LAXSJÖ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LAXSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: 1067, 1995: 391

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbruten ur Föllinge 1887, före 1922 tidvis betraktad som kapellförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger för sig vid stranden av Laxsjön i det nordliga urbergsområdet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Stenkyrkan uppfördes som socknens första kyrka 1875-82 av byggmästaren Olof Eriksson i Lit, efter ritningar av Ludvig Hawerman, och invigdes 1884. Den består av västtorn med vapenhus i bottenvåningen och ett stort rektangulärt långhus med inbyggnader för sakristia i nordost, förråd och arkiv i sydost, mellan vilka ett rakavslutat invändigt kor ursparats.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicism med vitputsade murar, rundvälvda fönster och flacka sadeltak, men uppvisar drag av nyrenässans i tornet med dess kopplade ljudgluggar och karnissvängda huv med lanternin och spetsiga spira. Ingång genom tornet i väster samt mitt på norra och södra långsidorna. Långhuset täcks av flackt trätunnvalv. Öppningen mot koret markeras av pilastrar och en båge med inskriftsband. Östväggens stora fönster med glasmålning av Neumann & Vogel 1931 (kompletterad 1955) utgör bakgrund till altaruppsatsen, en fri kopia av Torvaldsens Kristus. Kristusbilden och predikstolen utfördes 1883-84 av Johan Edler d.y. Orgelläktaren i väster är från byggnadstiden, orgelfasaden från 1887. Den nuvarande öppna bänkinredningen och läktarunderbyggnaden är från 1955. Kyrkan restaurerades 1955 efter ritningar av Otar Hökerberg. Före restaureringen sträckte sig långhusvalvet fram till östmuren, utrymmet var öppet ovanför inbyggnaderna för sakristia m.m. och korbågen stod fritt i rummet. Nu försågs koret med tunnvalv av trä och inbyggnadernas väggar drogs upp till taket, varigenom en sannolikt ursprunglig, målad skenarkitektur på östväggens gavelfält byggdes för.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Tre år innan Laxsjö kapellförsamling blev egen socken 1887 påbörjades bygget av kyrkan.
Troligtvis är kyrkogården samtida med kyrkan men utförligare historik saknas.
Se även tidigare inventeringar.
För kyrkans historia se kyrkobyggnaden.

KYRKOMILJÖN

Laxsjö kyrka är belägen i byn lite avsides vid slutet av en grusväg. Kyrkan ligger på en liten udde omgiven av vatten i söder och bebyggelse i norr. Det bebyggda området ligger högre än kyrkan och följs i nordöst av hävdade marker som böljande sluttar ner mot vattnet. På andra sidan sjön tar skogen vid. Resterna av en björkallé omger uppfarten väster om kyrkan som slutar i en parkering. Församlingshemmet är placerat utmed vägen och vaktmästarlokaler och förråd är belägna i anslutning till parkeringsplatsen.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan ligger på en platå och kyrkogården omges i denna nivå av lövhäckar i norr och öster samt en granhäck i väster. Granhäcken är tät och mittför kyrkans västentré sitter vitmålade järngrindar fästa i höga vita putsade grindstolpar. Kyrkogården sträcker också ut sig på en lägre nivå mellan platån och vattnet i öster och söder. Den nedre delen omges också av en lövhäck i norr, öst och väst. Kyrkogården täcks av gräsytor som delas upp av raka grusgångar och smalare stenlagda gångar. Gravkvarteren avgränsas genom låga rygghäckar. I söder närmast kyrkan finns häckomgärdade gravar, en gräsbevuxen gång mellan två av kvarteren leder fram till mittportalen.

Sydväst om kyrkan står ett bårhus omgivet av grusade och häckomgärdade gravar. Byggnaden är klädd med vitmålad liggande fasad panel och täcks av ett sadeltak klätt med tegelimiterande pannplåt likt kyrkan. En grönmålad pardörr av snedställd fasad panel finns i öster krönt av en tavla med målad text; "Jesus sade "Jag är uppståndelsen och lifvet".

Tre år innan Laxsjö kapellförsamling blev egen socken 1887 påbörjades bygget av kyrkan. Den byggdes i sten med långhus och torn i väster krönt av karnissvängd huv och lanternin. Johan Edler d.y. utförde altare, predikstol, bänkar, målningsarbeten och samtliga skulpturer.

1924 utfördes exteriör ommålning av kyrkan av målarmästare G.E. Lilja från Östersund. Omkring 1955 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan då valvet över koret som tidigare var öppet kläddes med bräder och väggen kring korbågen drogs upp till taket. Kristusstatyn som varit vit patinerades. Korskranket flyttades tillbaka en meter och korfönstret färglades. I väster byggdes ett nytt förrum under läktaren. Kyrkan försågs vidare med en ny bänkinredning och målades om både exteriört och interiört.

Kyrkan har en spritputsad gråmålad sockel och däröver en slätputsad vit fasad. Hörnen markeras genom lisener. Taklisten är profilerad. Syd- och nordfasaden delas rytmiskt in av sex rundvälvda fönster, tre på var sida om en mittportal. I norr är entrén igensatt interiört men finns kvar i fasaden. Fönstren och portalerna omfattas av putsade lister vilka följer de rundvälvda nischerna. Solbänkarna täcks av omålad plåt. Fönstren är tätspröjsade och målade i brutet vitt. Nischen med sidoingången är uppdelad i två sektioner. I den övre delen är ett avkortat fönster lika långhusets och därunder är en grön pardörr. Dörren har tre speglar och saknar trycken och beslag. Den putsade dörromfattningen har tre vulster till skillnad från fönstrens två. Trappen upp är gjuten och belagd med sten.

Östra fasaden är rakt avslutad och följer sadeltakets form. Vid takkrönet finns ett kors i koppar. Fasaden domineras av ett centralt placerat korfönster inom en rundvälvd nisch omgiven av en putsad vulstformad list. I ytterbågarna sitter klart glas medan innerbågarna är bemålade. Under fönstret är en grönmålad pardörr i samma utförande som övriga portar. Dörröppningen omfattas av träfoder i grå färgsättning. En gjuten skifferklädd trapp finns nedanför, bakom trappan under det övre sättsteget syns grunden, här har man inte slagit på någon spritputs utan grundens tuktade sten ligger i dagen.

Porten i tornet är grönmålad med tre speglar i varje dörrblad. Över dörren sitter en järnplatta med texten "Uppsatt i Konung Oscar II Regering. 1884". Den kröns av ett rundvälvt överljus och en segmentformad putsad listomfattning. Trappen utgörs av natursten i låga block. Handledare i svart järn är fästa i tornväggen. Taklisten på långhusets fortsätter ut och runt tornet. I tornets bottenvåning sitter fönster placerade åt norr och söder med samma utformning som på långhuset. Fönstren är något smalare än långhusets. Den övre delen av fasaden delas in av en putsad list. I det nedre partiet sitter två små fönster i djupa nischer och däröver följer kopplade rundvälvda ljudöppningar. Ljudöppningarna omfattas av putsade halvkolonner vilka bär upp en dito arkadbåge som välver sig över öppningarna. Ljudluckorna av liggande bräder är grönmålade.

Över tornets taklist tar ett karnissvängt takfall vid med oxögon i vart väderstreck, ögonen kröns av klot i trä och de står på en svängd fot med en vulst. I norr sitter en urtavla inom oxögat medan de övriga är försedda med fönster. Torntaket kröns av en fyrsidig lanternin i trä med avfasade hörn. De fyra öppningarna omfattas av arkadmotiv krönta av gavelspetsar. Lanterninen kröns av ett klotkors. Lanternin liksom torntak täcks av plåt i skivtäckning till skillnad från långhusets tegelimiterande plåt från början av 1990- talet.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan ligger på en platå och kyrkogården omges i denna nivå av lövhäckar i norr och öster samt en granhäck i väster. Granhäcken är tät och mittför kyrkans västentré sitter vitmålade järngrindar fästa i höga vita putsade grindstolpar. Kyrkogården sträcker också ut sig på en lägre nivå mellan platån och vattnet i öster och söder. Den nedre delen omges också av en lövhäck i norr, öst och väst. Kyrkogården täcks av gräsytor som delas upp av raka grusgångar och smalare stenlagda gångar. Gravkvarteren avgränsas genom låga rygghäckar. I söder närmast kyrkan finns häckomgärdade gravar, en gräsbevuxen gång mellan två av kvarteren leder fram till mittportalen.

Sydväst om kyrkan står ett bårhus omgivet av grusade och häckomgärdade gravar. Byggnaden är klädd med vitmålad liggande fasad panel och täcks av ett sadeltak klätt med tegelimiterande pannplåt likt kyrkan. En grönmålad pardörr av snedställd fasad panel finns i öster krönt av en tavla med målad text; "Jesus sade "Jag är uppståndelsen och lifvet".

Tre år innan Laxsjö kapellförsamling blev egen socken 1887 påbörjades bygget av kyrkan.
Troligtvis är kyrkogården samtida med kyrkan men utförligare historik saknas.
Se även tidigare inventeringar.
För kyrkans historia se kyrkobyggnaden.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan ligger på en platå och kyrkogården omges i denna nivå av lövhäckar i norr och öster samt en granhäck i väster. Granhäcken är tät och mittför kyrkans västentré sitter vitmålade järngrindar fästa i höga vita putsade grindstolpar. Kyrkogården sträcker också ut sig på en lägre nivå mellan platån och vattnet i öster och söder. Den nedre delen omges också av en lövhäck i norr, öst och väst. Kyrkogården täcks av gräsytor som delas upp av raka grusgångar och smalare stenlagda gångar. Gravkvarteren avgränsas genom låga rygghäckar. I söder närmast kyrkan finns häckomgärdade gravar, en gräsbevuxen gång mellan två av kvarteren leder fram till mittportalen.

Sydväst om kyrkan står ett bårhus omgivet av grusade och häckomgärdade gravar. Byggnaden är klädd med vitmålad liggande fasad panel och täcks av ett sadeltak klätt med tegelimiterande pannplåt likt kyrkan. En grönmålad pardörr av snedställd fasad panel finns i öster krönt av en tavla med målad text; "Jesus sade "Jag är uppståndelsen och lifvet".