MORUPS KYRKA

Morups kyrka är belägen i byns norra del. Framför kyrkan i väster löper den gamla kustvägen. Kyrkan omges av en kyrkogård, vilken kringgärdas av en kallmurad skalmur. I väster finns 2 st smidesgrindar, i norr en smidesgrind med grindstolpar av natursten, i öster ytterligare en smidesgrind dekorerad med kors, senare uppförd, med spritputsade grindstolpar samt tälttak av kopparplåt. I söder återfinns en högre smidesgrind med grindstolpar. Årtalet 1863 står skrivet på grinden. Vägen fram till kyrkan följs av en trädallé.

På kyrkogården leder grusade gångar fram till och runt kyrkan. Här återfinns relativt få gravvårdar, flertalet är placerade på den nyare kyrkogården i väster på andra sidan vägen. De befintliga utgörs av äldre järnkors, singelgravar, samt gravar med kedjor och naturstensstolpar.
Strax norr om kyrkan ligger prästgården, en vitmålad, panelklädd byggnad uppförd 1846. Söder om kyrkan finns en mindre park med träd och gångsystem. Norr om prästgården ligger en bondgård. Mot söder löper även en stenlagd gång som leder ner till församlingshemmet. Församlingshemmet är uppfört 1962 i funktionalistisk stil med vitputsade fasader. I sydväst återfinns en asfalterad parkeringsplats samt två byggnader; skolan, uppförd 1911 samt den s k Kyrkstugan ( f d barnmorskehus, kommunalhus mm) från 1857. Båda byggnader har panelklädda fasader varav den förra målad i blå och den senare i blå kulör.

I väster på andra sidan landsvägen ligger den nya kyrkogården, vilken togs i bruk 1876 och som sedan har utvidgats flera gånger. Kyrkogården kringgärdas av ett svart smidesstaket. En asfalterad gång leder rakt ner genom gravkvarteren. Däremellan löper grusade sidogångar. På kyrkogården återfinns häckrader och trädrader, buskar, äldre samt nyare gravstenar, varav några med smidesjärnsstaket. I de norra delarna återfinns en kallmurad stenmur samt ett staket av trä. Här finns även en avskild del med enbart singelgravar. Längst ner i väster är en minneslund anlagd, här har kyrkogården en parkliknande karaktär.

FÖRSAMLING 1995 MORUP
BEFOLKNINGSTAL
1805: 1426
1900: 2572
1995: 2603

FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger tillsammans med pastorsexpedition och församlingshem, tämligen samlat, norr om den övriga bebyggelsen i Morup. Miljön är ett exempel på ett avgränsat sockencentrum med övrig bebyggelse i anslutning. Frånsett nytillkommen villabebyggelse söder om kyrkan har själva kyrkomiljön inte väsentligt förändrats sen sekelskiftet. Socknen består till övervägande delen av öppen odlingsmark i anslutning till havsbandet.

RASERAD KYRKA / RUIN
-
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med en tresidig koravslutning i öster. I väster ett torn och på korets norra sida en vidbyggd sakristia. I den nuvarande kyrkans västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida tegelkyrka. Denna hade ursprungligen romansk planform med smalare kor (den östliga avslutningen är dock okänd). I söder fanns ett vapenhus av okänd ålder. Åren 1804-06 revs koret och vapenhuset och kyrkan förlängdes österut. Något senare, omkring 1812, ersattes ett äldre trätorn med ett torn i sten. På 1850-talet tillbyggdes en sakristia och tornet försågs med strävpelare.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Murarna är utvändigt vitputsade. Långhusets sydportal betonas med en fronton. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat över östpartiet, och det kraftiga västtornet har en karnissvängd huv som kröns av en diminutiv lanternin. Kyrkans huvudingång var fram till början av 1900-talet på tornets södra sida, men den flyttades då till tornets västsida, och samtidigt upptogs även en ingång på långhusets södra sida. Kyrkan är även invändigt vitputsad och har ett tunnvalv i trä med en markerad taklist. Predikstol och altaruppsats är från 1856 respektive 1863, och är utformade i nyklassicistisk stil.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Dopfunten består av fotplattan till en medeltida kalkstensfunt, som används tillsammans med skaft och cuppa i granit, enligt inskrift från 1613.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.