KATSLÖSA KYRKA

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Katslösa ligger en mil sydost om Skurup i Söderslätts böljande odlingslandskap. Området har en av Europas bördigaste jordmåner, vilket är en av förklaringarna till att bruknings- och bosättningskontinuiteten sträcker sig så långt tillbaka som till cirka 4000 år f. Kr. Öster om kyrkan har spår efter en stenåldersboplats påträffats och här finns även lämningar efter en borg kallad Katsholm. Ortnamn med ändelsen -lösa, med betydelsen glänta eller äng, härstammar från folkvandringstiden. Sockennamnet är först belagt i skrift 1314, då som Kastløse och 1651 skrevs det Kadtzlösse Souggen. Förleden kast- syftar på något uppkastat, exempelvis en jordvall, och det ursprungliga ts har i skrift senare omkastats medan t har fallit bort i det lokala uttalet.

Katslösa präglas idag av 1800-talets skiften, då flertalet av byns 14 gårdar som var samlade utmed bygatan väster om kyrkan skiftades ut och gatehus uppfördes på de gamla gårdstomterna. Bebyggelsen utgörs av äldre mangårdsbyggnader och gatehus, en äldre skolbyggnad samt ett mindre antal bostadshus av yngre datum.

Kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Katslösa 20:1 som avser bytomten enligt lantmäterikarta från 1749 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Den nuvarande kyrkan är uppförd på platsen för den romanska kyrkan och Katslösa kyrkogård har således medeltida anor. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. Den geometriska avmätningskartan från 1747 uppvisar kyrkogården som en oregelbunden fyrkant, vars utbredning möjligen stämmer med den medeltida. Enskiftet 1817 påverkar inte kyrkogårdens utbredning men enligt vård- och underhållsplanen för kyrkogården planeras det 1841 i samband med laga skifte för en utvidgning åt öster som senare genomförs. Av det äldre kartmaterialet framgår emellertid att laga skifte avslutades 1835 och att utvidgningen skedde åt väster.
Sin nuvarande omfattning fick kyrkogården i samband med den nya kyrkans uppförande 186870. Handlingarna som upprättades 1869 visar att den östra gränsen rätades upp medan utvidgningar skedde ut till bygatan i väster samt i söder. Förändringarna tycks därefter varit relativt få. På 1920-talet upprättas nuvarande gångsystem, troligen rör detta främst det huvudaxlarna, och 1932 byts samtliga ligusterhäckar ut mot buxbom. Vid något tillfälle, möjligen i samband med att elektricitet installeras i kyrkan 1958, tillkommer belysning i form av stolparmaturer och 1962 uppförs ett gravkapell direkt norr om kyrkogården på platsen för en tidigare skolbyggnad. 2003 anläggs askgravlund på den kilformade delen utanför trädkransen i söder, utformad av Gunnel Rydberg.

Katslösa kyrkogård omges idag av en trädkrans av lindar och häckar av hagtorn och avenbok. Lindarna är hamlade i norr och väster medan de i övriga väderstreck numera är friväxande. Utmed västra sidan samt södra sidans västra del löper en vitputsad mur avtäckt med kalkstensskivor. Huvudentrén i väster utgörs av kör- och gånggrindar i svartmålat smide som hänger i granitstolpar. En grusad gång flankerad av pelarekar leder upp till och runt kyrkan. En huvudgång löper även i nordsydlig riktning, från den mindre entrén från parkeringsplatsen norr om kyrkan till asklunden i söder.

Gravkvarteren är till största del grusade och inramas av lågt klippta buxbomshäckar eller i enstaka fall av stenramar. Gräsade ytor med fritt stående gravstenar förekommer i begränsad utsträckning. Gravvårdarna domineras av en blandning av högresa gravstenar i eklektiskt formspråk från decennierna kring sekelskiftet 1900 samt lägre hållna stenar vanliga för tiden från 1930-talet och framåt. Vegetationen utgörs utöver trädkrans, pelarekar och häckar av städsegröna och ofta formklippta växter som tuja, en, idegran och murgröna med inslag av traditionella kyrkogårdsväxter som rosor, kärleksört och ormbunke. Väster om kyrkan har en återgången gravplats tagits i anspråk för en perennplantering med bland annat malört, salvia och trädgårdsiris.

Den kilformade delen med lägre marknivå utanför trädkransen i söder tillfogades kyrkogården i samband med 1869 års utvidgning men tycks inte ha tagits i bruk förrän vid anläggandet av askgravlunden i början av 2000-talet. Marken är gräsbevuxen och platsen är gestaltad med en större fältsten med inskriptionen ASKLUND som är placerad på en cirkulär stenläggning av gatsten och flankerad av en mindre hängfjäderkaragan samt en ljuslykta i smide. Längst i öster står en minnesten i form av en äldre gravsten i granit med plats för namnskyltar i metall. Minnessten omges av mullbärsträd samt en plantering av rosenspirea, lavendel och rosor.

Byggnader på kyrkogården
Norr om kyrkogården uppfördes 1962 ett gravkapell i form av en murad och vitputsad byggnad med valmat sadeltak avtäckt med svart engoberat tegel. Huvudingången i väster utgörs av rundbågig muröppning med kopparbeklädd pardörr. Åt norr finns två enkeldörrar med brunmålad stående panel samt en brun takskjutport. Byggnaden används idag som vaktmästeri med förråd och wc. Väster om byggnaden finns en mindre gräsad yta med en samling av äldre gravstenar.

Källor och litteratur
Katslösa kyrka, Villie församling, Underhållsplan (2004-11-15), Ponnert arkitekter AB, Degeberga/Lund.

Katslösa kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2017), Barup & Edströms arkitektkontor AB, Limhamn och Simrishamn.

Villie församling - Utvändig renovering av Katslösa kyrka, Förfrågningsunderlag (2014), Danewids ingenjörsbyrå AB.

Skurups kommun. Bygga, bo & miljö. Översiktsplan: https://www.skurup.se/oversiktsplan, hämtad 2019-09-17.

Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Skurups kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/skurup.html, hämtad 2019-09-17.

Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=5&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4c3230362d31363a31, hämtad 2019-09-24.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2019-09-25.

Platsbesök 2019-09-13.