KV VAKTPOSTEN

"Statens Järnvägars Änke- och Pupillkassa", järnvägstjänstemännens egen pensionsinrättning, bildades 1872 och försåg med tiden också de anställda med bostäder. Kassan hade 1923 byggt 29 bostadsfastigheter spridda över landet från Malmö till Luleå. I bl.a. Malmö, Jönköping och Göteborg gav fasaderna uttryck för det statliga verkets strävan efter praktisk saklighet genom arkitektonisk utformning i varierande tegelstilar. De av kassans byggnader i Göteborg som ritades av J.A. Westerberg (Västgötagatan 1-11 år 1888) och Hans Hedlund (Majorsgatan 5 i Kommendantsängen och Prästgatan 4 i Olskroken, båda år 1899) tillhör jämte Hedlunds motsvarande hus i Jönköping de särskilt uppmärksammade i denna kategori bostadshus.

De två tomter i Göteborg som kassan år 1899 förvärvade, båda hörntomter som bebyggdes med stora fyravåningshus innehållande smålägenheter, var belägna i olika delar av staden. Olskroken intill Västra Stambanan och stadens östra utfartsväg var en nästan helt utbyggd arbetarstadsdel med landshövdingehus på mark öster om Skansen Lejonet som försålts av staden. Kommendantsängen nedanför Skansen Kronan var ännu i början av sin utbyggnad enligt stadsplan 1894. Detta var mark som staten dessförinnan undanhållit från stadsbebyggelse men nu sålde till byggspekulanter för ett avsevärt högre pris än kommunen för marken i Olskroken.

Fråga om byggnadsminnesförklaring väcktes första gången 1995 av brf Stinsen och därefter 2003, ett reviderat förslag till skyddsbestämmelser godkändes av bostadsrättsföreningen och beslut om byggnadsminne fattades 2005-01-10.

KÄLLA: Texten är hämtad från Staffan Sedenmalms "Byggnadsminnesförklaring av Kommendantsängen 3:8, Majorsgatan 5 -Sveagatan 10 (fastighet), Göteborgs kommun" Länsstyrelsen Västra Götaland, Beslut 2005-01-10, DNR 432-56075-2003.

"Statens Järnvägars Änke- och Pupillkassa", järnvägstjänstemännens egen pensionsinrättning, bildades 1872 och försåg med tiden också de anställda med bostäder. Kassan hade 1923 byggt 29 bostadsfastigheter spridda över landet från Malmö till Luleå. I bl.a. Malmö, Jönköping och Göteborg gav fasaderna uttryck för det statliga verkets strävan efter praktisk saklighet genom arkitektonisk utformning i varierande tegelstilar. De av kassans byggnader i Göteborg som ritades av J.A. Westerberg (Västgötagatan 1-11 år 1888) och Hans Hedlund (Majorsgatan 5 i Kommendantsängen och Prästgatan 4 i Olskroken, båda år 1899) tillhör jämte Hedlunds motsvarande hus i Jönköping de särskilt uppmärksammade i denna kategori bostadshus.

De två tomter i Göteborg som kassan år 1899 förvärvade, båda hörntomter som bebyggdes med stora fyravåningshus innehållande smålägenheter, var belägna i olika delar av staden. Olskroken intill Västra Stambanan och stadens östra utfartsväg var en nästan helt utbyggd arbetarstadsdel med landshövdingehus på mark öster om Skansen Lejonet som försålts av staden. Kommendantsängen nedanför Skansen Kronan var ännu i början av sin utbyggnad enligt stadsplan 1894. Detta var mark som staten dessförinnan undanhållit från stadsbebyggelse men nu sålde till byggspekulanter för ett avsevärt högre pris än kommunen för marken i Olskroken.

Fråga om byggnadsminnesförklaring väcktes första gången 1995 av brf Stinsen och därefter 2003, ett reviderat förslag till skyddsbestämmelser godkändes av bostadsrättsföreningen och beslut om byggnadsminne fattades 2005-01-10.

KÄLLA: Texten är hämtad från Staffan Sedenmalms "Byggnadsminnesförklaring av Kommendantsängen 3:8, Majorsgatan 5 -Sveagatan 10 (fastighet), Göteborgs kommun" Länsstyrelsen Västra Götaland, Beslut 2005-01-10, DNR 432-56075-2003.

"Statens Järnvägars Änke- och Pupillkassa", järnvägstjänstemännens egen pensionsinrättning, bildades 1872 och försåg med tiden också de anställda med bostäder. Kassan hade 1923 byggt 29 bostadsfastigheter spridda över landet från Malmö till Luleå. I bl.a. Malmö, Jönköping och Göteborg gav fasaderna uttryck för det statliga verkets strävan efter praktisk saklighet genom arkitektonisk utformning i varierande tegelstilar. De av kassans byggnader i Göteborg som ritades av J.A. Westerberg (Västgötagatan 1-11 år 1888) och Hans Hedlund (Majorsgatan 5 i Kommendantsängen och Prästgatan 4 i Olskroken, båda år 1899) tillhör jämte Hedlunds motsvarande hus i Jönköping de särskilt uppmärksammade i denna kategori bostadshus.

De två tomter i Göteborg som kassan år 1899 förvärvade, båda hörntomter som bebyggdes med stora fyravåningshus innehållande smålägenheter, var belägna i olika delar av staden. Olskroken intill Västra Stambanan och stadens östra utfartsväg var en nästan helt utbyggd arbetarstadsdel med landshövdingehus på mark öster om Skansen Lejonet som försålts av staden. Kommendantsängen nedanför Skansen Kronan var ännu i början av sin utbyggnad enligt stadsplan 1894. Detta var mark som staten dessförinnan undanhållit från stadsbebyggelse men nu sålde till byggspekulanter för ett avsevärt högre pris än kommunen för marken i Olskroken.

Fråga om byggnadsminnesförklaring väcktes första gången 1995 av brf Stinsen och därefter 2003, ett reviderat förslag till skyddsbestämmelser godkändes av bostadsrättsföreningen och beslut om byggnadsminne fattades 2005-01-10.

KÄLLA: Texten är hämtad från Staffan Sedenmalms "Byggnadsminnesförklaring av Kommendantsängen 3:8, Majorsgatan 5 -Sveagatan 10 (fastighet), Göteborgs kommun" Länsstyrelsen Västra Götaland, Beslut 2005-01-10, DNR 432-56075-2003.

"Statens Järnvägars Änke- och Pupillkassa", järnvägstjänstemännens egen pensionsinrättning, bildades 1872 och försåg med tiden också de anställda med bostäder. Kassan hade 1923 byggt 29 bostadsfastigheter spridda över landet från Malmö till Luleå. I bl.a. Malmö, Jönköping och Göteborg gav fasaderna uttryck för det statliga verkets strävan efter praktisk saklighet genom arkitektonisk utformning i varierande tegelstilar. De av kassans byggnader i Göteborg som ritades av J.A. Westerberg (Västgötagatan 1-11 år 1888) och Hans Hedlund (Majorsgatan 5 i Kommendantsängen och Prästgatan 4 i Olskroken, båda år 1899) tillhör jämte Hedlunds motsvarande hus i Jönköping de särskilt uppmärksammade i denna kategori bostadshus.

De två tomter i Göteborg som kassan år 1899 förvärvade, båda hörntomter som bebyggdes med stora fyravåningshus innehållande smålägenheter, var belägna i olika delar av staden. Olskroken intill Västra Stambanan och stadens östra utfartsväg var en nästan helt utbyggd arbetarstadsdel med landshövdingehus på mark öster om Skansen Lejonet som försålts av staden. Kommendantsängen nedanför Skansen Kronan var ännu i början av sin utbyggnad enligt stadsplan 1894. Detta var mark som staten dessförinnan undanhållit från stadsbebyggelse men nu sålde till byggspekulanter för ett avsevärt högre pris än kommunen för marken i Olskroken.

Fråga om byggnadsminnesförklaring väcktes första gången 1995 av brf Stinsen och därefter 2003, ett reviderat förslag till skyddsbestämmelser godkändes av bostadsrättsföreningen och beslut om byggnadsminne fattades 2005-01-10.

KÄLLA: Texten är hämtad från Staffan Sedenmalms "Byggnadsminnesförklaring av Kommendantsängen 3:8, Majorsgatan 5 -Sveagatan 10 (fastighet), Göteborgs kommun" Länsstyrelsen Västra Götaland, Beslut 2005-01-10, DNR 432-56075-2003.