STALOLUOKTA KYRKKÅTA

Kyrkkåtorna i Jokkmokks församling har sin upprinnelse i den
sommarverksamhet som drevs av de präster som vandrade mellan fjällvärldens
stora visten, miltals från vanliga kyrkor och kapell. Till en början samlades
man i någons bostadskåta, utomhus eller i en tillfälligt rest tältkåta. På 1940-
talet byggdes den första permanenta kyrkkåtan som under de närmaste
decennierna fick flera efterföljare.
Kyrkkåtan i Staloluokta byggdes 1971 av samebyns medlemmar, med stöd
från AMS och stiftelsen Seth M Kempes minnesfond.

Staloluokta kyrkkåta - ej i Svhus
HISTORIK FRÅN BESLUT OM SKYDD - Staloluokta kyrkkåta är uppförd 1971 av samerna från Stal under Isak Parffas ledning.

Kyrkkåtan ligger naturskönt på öppen hedmark i fjällområde, nära Naturvårdsverkets turistanläggning. En enkel klockstapel i trä står intill kåtan. Kåtan är avsedd för samer i Tuorpons sameby och för fjällturister i Padjelanta Nationalpark. Den byggdes av samer helt enligt samisk teknik men med en vidareutveckling av bågstångstekniken. Planformen är oval med kordel i öster. Den kupolformade kåtan är byggd i trä och utvändigt helt torvtäckt. Ljuset faller in genom sex små kvadratiska fönster. Koret har brädgolv, övriga delar risat golv. Besökarna sitter på fällar utbredda över riset. Predikstol och altarring är utförda i avbarkade runslanor. Inventarier i samiskt konsthantverk, bl a antependium av Anna-Karin Blind.

Kåtan är en särpräglad kyrkobyggnad, uppförd enligt samisk tradition och med intressanta tekniska lösningar. Endast en handfull kyrkkåtor finns bevarade i Norrbotten. Denna kyrkkåta har influerat utformningen av moderna bostadskåtor i omgivningen.

KÄLLA: Beslut om skydd - kyrkliga kulturminne 4 kap. KML., Riksantikvarieämbetet, 2002-12-10. Beteckning 312-2339-2002