ROSENDALS SLOTT

Rosendals slott bildades av Anders Bille i början av 1600-talet genom uppköp av en rad stödgods i den omgivande trakten. 1615 påbörjades byggnationen av Rosendals slott intill ett befintligt stenhus - det idag så kallade Billehuset. Arkitekt till slottet var troligen dansken Hans van Steenwinckel d.ä., som också ritade Halmstads slott. Rosendal uppfördes på en holme omgiven av en vallgrav. På holmens norra del uppfördes mangårdsbyggnad med flygel i väster. Ett åttasidigt trapptorn byggdes i mötespunkten mellan byggnadskropparna.
På södra delen av holmen anlades tre sammanbyggda ekonomilängor, varav den västra längan vid en vinkelbyggnad är sammanbyggd med mangårdsbyggnadens flygel. En vindbrygga över vallgraven anlades i sydöstra delen av komplexet. Från bryggan kom man in på borggården via en port i den östra ekonomilängan. Över porten finns en inskriftstavla som talar om att "ANNO 1615 DEN 1 MAY BLEF ROSEN DALL BEGYNT ADT BØGGIS AFF HER ANDERS BILLE".
På Gerhard von Burmans kopparstick från slutet av 1600-talet finns gården avbildad. Förutom ovannämnda byggnader ses också två byggnadskroppar, troligen ekonomibyggnader, öster om vallgraven. Här ligger även de nuvarande ekonomibyggnaderna. Nordost om slottet ses en liten damm som har förbindelse med vallgraven och kvarnen.
Rosendal förefaller vara byggt med mindre fortifikatoriskt hänsynstagande än vad som tidigare varit vanligt. Slottet är en förhållandevis öppen anläggning. Det finns varken torn av försvarskaraktär eller skottgluggar. Rosendal låg emellertid i Helsingborgs närhet och byggdes av dess länsherre, Anders Bille. Försvarsaspekten kunde inte helt lämnas därhän. Slottets yttermurar har en tjocklek som sannolikt är dimensionerade för att stå emot angrepp. Den omgivande vallgraven hade en fortifikatorisk betydelse. En annan, och ovanligare, försvarsanläggning var det underjordiska ledningssystem som sträckte sig ut från slottet. Med hjälp av dessa ledningar av urholkade bokstammar förbands ett flertal dammar och vattendrag. Via ledningssystemet kunde den omgivande terrängen sättas under vatten. Gården präglas fortfarande starkt av den omgivande terrängens våtmarker.
Rosendals slottsanläggning är en av Skånes bäst bevarade renässansbyggnader och har inte genomgått några större förändringar förutom den om- och tillbyggnad som gjordes 1756 av Jacob Wilhelm Bennet. Han hade ärvt godset av sina föräldrar och uppförde en ny flygel, lik den befintliga, öster om huvudbyggnaden, då mer bostadsutrymme behövdes för en växande familj. Vid detta tillfälle byggdes även ett trapptorn där huvudbyggnaden och flygeln möttes. Detta torn gjordes sexkantigt och fick en enklare tornhuv än det äldre trapptornet. Jacob Wilhelm Bennet moderniserade anläggningen även på andra sätt: nya vägar och alléer anlades, nya ekonomibyggnader uppfördes och en ny väg med landbrygga över vallgraven anlades intill borggården genom att en del av den södra ekonomilängan på slottsholmen revs. På så vis kom man att närma sig slottet rakt framifrån; man fick ett axialt vägsystem med slottet i fonden.
Parken och trädgården har behållit sin ursprungiga karaktär, även om trädgårdsodlingarna upphört och delar av vallgraven och dammen dikats ut. En allé med gamla lindar och en ursprungligen stenlagd väg, den gamla Billevejen som leder från Rosendal mot Helsingborg, löper förbi Billehuset och ansluter till den ursprungliga inkörsporten i den östra ekonomilängan på slottsholmen. Vägen går även att följa som markväg utanför skyddsområdet.
Billehuset är troligen uppfört som bostadshus, oklart när men olika källor anger 1500-talet. Huset är byggt i rött tegel och gråsten. Vid en ombyggnad till magasin under 1600- eller 1700-talet har byggnaden höjts och fått en tredje våning, fönster och dörrar har ändrats och takstolen har byggts upp med en enklare konstruktion, troligen då man övergått från tegeltak till halmtak. Byggnaden används inte och är att betrakta som en ren överloppsbyggnad. Byggnaden har under hösten 2004 renoverats.
Öster om slottsholmen ligger en del av gårdens driftsbyggnader. Trappgaveln till den äldsta är märkt med årtalen 1774 och 1860. Undan för undan har därefter ändrade krav krävt moderniseringar, bl.a. ett utökat stall för arbetshästar i slutet av 1800-atlet och en stor ladugård 1914.
I anslutning till en bäck norr om slottsanläggningen finns ett litet vattenfall, som via ett vattenhjul drev en kvarn, senare även såg. Av detta återstår ett rudiment i bäckfåran och en byggnad, som på 1930-talet förvandlades delvis till bastu för gårdens anställda och delvis till bostad. Kvarnplatsen är möjligen samtida med Billehuset och på äldre kartor anges kvarnen som sågkvarn. Intill allén söder om slottet ligger smedja och förmansbostad. Även några arbetarbostäder finns.
Slottsanläggningen består av ett u-format komplex i rött tegel. Huvudbyggnaden med valvmurad källare och västra flygeln jämte det större tornet uppfördes 1612. taken är täckta med enkupig röd taktegel och av sadeltakstyp med branta fall som är svängda nertill. Huvudbyggnaden har två homejor åt söder och den östra flygeln, vars vind delvis inretts, har fyra takkupor som vetter mot öster. Byggnadsåret för den östra flygeln jämte det mindre tornet är 1756. De båda trapptornen är placerade i flygelvinklarna och har kopparklädda huvar. Det äldre, västra tornet har lanternin med en sirlig spira och vindflöjel. Det östra tornet har en enklare huv. Förutom genom de bägge torningångarna och ytterligare en dörr i östra flygeln kommer man in i slottet genom den centralt belägna huvudentrén, uppförd 1756. Det västra tornets sandstenstrappa leder upp till de i stort sett oinredda vindarna med understrukna ttegeltak. Samtliga fönster är försedda med stickbågiga överstycken. Flertalet av fönstren, med undantag av tvättstugans, är utbygga vid en renovering 1948 och kopior efter äldre fönster men dubbelkopplade. Fönstersättningen är inte helt symmetrisk, utan följer rumsindelningen.
Ekonomilängorna på slottsholmen är uppförda i olika typer av rött eller rödbrunt tegel och gråsten. I gavelröstena finns korsvirke. Ekonomilängan har i likhet med slottsanläggningen en u-formad planform, som omsluter den kullerstensbelagda borggården, och sadeltak belagda med rött enkupigt taktegel. Flertalet fönsteröppningar har stickbågiga överstycken. Fönstren är av skiftande storlek och utformning.
Den östra ekonomilängan har inretts till kontor och försetts med moderna tvåluftsfönster samt moderna dörrar. Längans fortsättning söderut innehåller sadel- och selkammare samt, efter vinkeln västerut, herrskapsstallet (vagns- och ridhästar) med bevarade spiltor och golvet belagt med kullersten. Västerut, sammanbyggd med stallet, följer en gråstensbyggnad (Borglogan) för förvaring av foder och ströhalm. Byggnaden är något breddad söderut. Den har sin västgavel mot borggårdsinfarten, järnsiffror på gavelväggen anger byggnadsåret 1759. Fönstren till stallet var ursprungligen små kvadratiska, lågt sittande på söderväggen. För att ge plats åt ett vindruvskast flyttades mot slutet av 1800-talet fönstren upp strax under stalltaket resp. takskägget. Den fyrkantiga formen byttes mot en långsmal. Luft och ljus till gråstensbyggnaden erhölls genom små rektangulära gallerförsedda gluggar. Kommunikationen ut och in sker genom motstående portar i norr och söder. Portarna som öppnas inåt är genom sin upphängning på ett pivåsystem av trä och genom att upphängningen berör endast den övre delen unika. Portarnas tillslutning mot marken är ordnad med en meterhög lem flyttbar i träspår fästa i väggarna.
Längan västerut från infartsplatsen nyttjas som förvaringsplats. Den har fyra portar till placering och konstruktion som ovan beskrivits. Efter vinkeln norrut följer vagnsport (garage) och utrymme för kakelugnsved m.m. En större och två mindre portar finns mot borggården och en dörr mot vallgraven i väster. Kvadratiska gallerförsedda små gluggar kompletterar även denna längas ålderdomliga prägel.
Byggnadernas fortsättning norrut är en vinkelbyggnad med till själva slottet hörande hushålls- och köksutrymmen. Häri ryms först höns- och ankhus, sedan stycknings- och saltningsrum, skafferi, kök, rum för tjänstepersonal och ett större matrum (Folkastugan) för de i den dagliga verksamheten sysselsatta utan eget hushåll.
Vinkelbyggnaden omsluter tillsammans med slottets västra flygel en köksgård (Lille gård). I denna flygel finns bakugn, plats för torkning av fjäder, rökning av kött och tvättstuga. Allt betjänas av flygelns stora skorsten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-02-28, Dnr 432-18608-97

Rosendals slott bildades av Anders Bille i början av 1600-talet genom uppköp av en rad stödgods i den omgivande trakten. 1615 påbörjades byggnationen av Rosendals slott intill ett befintligt stenhus - det idag så kallade Billehuset. Arkitekt till slottet var troligen dansken Hans van Steenwinckel d.ä., som också ritade Halmstads slott. Rosendal uppfördes på en holme omgiven av en vallgrav. På holmens norra del uppfördes mangårdsbyggnad med flygel i väster. Ett åttasidigt trapptorn byggdes i mötespunkten mellan byggnadskropparna.
På södra delen av holmen anlades tre sammanbyggda ekonomilängor, varav den västra längan vid en vinkelbyggnad är sammanbyggd med mangårdsbyggnadens flygel. En vindbrygga över vallgraven anlades i sydöstra delen av komplexet. Från bryggan kom man in på borggården via en port i den östra ekonomilängan. Över porten finns en inskriftstavla som talar om att "ANNO 1615 DEN 1 MAY BLEF ROSEN DALL BEGYNT ADT BØGGIS AFF HER ANDERS BILLE".
På Gerhard von Burmans kopparstick från slutet av 1600-talet finns gården avbildad. Förutom ovannämnda byggnader ses också två byggnadskroppar, troligen ekonomibyggnader, öster om vallgraven. Här ligger även de nuvarande ekonomibyggnaderna. Nordost om slottet ses en liten damm som har förbindelse med vallgraven och kvarnen.
Rosendal förefaller vara byggt med mindre fortifikatoriskt hänsynstagande än vad som tidigare varit vanligt. Slottet är en förhållandevis öppen anläggning. Det finns varken torn av försvarskaraktär eller skottgluggar. Rosendal låg emellertid i Helsingborgs närhet och byggdes av dess länsherre, Anders Bille. Försvarsaspekten kunde inte helt lämnas därhän. Slottets yttermurar har en tjocklek som sannolikt är dimensionerade för att stå emot angrepp. Den omgivande vallgraven hade en fortifikatorisk betydelse. En annan, och ovanligare, försvarsanläggning var det underjordiska ledningssystem som sträckte sig ut från slottet. Med hjälp av dessa ledningar av urholkade bokstammar förbands ett flertal dammar och vattendrag. Via ledningssystemet kunde den omgivande terrängen sättas under vatten. Gården präglas fortfarande starkt av den omgivande terrängens våtmarker.
Rosendals slottsanläggning är en av Skånes bäst bevarade renässansbyggnader och har inte genomgått några större förändringar förutom den om- och tillbyggnad som gjordes 1756 av Jacob Wilhelm Bennet. Han hade ärvt godset av sina föräldrar och uppförde en ny flygel, lik den befintliga, öster om huvudbyggnaden, då mer bostadsutrymme behövdes för en växande familj. Vid detta tillfälle byggdes även ett trapptorn där huvudbyggnaden och flygeln möttes. Detta torn gjordes sexkantigt och fick en enklare tornhuv än det äldre trapptornet. Jacob Wilhelm Bennet moderniserade anläggningen även på andra sätt: nya vägar och alléer anlades, nya ekonomibyggnader uppfördes och en ny väg med landbrygga över vallgraven anlades intill borggården genom att en del av den södra ekonomilängan på slottsholmen revs. På så vis kom man att närma sig slottet rakt framifrån; man fick ett axialt vägsystem med slottet i fonden.
Parken och trädgården har behållit sin ursprungiga karaktär, även om trädgårdsodlingarna upphört och delar av vallgraven och dammen dikats ut. En allé med gamla lindar och en ursprungligen stenlagd väg, den gamla Billevejen som leder från Rosendal mot Helsingborg, löper förbi Billehuset och ansluter till den ursprungliga inkörsporten i den östra ekonomilängan på slottsholmen. Vägen går även att följa som markväg utanför skyddsområdet.
Billehuset är troligen uppfört som bostadshus, oklart när men olika källor anger 1500-talet. Huset är byggt i rött tegel och gråsten. Vid en ombyggnad till magasin under 1600- eller 1700-talet har byggnaden höjts och fått en tredje våning, fönster och dörrar har ändrats och takstolen har byggts upp med en enklare konstruktion, troligen då man övergått från tegeltak till halmtak. Byggnaden används inte och är att betrakta som en ren överloppsbyggnad. Byggnaden har under hösten 2004 renoverats.
Öster om slottsholmen ligger en del av gårdens driftsbyggnader. Trappgaveln till den äldsta är märkt med årtalen 1774 och 1860. Undan för undan har därefter ändrade krav krävt moderniseringar, bl.a. ett utökat stall för arbetshästar i slutet av 1800-atlet och en stor ladugård 1914.
I anslutning till en bäck norr om slottsanläggningen finns ett litet vattenfall, som via ett vattenhjul drev en kvarn, senare även såg. Av detta återstår ett rudiment i bäckfåran och en byggnad, som på 1930-talet förvandlades delvis till bastu för gårdens anställda och delvis till bostad. Kvarnplatsen är möjligen samtida med Billehuset och på äldre kartor anges kvarnen som sågkvarn. Intill allén söder om slottet ligger smedja och förmansbostad. Även några arbetarbostäder finns.
Slottsanläggningen består av ett u-format komplex i rött tegel. Huvudbyggnaden med valvmurad källare och västra flygeln jämte det större tornet uppfördes 1612. taken är täckta med enkupig röd taktegel och av sadeltakstyp med branta fall som är svängda nertill. Huvudbyggnaden har två homejor åt söder och den östra flygeln, vars vind delvis inretts, har fyra takkupor som vetter mot öster. Byggnadsåret för den östra flygeln jämte det mindre tornet är 1756. De båda trapptornen är placerade i flygelvinklarna och har kopparklädda huvar. Det äldre, västra tornet har lanternin med en sirlig spira och vindflöjel. Det östra tornet har en enklare huv. Förutom genom de bägge torningångarna och ytterligare en dörr i östra flygeln kommer man in i slottet genom den centralt belägna huvudentrén, uppförd 1756. Det västra tornets sandstenstrappa leder upp till de i stort sett oinredda vindarna med understrukna ttegeltak. Samtliga fönster är försedda med stickbågiga överstycken. Flertalet av fönstren, med undantag av tvättstugans, är utbygga vid en renovering 1948 och kopior efter äldre fönster men dubbelkopplade. Fönstersättningen är inte helt symmetrisk, utan följer rumsindelningen.
Ekonomilängorna på slottsholmen är uppförda i olika typer av rött eller rödbrunt tegel och gråsten. I gavelröstena finns korsvirke. Ekonomilängan har i likhet med slottsanläggningen en u-formad planform, som omsluter den kullerstensbelagda borggården, och sadeltak belagda med rött enkupigt taktegel. Flertalet fönsteröppningar har stickbågiga överstycken. Fönstren är av skiftande storlek och utformning.
Den östra ekonomilängan har inretts till kontor och försetts med moderna tvåluftsfönster samt moderna dörrar. Längans fortsättning söderut innehåller sadel- och selkammare samt, efter vinkeln västerut, herrskapsstallet (vagns- och ridhästar) med bevarade spiltor och golvet belagt med kullersten. Västerut, sammanbyggd med stallet, följer en gråstensbyggnad (Borglogan) för förvaring av foder och ströhalm. Byggnaden är något breddad söderut. Den har sin västgavel mot borggårdsinfarten, järnsiffror på gavelväggen anger byggnadsåret 1759. Fönstren till stallet var ursprungligen små kvadratiska, lågt sittande på söderväggen. För att ge plats åt ett vindruvskast flyttades mot slutet av 1800-talet fönstren upp strax under stalltaket resp. takskägget. Den fyrkantiga formen byttes mot en långsmal. Luft och ljus till gråstensbyggnaden erhölls genom små rektangulära gallerförsedda gluggar. Kommunikationen ut och in sker genom motstående portar i norr och söder. Portarna som öppnas inåt är genom sin upphängning på ett pivåsystem av trä och genom att upphängningen berör endast den övre delen unika. Portarnas tillslutning mot marken är ordnad med en meterhög lem flyttbar i träspår fästa i väggarna.
Längan västerut från infartsplatsen nyttjas som förvaringsplats. Den har fyra portar till placering och konstruktion som ovan beskrivits. Efter vinkeln norrut följer vagnsport (garage) och utrymme för kakelugnsved m.m. En större och två mindre portar finns mot borggården och en dörr mot vallgraven i väster. Kvadratiska gallerförsedda små gluggar kompletterar även denna längas ålderdomliga prägel.
Byggnadernas fortsättning norrut är en vinkelbyggnad med till själva slottet hörande hushålls- och köksutrymmen. Häri ryms först höns- och ankhus, sedan stycknings- och saltningsrum, skafferi, kök, rum för tjänstepersonal och ett större matrum (Folkastugan) för de i den dagliga verksamheten sysselsatta utan eget hushåll.
Vinkelbyggnaden omsluter tillsammans med slottets västra flygel en köksgård (Lille gård). I denna flygel finns bakugn, plats för torkning av fjäder, rökning av kött och tvättstuga. Allt betjänas av flygelns stora skorsten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-02-28, Dnr 432-18608-97