedde (se även Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne kontrollrapport 2004:118 och 2005:97). I hembygdsföreningens regi renoverades uthuset utvändigt 2005.

KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Norra Mellby skol- och fattighus på fastigheten Norra Mellby 2:2 (Norra Mellby sn), Hässleholms kommun, Länsstyrelsen i Skåne län, 2006-12-15. Dnr 432-41166-05.