HASSLE-BÖSARPS KYRKA

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Hassle-Bösarp ligger ett par kilometer söder om Skurup i Söderslätts böljande fullåkersbygd med markerade höjdryggar och dalgångar. Området har en av Europas bördigaste jordmåner, vilket är en av förklaringarna till att bruknings- och bosättningskontinuiteten sträcker sig så långt tillbaka som till cirka 4000 år f. Kr. Talrika fynd från bronsåldern har påträffats och i en mosse strax norr om kyrkan finns en offerplats där fynd i form av bland annat spjutspetsar, knivar, bältes- och sadelbeslag samt skelettdelar har daterats till romersk järnålder och tidig folkvandringstid. Ortnamnet, som 1456 skrevs Haslæ och 1530 Hasle Bøsserup, innehåller en form av hassel samt mansnamnet Bøsi. Efterleden -rup som senare utvecklats till -arp är en form av torp med betydelsen nybygge.

En geometrisk avmätningskarta från 1698 visar att endast två gårdar fanns i den högt belägna kyrkans direkta närhet, medan byns övriga bebyggelse var samlad relativt långt sydväst om kyrkan. Byns gårdar kom i stor utsträckning att skiftas ut vid 1700- och 1800-talens skiften, men de två gårdarna närmast kyrkan ligger ännu kvar och bevarar en äldre bebyggelsestruktur med fyrlängade gårdar kompletterade med yngre bostadshus och ekonomibyggnader.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Hassle-Bösarp 10:1 som avser bytomten enligt den geometriska avmätningskartan från 1698 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Den nuvarande kyrkan är uppförd på platsen för den romanska kyrkan och Hassle-Bösarps kyrkogård har således medeltida anor. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. Den geometriska avmätningskartan från 1698 uppvisar kyrkogården som en oregelbunden fyrkant vars utbredning troligen stämmer med den medeltida. Det historiska kartmaterialet uppvisar inga tydliga utvidgningar efter detta, och även om de exakta gränsdragningarna kan ha justerats något genom åren är det troligt att Hassle-Bösarps kyrkogård i det närmaste haft samma storlek i cirka 800 år. Kyrkogårdar hade under medeltiden och långt senare ett enkelt utförande, gräsbevuxna och trädlösa, där gravarna vanligen endast markerades med kullar eller enkla träkors. Kyrkogårdar som vi vanligen känner dem idag, med ordnade kvarter, gångsystem och planteringar fick sitt genomslag först under 1800-talet. I Hassle-Bösarp är det rimligt att anta tillkomsten av en sådan mer strukturerad gestaltning av kyrkogården sammanfaller med uppförandet av den nya kyrkan. Väldigt få förändringar är kända sedan dess. Kring 1980-talet planteras en trädkrans av lindar utmed samtliga sidor utom den södra. 2017 tas fyra lindar i norr bort och på övriga träd beskärs kronorna kraftigt.

Hassle-Bösarps kyrkogård omges idag av en hagtornshäck i samtliga väderstreck och en trädkrans av hamlade parklindar utmed alla sidor utom den södra, där en stödmur av kallmurad men delvis fogad gråsten återfinns. Huvudentrén från parkeringen i öster är liksom körgrinden i sydväst och en mindre ingång i söder försedd med svartmålade smidesgrindar. Kyrkogården är i sin helhet grusad och gravplatserna i öst-västlig riktning omges av frodiga och klippta buxbomshäckar. Vegetationen utgörs i övrigt främst av städsegröna barrväxter som idegran, sockertoppsgran och tuja. I nordväst återfinns blandade buskar som paradisbuske, berberis, fläder och syren. På gravplatserna förekommer i viss utsträckning traditionella kyrkogårdsväxter som hortensia, rosor, kärleksört och ormbunke. Gravvårdarna domineras av en blandning av högresa gravstenar i eklektiskt formspråk från decennierna kring sekelskiftet 1900 samt lägre hållna stenar vanliga för tiden från 1930-talet och framåt. Enstaka exemplar av tunna slipade gravstenar av sand- eller kalksten i klassicerande formspråk, typiska för skånska kyrkogårdar under slutet av 1700-talet och 1800-talets första hälft, finns bevarade både som stående och liggande hällar.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader finns på kyrkogården utöver kyrkan. Direkt norr om kyrkogården finns en mindre redskapsbod eller liknande som inte längre tycks brukas. Byggnaden är spritputsad och oavfärgad med pulpettak avtäckt med pannplåt och har i norr två jalusidörrar. I byggnaden finns ett mindre lager av taktegel.

Källor och litteratur
Hassle-Bösarps kyrka, Skurups församling, Underhållsplan (2010-05-31), SWECO Architects AB, Malmö.

Hassle-Bösarp kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2017-06-22), Landskapsgruppen Öresund AB, Lund.

Rabow, A., Hassle-Bösarps kyrka antikvarisk medverkan, Regionmuseet i Skåne, 2014.

Skurups kommun. Bygga, bo & miljö. Översiktsplan: https://www.skurup.se/oversiktsplan, hämtad 2019-09-17.

Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Skurups kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/skurup.html, hämtad 2019-09-17.

Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=5&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4c3230362d31363a31, hämtad 2019-09-27.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2019-09-27.

Platsbesök 2019-09-11.