GÅRDEN ANLAGD: 1700 - 1749
BESKRIVNING AV NÄRMILJÖN: Bostad. Högt belägen i östsluttning. Åkrar och hagmarker öppna österut och söderut. Betas av häst och 8 får. Rikligt med rösen i markerna. Trädgård med perenner, syrener m m. Äldre vägbank invid bastulämningen.
Gården Svenshöjden ligger i Norra Viggen, Nyskoga socken i Torsby kommun. Förr betecknade Svenshöjden ett flertal gårdar, men i dag benämns Gammelgården som Svenshöjden. Bebyggelsen vid Svenshöjden har en ålderdomlig karaktär med månghussystem. Intressant är att många ekonomibyggnader av äldre slag, som lador vid de olika ängarna, skvaltkvarn, torvströlada och skogshuggarkoja fortfarande finns kopplade till gården. Bebyggelsen invid gården består av en äldre och en yngre mangårdsbyggnad, stall, loge. ladugård samt härbre, källarebod.
Svenshöjden är en levande gård. I den yngre mangårdsbyggnaden bor familjen. I ladugård och stallar finns häst, får och höns. På gården bärgas hö, även på de mindre åkrarna och ängarna. Lite säd sås för husbehov. Trädgården är rik på perenner och i kålsängarna odlas grönsaker av alla sorter.
ANTECKNINGAR OCH NOTERINGAR: Nils Keyland tog med sig många föremål från gården till Nordiska museet.
1946: 427,7 hektar, varav 10 åker och ängsmark, resten skog. Bergjord samt ängsjord, barrblandskog. Manbyggnaden uppförd 1911, den äldre manbyggnaden, ursprungligen en rökstuga, uppförd 1876, ekonomihusen är från ungefär samma tid, tidigare två brukningsdelar.
1949: Rökstugan hade brunnit ner för länge sedan.
1967: Det fanns huvudbyggnad, bod med årtalet 1817, vattenkvarn, smedja, bastu och jordkällare.
1990: Lämning av finnbastu och smedja, byggnaden brann 1985, väggarna kvar.
Byggnadsinventering 1999: Utöver gårdens byggnader finns också huggarkoja med stallbyggnad, belägen sydväst om Fisklösen, taken inrasade men i övrigt intakt. Myrlada ca 640 m sydsydväst om Fisklösen, ca 140 m söder om skogsbilvägen.
KÄLLOR:
Ritning av Ludvig Mattsson 1922
Uppteckning av Ilmar Talve 1949
Albert Hämäläinen: Keski-skandinavian Suomalaiset
Värmlands Museum, foto
Foton av Albert Hämäläinen 1931
Värmlandsgårdar
Pertti Virtaranta: Suomalaismetsissä
Foton av Helmi Virtaranta 1967
Vitsands Hembygdsförening, foto
Joh. Ericksen: Övre Älvdalen, första delen
Lars Bäckvall: Älvdalsarkivet
Norra Ny och Nyskoga församlingars husförhörslängder, födelse- och dödböcker
Grueboka, Finnskogen
Solör Slektshistorielag: Finneslekter I
Dalby församlings husförhörslängder
Södra Finnskoga församlings husförhörslängder
Anna Forsberg/Niclas Persson: C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1825 för Dalby församling
Foton av Astrid Reponen och Maija Juvas 1930
Ekshärads församlings vigselböcker
TIDIGARE INVENTERING: Förfallna byggnader 1983/84, Fornminnesinventeringen, Skog & Historia
FINSKA BYGGNADER PÅ GÅRDEN: Bastu, lämning. Denna byggnad är en förkolnad rest av en så kallad kombinationsbyggnad, en byggnad som har två funktioner under ett tak, nämligen smedja och bastu. Byggnaden brann för ett antal år sedan (1985) och det som finns kvar idag är delar av stommen samt rökugnen och delar av den öppna härden för smedjan. Skorstenen har rasat ned. Den förkolnade timmerväggen är av rundtimmer med en sned underhaksknut. Byggnadens längd är 9.45 m varav bastuns längd är 3.75 m av den totala längden. Bredden är 5.7 m. Smedjan ligger i östra delen och bastun i den västra delen av byggnaden. Ingång till de bägge funktionerna är belägen vid respektive gavel. I det nordöstra hörnet är det 9 stockvarv kvar och på sydfasaden är det sju stockvarv kvar. På smedjan har det funnits ett fönster på sydfasaden och bastuns fasad har en lucka för att kunna släppa ut röken. Av urgröpningar i stockarna på insidan av bastun att döma har laven funnits mot norra fasaden. Branden har turligt nog på ett sätt konserverat timmerstockarna och innanför det förkolnade yttre skiktet är virket friskt. En stor del av de verktyg som fanns i smedjan har tagits till vara. Svampbeväxning har uppstått på stockarnas underkanter och på timmerstockarnas översida har någon sorts lav börjat att breda ut sig. Rester av de bägge ugnskonstruktionerna finns. Smedjans härd har varit fyrkantig, men är idag nedrasad. Och trots att bastuns rökugn uppvisar skador så är det relativt enkelt att se ugnens struktur. Skadorna består av att rökugnens valv är raserat. Troligen är det så att bastuugnen och den öppna spisen i smedjan inte mått bra av det vatten de utsatts för vid brandsläckningen samt från väder och vind under åren.
ÖVRIGA BYGGNADSLÄMNINGAR: Rökhus. Sydväst om bastun finns en grund av ett rökhus. Det finns äldre dokumentation av byggnaden. Den är konstruerad på ett sådant sätt att väggarna består av tre kallmurade stenväggar och en öppning. Taket är numer borta men troligen var det ett sadeltak på rökhuset. En av stenväggarna består av en mycket stor sten. Ingång mot öster. Byggnadens storlek är 1.20 x 1.25 m, höjd ca 1.70 m. Strax sydost om rökhuset finns en fyrkantig fördjupning ca 2 x 2 m. Okänd använding.
Koja. Registreringsnummer 6062 i Skogsvårdsstyrelsens Skog & historia. Kojan är endast en byggnadslämning i dag och man kan i markplanet se rester efter dess konstruktion. Kojan har varit uppförd mot ett stort flyttblock. Eldstaden har legat mot blocket, vilket har gjort att delar av stenen genom upphettning kraftigt spruckit och liksom delar av stenen ramlat av. Stenhällen för eldstaden verkar vara kvar. Rester ett varv i timmerstommen finns ännu kvar. Rester av näver finns även i närheten av grunden vilket kan tyda på att det varit fargtak på byggnaden. Storleken på byggnaden förefaller vara 3.5 x 35 m.
HISTORIK FRÅN INVENTERING: Finnskogens bebyggelsehistoriska arv, Torsby kommun 1999/CAJN 2007-01-31.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
