CHARLOTTENDAL

Plankomgärdad malmgård med tre timmerhus från 1700-talets senare del och ett rödfärgat och panelat 1800-talshus i snickeristil. Huvudbyggnaden flankeras av två enhetligt gestaltade flyglar. Den södra flygeln har en garagetillbyggnad från 1940-talet då gården restaurerades och trädgårdsanläggningen omgestaltades av Walter Bauer.

Gårdsplanen är regelbundet anordnad och kvartersindelad med gräsytor mellan röda grusgångar med kantsten av granit. Mittaxeln är betonad med ytterligare variation i marktäckningen. På flera ställen finns skulpturer i brons och ett fågelbad är upphöjt från marken. Rabatter är utlagda längs fasaderna och bland träden finns pil, lönn och ask.

Vid garage i södra tomtdelen är marken belagd med betongsten och här finns infarten till gården genom en öppning i det mörklaserade plank som omger alla sidor av fastigheten utom den mot Gröndalsvägen där ett grått spjälstaket kröner en 2 - 2,5 m hög terrassmur av granit. Mitt i muren sitter en ekgrind och direkt innanför den leder en dörr av ekpanel till ett utrymme under gårdens markyta, ett utrymme som får ljus från ett litet enluftsfönster med dekorativt järngaller i muren mot Gröndalsvägen. Innanför grinden leder en granittrappa upp till gårdsplanen.

I tomthörnen i norr och sydost finns två öppna kurer av trä med koppartäckta tälttak.

Charlottendal är en mindre herrgårds- eller malmgårdsanläggning från 1780-90-talen. 1782 friköptes torpet Ludikulla, som fram till 1765 legat under Årsta men nu tillhörde Hägerstens gård, av kryddkramhandlaren Anders Keysner. Han lät uppföra en malmgård som gavs namnet Charlottendal efter hustrun och som 1791 bestod av huvudbyggnad och två flyglar.

Charlottendal bytte på 1790-talet snabbt ägare två gånger innan den åter hamnade under Hägerstens regi. 1799 togs den över av Abraham Vougt, kassör vid Riksgäldskontoret. Vougt lät slätpanela och gulfärga byggnaderna, flyglarna försågs med frontespiser och huvudbyggnadens entré med en inskriptionstavla.

Under nästa generation Vougt finns uppgifter om att flyglarna hyrdes ut till gårdens arbetare och andra hyresgäster och att gårdens överskottsproduktion såldes på Munkbron.

Från 1897 användes gårdsytan som virkesupplag av trävarufirman Lindroth & Co till dess att Stockholms stad förvärvade egendomen 1916. En tid av förfall följde och Charlottendal avsågs att rivas när planer lades upp för Gröndals förnyelse på 1940-talet. Den störste intressenten i saneringen och byggandet av ett nytt Gröndal, byggmästaren Olle Engkvist, ville dock annorlunda och lät 1947 arkitekterna Backström och Reinius med medverkan av antikvarien Gösta Selling restaurera och modernisera gården för att själv bosätta sig här. Trädgårdsarkitekten Walter Bauer omskapade trädgårdsanläggningen som försågs med flera skulpturgrupper, bl a av Carl Milles, Tyra Lundgren och Stig Blomberg.

Källa: Selling, G: Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, 1977.
Hus i Hägersten II, Hägerstens hembygdsförening, 1997.