TALLBERGSBRON

Bron byggdes under åren 1916-1919 som ersättning för den äldre järnvägsbron. Den gamla bron uppfördes under åren 1889-1891 i fackverk på fästen och socklar av granit. I och med utvecklingen mot allt tyngre tågtrafik på Norra stambanan genomförde SJ en utredning av möjligheterna att förstärka fackverksbron. Dess dimensioner understeg dock i alltför stor grad de krav som den nya tågtrafiken krävde och år 1915 begärde dåvarande Kungl. Järnvägsstyrelsen hos regeringen anslag för uppförandet av en ny bro vilket beviljades.

Uppdraget att uppgöra fullständigt förslag med detaljerade ritningar gick till ingenjörsfirman H. Kreüger & O. Linton. Hela broprojekteringen med förundersökningar, belastningsberäkningar samt byggnadsarbetet finns noggrant redovisat i en för dåtiden mycket ingående beskrivning av brobyggnaden (Järnvägsbron över Öre älv, Redogörelse utarbetad genom Kungl. Järnvägsstyrelsens försorg 1919).

Bron utgör ett monumentalt byggnadsverk uppfört i armerad betong. vid tiden för Tallbergsbrons uppförande har man påbörjat användningen av armerad betong i konstruktioner. Tallbergsbron blir ett av de första exemplen på ett brobygge helt i armerad betong.

KÄLLA: Förslag till byggnadsminnesförklaring, Riksantikvarieämbetet, 1996 01 18