SKEGRIE KYRKA

Kyrkomiljön
Skegrie ligger på Söderslätt nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Skegriedösen, alldeles intill kyrkan, är en stenkammargrav från stenåldern som visar på tidig bosättning. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100- talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Skegrie omnämns i skriftliga källor 1120 som Schethrøgum. I början av 1700-talet fanns det 22 gårdar och fem gathus i kyrkbyn. Tre gårdar låg nära kyrkan och de övriga samlad som en långsmal by längs gatan i nordsydlig riktning. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flera av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gathus byggdes. I slutet av 1800-talet anlades järnvägen Malmö-Trelleborg och Skegrie stationssamhälle byggdes upp öster om den gamla kyrkbyn. Skegrie blev centrum för de kringliggande byarna. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Skegrie har från 1960-talet och framåt byggts ut med mycket radhus och villor. Byn är idag en expanderande ort. Folkmängden har ökat från 250 personer på 1960-talet till över 1100 personer idag. Utbyggnaderna ligger en bra bit ifrån kyrkbyn. Vägen mellan Malmö och Trelleborg ligger dock nära kyrkan. Järnvägen lades ner på 1970-talet. Byn är en pendlarort utan service men har flera skolor.

Kyrkan ligger i kanten av den gamla kyrkbyn. Mot öster ligger byn med bland annat församlingshemmet. Det är inrymt i en tegellänga från början av 1800-talet, som tidigare varit bland annat småskola och likvagnshus. Skegrie kyrkoväg är kantad av gathus. Fyra gårdar ligger kvar i samma läge som före skiftet även om byggnaderna kan vara uppförda senare. Söder om kyrkogården ligger den före detta skolan från
1909 med vitputsade murar och trappstegsgavlar, inspirerad av kyrkan. Mot väster utbreder sig det böljande lantbrukslandskapet med milsvid utsikt. E6:an är påtagligt nära kyrkan.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie-Skåre och riksintresse kust. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Skegrie 31:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt karta från 1700. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. 1796 beslöt sockenstämman att kreatur inte fick släppas in på bete för att icke skada ringmuren. Kyrkogården var fortfarande en gräsvall vid denna tid. Under andra
hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser.

På en karta från 1700 är Skegrie kyrkogården kringgärdad och har tre ingångar. Klockstapel fanns norr om kyrkan. Kyrkogården utökades troligen söderut på 1860- talet. På foto från 1904 hade kyrkogården en vitputsad mur och en trädkrans. Murarna lades om på 1930-talet lika de gamla men med blottlagda naturstenar på utsidan. Vid dräneringsarbete 1946 norr om kyrkan upptäcktes en romansk stenkista med
välbevarat skelett. På 1950-talet utvidgades ytterligare åt söder och en ny mur byggdes längs södra sidan. Trädkransen av almar togs bort i slutet av 1950-talet.

Beskrivning
Kyrkogården omges av en fogad gråstensmur. Muren är bitvis ojämnt böljande i norr. Muren är avtäckt med rött och gult tegel. Innanför står en trädkrans av hamlade lindar. Järngrindar finns i väster och öster. Kyrkan omges av singel förutom en gång med betongplattor i väster. Norr om kyrkan är kyrkogården grässådd och enstaka gravstenar från sekelskiftet 1800/1900 står i gräset utan omgärdning. Söder och väster om kyrkan finns stora buxbomsomgärdade singeltäckta gravplatser. Enstaka har stenram eller järnstaket. Stenarna är högresta blandat med lägre horisontella nyare stenar. De äldre stenarna har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Gravkar, en liggande stenram, med plantering förekommer ofta här. Lantbrukare är den vanligaste titeln. Inga träd finns på kyrkogården förutom trädkransen men en hel del vintergröna buskar växer på gravplatserna. Längst i söder på den utvidgade delen finns minneslund. Marken är grässådd med ett litet hängande sorgeträd. En stenlagd plats inramas av idegranshäck i öster. Bänk, ljusbärare och liten plantering med järnkors markerar minneslunden.

Byggnader på kyrkogården
Ett före detta bårhus, numera ekonomibyggnad med toalett och förråd, finns i sydvästra hörnet av kyrkogården. Byggnaden är uppförd 1971. Fasaden är vitputsad och sadeltaket täckt med röda tegelpannor.