ÖSTERVALLSKOGS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ÖSTERVALLSKOG

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 735, år 1900: 1194, år 1995: 482

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i gränsområdet mot Norge. Kyrkplatsen är belägen i skogsbygd på en höjd ovanför Kyrkviken i sjön Östen. Den nuvarande kyrkan, återuppförd efter branden 1983, har föregåtts av flera äldre träkyrkor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Troligen en medeltida träkyrka. På 1630-talet omnämns en träkyrka som då var ”nedrotten”. Från denna härrör troligen en ännu bevarad medeltida dopfunt av sten.

II: Träkyrka, uppförd 1639. Flyttades 1821 "längre åt söder". Enligt ett försök till rekonstruktion från 1950-talet bestod den gamla kyrkan av ett långhus, till synes utan särskilt kor och rakt avslutat, eventuellt med en låg sakristia i öster. I väster fanns ett torn med låg spira. Långhustaket var sadelformat och belagt med tjärstrukna bräder. Fasaden var brädslagen och rödmålad. Invändigt var kyrkan välvd och väggarna brädfodrade.
Byggnaden revs 1868.

III: Åren 1862-68 byggdes, efter ritningar av Johan Hawerman, en stor träkyrka med västtorn, rektangulärt långhus med ett lägre och kortare tvärskepp samt smalare kor i öster. Byggmästare var A. Nygren från Köla. Ytterväggarna täcktes av brädpanel och var dekorerade med lisener i byggnadens hörn. Långhusets och tvärskeppets gavlar kröntes av klassiserande frontoner. Det kraftiga tornet, krönt av en sluten lanternin i två våningar med mellanliggande takfall, avslutades med en låg spira, snarlik den som enligt rekonstruktionen fanns på gamla kyrkan. Längs hela kyrkorummet löpte läktare med ljusintag från stora rektangulära fönster. Kyrkorummet täcktes av ett platt brädtak. Från läktaren i öster sköt predikstolen ut snett ovanför altaret. Kyrkan brann ned till grunden 1983.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1984-85 efter ritningar av Janne Feldt. I ett brett mellanparti finns församlingssal, pastorsexpedition, kök och andra utrymmen för församlingen. I den smalare byggnadskroppen längst i öster återfinns själva kyrksalen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Mellanpartiet är relativt lågt och täckt av valmat tak i två fall. Den smalare östra byggnadskroppen är högre och har ett tak med dubbla takfall åtskiljda av ett fönsterförsett vertikalt mellanparti, d.v.s. närmast ett säteritak. Liksom den förra kyrkobyggnaden är den försedd med vitmålad brädpanel och västtorn med kort spira. Ingångarna är belägna i glasade väggpartier i söder och norr, liksom i tornets bottenvåning i väster.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖN - Troligen fanns en kyrka i dessa trakter redan på 1300-talet, var denna var belägen är dock inte klarlagt. På den gamla kyrkplatsen i Kyrkobyn, några kilometer söder om den nuvarande kyrkplatsen, finns rester av en 1600-tals kyrka. Denna var uppföd av trä, troligen under 1630-talet. Denna kyrka användes fram till 1868 då den övergavs för en nybyggd kyrka på den nuvarande kyrkplatsen.

Den nuvarande kyrkplatsen har använts sedan 1868 då en träkyrka uppfördes här. Den rektangulära kyrkan med västtorn hade två fönsterrader och mitt på var långsida fanns en frontespis och en port. Fasaden var klädd med vitpanel och på sadeltaket låg skiffer. Den skulpterade altartavlan föreställde bebådelsen och var tillverkad av Olof Persson i Kyrkobyn år 1735. Både altartavlan och predikstolen flyttades från 1600-talskyrkan. Dopfunten av täljsten var från 1200-talet. Dess cuppa var i det närmaste fyrkantig med rundade hörn, nedåt övergående i rund form som via vulst fortsätter i en rundad fot som nedtill var fyrkantig. Enda ornament var en kraftig repstav kring cuppans övre del. Här fanns också ett krucifix från 1300-talet. Denna kyrka brann ned till grunden den 24 oktober 1983. Alla inventarier, utom en nattvardskalk från 1733 och ett oblatjärn från 1746, förstördes i branden.

Intill kyrkan finns idag ett litet sockencentra med skola, den gamla sockenstugan och affär/bensinmack. Här finns också prästgård och blandad bostadsbebyggelse. Den närmsta tätorten är Töcksmark, ca 15 kilometer sydväst om kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som den tidigare efter ritningar av arkitekt Janne Feldt och stod färdig 1985. Sydväst om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1953, försett med skiffertak och i sydost ett förråd från 1980-talets början.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan som uppfördes här 1868. Den första dokumenterade utvidgningen gjordes 1962 med ett mindre område norrut, den andra skedde 1973 och omfattade ett större område söderut. Den senast gjorda utvidgningen skedde 2004 med ett urnlundsområde söder om den södra kyrkogårdsmuren. Urngravsområden har anlagts på de två stora utvidgningarna: dels i en slänt mitt på den norra, dels intill muren i nordväst på den södra. År 1935 lades delen söder om kyrkan om och försågs med grusgångar. Gravramar har tagits bort och ett stort antal grusgravar såddes igen före 1970.

Kyrkogården har oregelbunden form med nordsydlig sträckning med den större delen söder om kyrkan. Marken är i huvudsak plan men den äldre delen, omgiven av stödmur, ligger på en högre nivå är de båda utvidgningarna. Begravningsplatsen hägnas i övrigt av stenmur och gränsar i norr till skog, i öster till sluttning mot skog, i söder till gärden och i väster till landsväg och bebyggelse. Runt gamla kyrkogårdsdelen växer en häck av hagtorn som i söder avlöses av en rosentry. Kvartershäckar finns av flera växtslag. Trädslagen är också flera, på den gamla delen går en lindallé upp mot kyrkan och på ömse sidor om allén står några lönnar. På 1962 års del finns en grupp björkar och på 1973 års del spridda rönnar. Markytan är övervägande täckt av gräs. Plattgångar finns inom kvarteren på 1962 års utvidgning. Gångarna är grusbelagda utom närmast kyrkan där de är asfalterade. Bara två grusgravar återstår. De ligger sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN - Troligen fanns en kyrka i dessa trakter redan på 1300-talet, var denna var belägen är dock inte klarlagt. På den gamla kyrkplatsen i Kyrkobyn, några kilometer söder om den nuvarande kyrkplatsen, finns rester av en 1600-tals kyrka. Denna var uppföd av trä, troligen under 1630-talet. Denna kyrka användes fram till 1868 då den övergavs för en nybyggd kyrka på den nuvarande kyrkplatsen.

Den nuvarande kyrkplatsen har använts sedan 1868 då en träkyrka uppfördes här. Den rektangulära kyrkan med västtorn hade två fönsterrader och mitt på var långsida fanns en frontespis och en port. Fasaden var klädd med vitpanel och på sadeltaket låg skiffer. Den skulpterade altartavlan föreställde bebådelsen och var tillverkad av Olof Persson i Kyrkobyn år 1735. Både altartavlan och predikstolen flyttades från 1600-talskyrkan. Dopfunten av täljsten var från 1200-talet. Dess cuppa var i det närmaste fyrkantig med rundade hörn, nedåt övergående i rund form som via vulst fortsätter i en rundad fot som nedtill var fyrkantig. Enda ornament var en kraftig repstav kring cuppans övre del. Här fanns också ett krucifix från 1300-talet. Denna kyrka brann ned till grunden den 24 oktober 1983. Alla inventarier, utom en nattvardskalk från 1733 och ett oblatjärn från 1746, förstördes i branden.

Intill kyrkan finns idag ett litet sockencentra med skola, den gamla sockenstugan och affär/bensinmack. Här finns också prästgård och blandad bostadsbebyggelse. Den närmsta tätorten är Töcksmark, ca 15 kilometer sydväst om kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som den tidigare efter ritningar av arkitekt Janne Feldt och stod färdig 1985. Sydväst om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1953, försett med skiffertak och i sydost ett förråd från 1980-talets början.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan som uppfördes här 1868. Den första dokumenterade utvidgningen gjordes 1962 med ett mindre område norrut, den andra skedde 1973 och omfattade ett större område söderut. Den senast gjorda utvidgningen skedde 2004 med ett urnlundsområde söder om den södra kyrkogårdsmuren. Urngravsområden har anlagts på de två stora utvidgningarna: dels i en slänt mitt på den norra, dels intill muren i nordväst på den södra. År 1935 lades delen söder om kyrkan om och försågs med grusgångar. Gravramar har tagits bort och ett stort antal grusgravar såddes igen före 1970.

Kyrkogården har oregelbunden form med nordsydlig sträckning med den större delen söder om kyrkan. Marken är i huvudsak plan men den äldre delen, omgiven av stödmur, ligger på en högre nivå är de båda utvidgningarna. Begravningsplatsen hägnas i övrigt av stenmur och gränsar i norr till skog, i öster till sluttning mot skog, i söder till gärden och i väster till landsväg och bebyggelse. Runt gamla kyrkogårdsdelen växer en häck av hagtorn som i söder avlöses av en rosentry. Kvartershäckar finns av flera växtslag. Trädslagen är också flera, på den gamla delen går en lindallé upp mot kyrkan och på ömse sidor om allén står några lönnar. På 1962 års del finns en grupp björkar och på 1973 års del spridda rönnar. Markytan är övervägande täckt av gräs. Plattgångar finns inom kvarteren på 1962 års utvidgning. Gångarna är grusbelagda utom närmast kyrkan där de är asfalterade. Bara två grusgravar återstår. De ligger sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN - Troligen fanns en kyrka i dessa trakter redan på 1300-talet, var denna var belägen är dock inte klarlagt. På den gamla kyrkplatsen i Kyrkobyn, några kilometer söder om den nuvarande kyrkplatsen, finns rester av en 1600-tals kyrka. Denna var uppföd av trä, troligen under 1630-talet. Denna kyrka användes fram till 1868 då den övergavs för en nybyggd kyrka på den nuvarande kyrkplatsen.

Den nuvarande kyrkplatsen har använts sedan 1868 då en träkyrka uppfördes här. Den rektangulära kyrkan med västtorn hade två fönsterrader och mitt på var långsida fanns en frontespis och en port. Fasaden var klädd med vitpanel och på sadeltaket låg skiffer. Den skulpterade altartavlan föreställde bebådelsen och var tillverkad av Olof Persson i Kyrkobyn år 1735. Både altartavlan och predikstolen flyttades från 1600-talskyrkan. Dopfunten av täljsten var från 1200-talet. Dess cuppa var i det närmaste fyrkantig med rundade hörn, nedåt övergående i rund form som via vulst fortsätter i en rundad fot som nedtill var fyrkantig. Enda ornament var en kraftig repstav kring cuppans övre del. Här fanns också ett krucifix från 1300-talet. Denna kyrka brann ned till grunden den 24 oktober 1983. Alla inventarier, utom en nattvardskalk från 1733 och ett oblatjärn från 1746, förstördes i branden.

Intill kyrkan finns idag ett litet sockencentra med skola, den gamla sockenstugan och affär/bensinmack. Här finns också prästgård och blandad bostadsbebyggelse. Den närmsta tätorten är Töcksmark, ca 15 kilometer sydväst om kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som den tidigare efter ritningar av arkitekt Janne Feldt och stod färdig 1985. Sydväst om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1953, försett med skiffertak och i sydost ett förråd från 1980-talets början.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan som uppfördes här 1868. Den första dokumenterade utvidgningen gjordes 1962 med ett mindre område norrut, den andra skedde 1973 och omfattade ett större område söderut. Den senast gjorda utvidgningen skedde 2004 med ett urnlundsområde söder om den södra kyrkogårdsmuren. Urngravsområden har anlagts på de två stora utvidgningarna: dels i en slänt mitt på den norra, dels intill muren i nordväst på den södra. År 1935 lades delen söder om kyrkan om och försågs med grusgångar. Gravramar har tagits bort och ett stort antal grusgravar såddes igen före 1970.

Kyrkogården har oregelbunden form med nordsydlig sträckning med den större delen söder om kyrkan. Marken är i huvudsak plan men den äldre delen, omgiven av stödmur, ligger på en högre nivå är de båda utvidgningarna. Begravningsplatsen hägnas i övrigt av stenmur och gränsar i norr till skog, i öster till sluttning mot skog, i söder till gärden och i väster till landsväg och bebyggelse. Runt gamla kyrkogårdsdelen växer en häck av hagtorn som i söder avlöses av en rosentry. Kvartershäckar finns av flera växtslag. Trädslagen är också flera, på den gamla delen går en lindallé upp mot kyrkan och på ömse sidor om allén står några lönnar. På 1962 års del finns en grupp björkar och på 1973 års del spridda rönnar. Markytan är övervägande täckt av gräs. Plattgångar finns inom kvarteren på 1962 års utvidgning. Gångarna är grusbelagda utom närmast kyrkan där de är asfalterade. Bara två grusgravar återstår. De ligger sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN - Troligen fanns en kyrka i dessa trakter redan på 1300-talet, var denna var belägen är dock inte klarlagt. På den gamla kyrkplatsen i Kyrkobyn, några kilometer söder om den nuvarande kyrkplatsen, finns reser av en 1600-tals kyrka. Denna var uppföd av trä, troligen under 1630-talet. Denna kyrka användes fram till 1868 då den övergavs för en nybyggd kyrka på den nuvarande kyrkplatsen.

Den nuvarande kyrkplatsen har använts sedan 1868 då en träkyrka uppfördes här. Den rektangulära kyrkan med västtorn hade två fönsterrader och mitt på var långsida fanns en frontespis och en port. Fasaden var klädd med vitpanel och på sadeltaket låg skiffer. Den skulpterade altartavlan föreställde bebådelsen och var tillverkad av Olof Persson i Kyrkobyn år 1735. Både altartavlan och predikstolen flyttades från 1600-talskyrkan. Dopfunten av täljsten var från 1200-talet. Dess cuppa var i det närmaste fyrkantig med rundade hörn, nedåt övergående i rund form som via vulst fortsatter i en rundad fot som nedtill var fyrkantig. Enda ornament var en kraftig repstav kring cuppans övre del. Här fanns också ett krucifix från 1300-talet. Denna kyrka brann ned till grunden den 24 oktober 1983. Alla inventarier, utom en nattvardskalk från 1733 och ett oblatjärn från 1746, förstördes i branden.

Intill kyrkan finns idag ett litet sockencentra med skola, den gamla sockenstugan och affär/bensinmack. Här finns också prästgård och blandad bostadsbebyggelse. Den närmsta tätorten är Töcksmark, ca 15 kilometer sydväst om kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som den tidigare efter ritningar av arkitekt Janne Feldt och stod färdig 1985. Sydväst om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1953, försett med skiffertak och i sydost ett förråd från 1980-talets början.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan som uppfördes här 1868. Den första dokumenterade utvidgningen gjordes 1962 med ett mindre område norrut, den andra skedde 1973 och omfattade ett större område söderut. Den senast gjorda utvidgningen skedde 2004 med ett urnlundsområde söder om den södra kyrkogårdsmuren. Urngravsområden har anlagts på de två stora utvidgningarna: dels i en slänt mitt på den norra, dels intill muren i nordväst på den södra. År 1935 lades delen söder om kyrkan om och försågs med grusgångar. Gravramar har tagits bort och ett stort antal grusgravar såddes igen före 1970.

Kyrkogården har oregelbunden form med nordsydlig sträckning med den större delen söder om kyrkan. Marken är i huvudsak plan men den äldre delen, omgiven av stödmur, ligger på en högre nivå är de båda utvidgningarna. Begravningsplatsen hägnas i övrigt av stenmur och gränsar i norr till skog, i öster till sluttning mot skog, i söder till gärden och i väster till landsväg och bebyggelse. Runt gamla kyrkogårdsdelen växer en häck av hagtorn som i söder avlöses av en rosentry. Kvartershäckar finns av flera växtslag. Trädslagen är också flera, på den gamla delen går en lindallé upp mot kyrkan och på ömse sidor om allén står några lönnar. På 1962 års del finns en grupp björkar och på 1973 års del spridda rönnar. Markytan är övervägande täckt av gräs. Plattgångar finns inom kvarteren på 1962 års utvidgning. Gångarna är grusbelagda utom närmast kyrkan där de är asfalterade. Bara två grusgravar återstår. De ligger sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN - Troligen fanns en kyrka i dessa trakter redan på 1300-talet, var denna var belägen är dock inte klarlagt. På den gamla kyrkplatsen i Kyrkobyn, några kilometer söder om den nuvarande kyrkplatsen, finns rester av en 1600-tals kyrka. Denna var uppföd av trä, troligen under 1630-talet. Denna kyrka användes fram till 1868 då den övergavs för en nybyggd kyrka på den nuvarande kyrkplatsen.

Den nuvarande kyrkplatsen har använts sedan 1868 då en träkyrka uppfördes här. Den rektangulära kyrkan med västtorn hade två fönsterrader och mitt på var långsida fanns en frontespis och en port. Fasaden var klädd med vitpanel och på sadeltaket låg skiffer. Den skulpterade altartavlan föreställde bebådelsen och var tillverkad av Olof Persson i Kyrkobyn år 1735. Både altartavlan och predikstolen flyttades från 1600-talskyrkan. Dopfunten av täljsten var från 1200-talet. Dess cuppa var i det närmaste fyrkantig med rundade hörn, nedåt övergående i rund form som via vulst fortsätter i en rundad fot som nedtill var fyrkantig. Enda ornament var en kraftig repstav kring cuppans övre del. Här fanns också ett krucifix från 1300-talet. Denna kyrka brann ned till grunden den 24 oktober 1983. Alla inventarier, utom en nattvardskalk från 1733 och ett oblatjärn från 1746, förstördes i branden.

Intill kyrkan finns idag ett litet sockencentra med skola, den gamla sockenstugan och affär/bensinmack. Här finns också prästgård och blandad bostadsbebyggelse. Den närmsta tätorten är Töcksmark, ca 15 kilometer sydväst om kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som den tidigare efter ritningar av arkitekt Janne Feldt och stod färdig 1985. Sydväst om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1953, försett med skiffertak och i sydost ett förråd från 1980-talets början.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan som uppfördes här 1868. Den första dokumenterade utvidgningen gjordes 1962 med ett mindre område norrut, den andra skedde 1973 och omfattade ett större område söderut. Den senast gjorda utvidgningen skedde 2004 med ett urnlundsområde söder om den södra kyrkogårdsmuren. Urngravsområden har anlagts på de två stora utvidgningarna: dels i en slänt mitt på den norra, dels intill muren i nordväst på den södra. År 1935 lades delen söder om kyrkan om och försågs med grusgångar. Gravramar har tagits bort och ett stort antal grusgravar såddes igen före 1970.

Kyrkogården har oregelbunden form med nordsydlig sträckning med den större delen söder om kyrkan. Marken är i huvudsak plan men den äldre delen, omgiven av stödmur, ligger på en högre nivå är de båda utvidgningarna. Begravningsplatsen hägnas i övrigt av stenmur och gränsar i norr till skog, i öster till sluttning mot skog, i söder till gärden och i väster till landsväg och bebyggelse. Runt gamla kyrkogårdsdelen växer en häck av hagtorn som i söder avlöses av en rosentry. Kvartershäckar finns av flera växtslag. Trädslagen är också flera, på den gamla delen går en lindallé upp mot kyrkan och på ömse sidor om allén står några lönnar. På 1962 års del finns en grupp björkar och på 1973 års del spridda rönnar. Markytan är övervägande täckt av gräs. Plattgångar finns inom kvarteren på 1962 års utvidgning. Gångarna är grusbelagda utom närmast kyrkan där de är asfalterade. Bara två grusgravar återstår. De ligger sydväst om kyrkan.