IDALA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - IDALA
BEFOLKNINGSTAL - 1805:314; 1900:407; 1995:304

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid Idebäcken tillsammans med skola och gles bebyggelse i utkanten av Löftaåns dalgång. Socknen består till största delen av kuperad skogsmark med begränsade arealer odlingsmark i dalgången ned mot Löftaån.

RASERAD KYRKA / RUIN

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster, i väster ett torn och på korets norra sida en vidbyggd sakristia. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. I långhusets västra del ingår mursträckningar från en sannolikt medeltida kyrka. Denna skall enligt en beskrivning från 1600-talet ha utgjorts av en rektangulär salkyrka utan särskilt kor, men med ett vidbyggt vapenhus i trä framför sydingången. Nämnda vapenhus skall i slutet av 1700-talet ha ersatts med ett vapenhus i sten. Vid en ombyggnad 1772 förlängdes kyrkan österut och erhöll då det befintliga korpartiet. Tornet i väster tillkom 1828 (ATA: ritningen signerad Joh. Abr. Wilelius fastställdes 1827), då troligen också vapenhuset revs. Sakristian tillkom vid en genomgripande restaurering 1946-47, efter förslag av arkitekt Fredrik Wetterqvist.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Långhuset har sadeltak och tornet kröns av en för byggnadstiden tidstypisk flack huv och lanternin. Tornets ingångsportal har en enkel klassiserande omfattning. Ingångar till kyrkan genom tornets bottenvåning samt direkt till koret i sydost. Kyrkorummet är invändigt vitputsat och täcks av ett tunnvalv av trä. Interiören har genomgått flera genomgripande förändringar. Trätunnvalvet smyckades 1795 med figurativa målningar av Jacob Magnus Hultgren. De övertäcktes 1880. Vid en restaurering 1904 försågs innertaket med dekormålningar. Interiör nuvarande karaktär är dock i huvudsak ett resultat av Wetterqvists restaurering 1946-47, då det sena 1700-talets målningar frilades, på bekostnad av yngre målningsskikt. Altartavlan är likaså målad av Hultgren 1795, liksom predikstolen och ett flertal bevarade bänkdörrar.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkans bevaras också delar av en medeltida sandstensdopfunt och ett triumfkrucifix från 1300-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

Söder om kyrkan ligger ett sockencentra med ett f d skolhus som idag används som hembygdsgård samt tillhörande lärarbostad och en ekonomibyggnad. Lärarbostaden används idag för uthyrning. Här har inte funnits någon prästgård, den ligger i Gällinge.

SKOLHUSET är en avlång byggnad med sadeltak med rött tegel. Fasaderna har stående locklistpanel, täckmålade i vit kulör med gröna foder och vita bågar. Öppen brokvist mot norr.

Den f.d. LÄRARBOSTADEN har också ett sadeltak med enkupigt rött lertegel, stående locklistpanel, täckmålad i vit kulör med gröna foder och vita bågar. Öppen brokvist mot väster.

Öster om kyrkogårdsmuren ligger en jämnad, grusad yta samt en EKONOMIBYGGNAD/VAKTMÄSTERI. Ekonomibyggnaden har sadeltak och rödfärgade fasader. Nordväst om kyrkan, utanför muren, ligger en grusad parkeringsyta.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur med en trädrad av oxel, från ca 1920, innanför den yngre delen av gravvårdsområdet i väster. Mot vägen i söder fungerar muren främst som stödmur. Inom den äldre kyrkogården växer några äldre oxlar mot söder, övriga träd har tagits bort.

I söder finns en stiglucka med sadeltak och strävpelare på sidorna. Stigluckans tak är belagt med enkupigt rött lertegel, på stickspån, och på strävpelarna ligger stenhällar. Porten har en segmentformad beklädnadspardörr med snedställd panel.

Kyrkogården är i huvudsak gräs- och mossbevuxen med några få grusbelagda och stensatta gångar främst från öppningar med grindar i väster (1 st) och norr (2 st). Stensatta gångar finns i huvudsak på den äldre kyrkogården. Närmast kyrkan ligger en grussträng och utanför denna en rad av gatsten. På södra sidan ligger en gång med flata stenhällar. Det yngsta gravvårdsområdet ligger väster om kyrkan, avskild från den äldre delen, med en stenmur och en låg trappa av breda stenhällar.

Inom den nya kyrkogården ligger gravvårdarna i den norra delen i öst-västlig riktning och i den södra i syd-nordlig. Gravvårdar av stående sten dominerar. Gravvårdarna inom den gamla kyrkogårds delen ligger i huvudsak i öst-västlig riktning. Ett antal äldre gravstenar och järnkors finns samlade i nordvästra hörnet, samt i sydöstra.