RÅDHUSTORGET, CENTRALHOTELLET

Rådhustorget i Söderhamn är ett paradtorg. Genom stadsbranden fick man tillfälle att helt nyskapa detta efter tidens ideal. De ekonomiska tillgångarna hos stadens övre samhällsskikt var också vid denna tid mycket goda. Förutsättningarna för att kunna genomföra ett storslaget minnesmärke över sin tid var därmed uppfyllda. Den öppna torgytan blev mycket stor, tre kvarter lång, förutom ån och järnvägsområdet och ett kvarter bred. I mitten låg sedan tidigare stadens rådhus som efter branden fick ett ännu ståtligare och mer påkostat både yttre och inre. Torget korsades av järnvägen som här byggdes upp på en viadukt för att ge fri passage åt gatorna under. Järnvägen inkomponerades noggrant som ett bevis för den nya tiden och framtidstron, en för sin tid värdig och naturlig del i ett paradtorg.
Miljön runt Rådhustorget innehåller både offentliga byggnader och privata bostadshus. Den gamla järnvägsstationen och järnvägsviadukten är viktiga minnesmärken över stadens ekonomiska historia och utveckling. Rådhuset är även som enskild byggnad av byggnadsminnesklass och synnerligen märklig liksom järnvägsviadukten.
Rådhustorget i Söderhamn är troligen den enda torgmiljön från sin tid i landet som är så omfattande, så hel och oförändrad med bara en enda byggnad som rivits och ersatts i nutid. Miljön är också uppbyggd under en ovanligt avgränsad tidsrymd och är därför mycket homogen. Rådhustorget i Söderhamn torde därmed tillhöra de värdefullaste torgmiljöerna i landet.
Järnvägsviadukten har både teknikhistoriska och representativa höga värden som symbol för stadens höjdpunkt i landets ekonomiska historia. Det är viktigt att viadukten skyddas som byggnadsminne. Viadukten är så märklig och ett så viktigt byggnadsverk att den även som enskilt objekt har byggnadsminnesklass.
En rapport över järnvägsviaduktens historia sammanställs av Banverket. Eftersom viadukten är statligt ägd har frågan om byggnadsminnesförklaring av denna skickats över till Riksantikvarieämbetet för handläggning och utredning.
AVGRÄNSNING AV BYGGNADSMINNET - Byggnadsminnet bör omfatta samtliga fastigheter inom det avgränsade bebyggelseområdet enligt situationsplanen. Skyddsbestämmelser bör gälla exteriörer för samtliga byggnader med kulturhistoriskt värde. För de helt moderna byggnaderna i området, Lejonet 1 och 2 samt Elefanten 3, bör hänsyn enligt bestämmelserna för skyddsområdet gälla.
Interiörer bör skyddas i två fall, stora salen i övervåningen på Elefanten 4 samt vissa delar av Rådhusets interiörer. Särskilda skyddsbestämmelser upprättas för varje fastighet var för sig.
Byggnaderna inom skyddsområdet är i de flesta fall uppförd under en mycket begränsad tidsperiod och de är därför viktiga tidsdokument. Enligt skyddsföreskrifterna får inte nya byggnader uppföras inom skyddsområdet.
KOMMENTARER - Målet med byggnadsminnesförklaringen är att bevara hela torgmiljön och bebyggelseområdet som en helhet. De enskilda byggnaderna är idag inte alltid av byggnadsminnesklass. Med begränsade åtgärder kan dock många av de mindre lyckade ingrepp som gjorts i fasaderna återställas. Färgsättningen kan t ex återställas till den ursprungliga vilket har skett på en fastighet. Fönsterbyten kan återställas på många byggnader vilket skulle ha stor påverkan på miljön.
Inga bidrag är direkt kopplade till byggnadsminnesförklaring men ett mål för länets kulturmiljövård är att prioritera en del av de medel som står till förfogande för byggnadsvård till större insatser i hela miljöer. Rådhustorget i Söderhamn är en sådan prioriterad miljö dit bidrag för upprustning och återställningsåtgärder kan hållas samman i ett gemensamt projekt.
Söderhamns stadsbebyggelse - historik och bevarandeplan gavs ut 1985 och är en omfattande beskrivning av kulturmiljöerna i Söderhamn. Torgmiljöns utveckling och historia beskrivs och dess stora kulturhistoriska värde understryks. Bevarandeprogrammet utpekar hela torgmiljön som särskilt bevarandevärd och där ett skydd måste utformas. Det ger vidare råd och anvisningar om hur de skyddsvärda byggnaderna bör hanteras för att det kulturhistoriska värdet skall bevaras.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av bebyggelseområdet runt Rådhustorget i Söderhamn, 2002

Fastigheten Ekorren 1, byggt 1979 av J A Erdman för grosshandlare Hedberg. Påbyggt med en våning i början av 1900-talet.

KÄLLA: Rådhustorget i Söderhamn. Byggnadsminnesförklaring och kulturhistorisk värdering. Länsstyrelsen Gävleborg. u å

Rådhustorget i Söderhamn är ett paradtorg. Genom stadsbranden fick man tillfälle att helt nyskapa detta efter tidens ideal. De ekonomiska tillgångarna hos stadens övre samhällsskikt var också vid denna tid mycket goda. Förutsättningarna för att kunna genomföra ett storslaget minnesmärke över sin tid var därmed uppfyllda. Den öppna torgytan blev mycket stor, tre kvarter lång, förutom ån och järnvägsområdet och ett kvarter bred. I mitten låg sedan tidigare stadens rådhus som efter branden fick ett ännu ståtligare och mer påkostat både yttre och inre. Torget korsades av järnvägen som här byggdes upp på en viadukt för att ge fri passage åt gatorna under. Järnvägen inkomponerades noggrant som ett bevis för den nya tiden och framtidstron, en för sin tid värdig och naturlig del i ett paradtorg.
Miljön runt Rådhustorget innehåller både offentliga byggnader och privata bostadshus. Den gamla järnvägsstationen och järnvägsviadukten är viktiga minnesmärken över stadens ekonomiska historia och utveckling. Rådhuset är även som enskild byggnad av byggnadsminnesklass och synnerligen märklig liksom järnvägsviadukten.
Rådhustorget i Söderhamn är troligen den enda torgmiljön från sin tid i landet som är så omfattande, så hel och oförändrad med bara en enda byggnad som rivits och ersatts i nutid. Miljön är också uppbyggd under en ovanligt avgränsad tidsrymd och är därför mycket homogen. Rådhustorget i Söderhamn torde därmed tillhöra de värdefullaste torgmiljöerna i landet.
Järnvägsviadukten har både teknikhistoriska och representativa höga värden som symbol för stadens höjdpunkt i landets ekonomiska historia. Det är viktigt att viadukten skyddas som byggnadsminne. Viadukten är så märklig och ett så viktigt byggnadsverk att den även som enskilt objekt har byggnadsminnesklass.
En rapport över järnvägsviaduktens historia sammanställs av Banverket. Eftersom viadukten är statligt ägd har frågan om byggnadsminnesförklaring av denna skickats över till Riksantikvarieämbetet för handläggning och utredning.
AVGRÄNSNING AV BYGGNADSMINNET - Byggnadsminnet bör omfatta samtliga fastigheter inom det avgränsade bebyggelseområdet enligt situationsplanen. Skyddsbestämmelser bör gälla exteriörer för samtliga byggnader med kulturhistoriskt värde. För de helt moderna byggnaderna i området, Lejonet 1 och 2 samt Elefanten 3, bör hänsyn enligt bestämmelserna för skyddsområdet gälla.
Interiörer bör skyddas i två fall, stora salen i övervåningen på Elefanten 4 samt vissa delar av Rådhusets interiörer. Särskilda skyddsbestämmelser upprättas för varje fastighet var för sig.
Byggnaderna inom skyddsområdet är i de flesta fall uppförd under en mycket begränsad tidsperiod och de är därför viktiga tidsdokument. Enligt skyddsföreskrifterna får inte nya byggnader uppföras inom skyddsområdet.
KOMMENTARER - Målet med byggnadsminnesförklaringen är att bevara hela torgmiljön och bebyggelseområdet som en helhet. De enskilda byggnaderna är idag inte alltid av byggnadsminnesklass. Med begränsade åtgärder kan dock många av de mindre lyckade ingrepp som gjorts i fasaderna återställas. Färgsättningen kan t ex återställas till den ursprungliga vilket har skett på en fastighet. Fönsterbyten kan återställas på många byggnader vilket skulle ha stor påverkan på miljön.
Inga bidrag är direkt kopplade till byggnadsminnesförklaring men ett mål för länets kulturmiljövård är att prioritera en del av de medel som står till förfogande för byggnadsvård till större insatser i hela miljöer. Rådhustorget i Söderhamn är en sådan prioriterad miljö dit bidrag för upprustning och återställningsåtgärder kan hållas samman i ett gemensamt projekt.
Söderhamns stadsbebyggelse - historik och bevarandeplan gavs ut 1985 och är en omfattande beskrivning av kulturmiljöerna i Söderhamn. Torgmiljöns utveckling och historia beskrivs och dess stora kulturhistoriska värde understryks. Bevarandeprogrammet utpekar hela torgmiljön som särskilt bevarandevärd och där ett skydd måste utformas. Det ger vidare råd och anvisningar om hur de skyddsvärda byggnaderna bör hanteras för att det kulturhistoriska värdet skall bevaras.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av bebyggelseområdet runt Rådhustorget i Söderhamn, 2002

Fastigheten Ekorren 1, byggt 1979 av J A Erdman för grosshandlare Hedberg. Påbyggt med en våning i början av 1900-talet.

KÄLLA: Rådhustorget i Söderhamn. Byggnadsminnesförklaring och kulturhistorisk värdering. Länsstyrelsen Gävleborg. u å

Rådhustorget i Söderhamn är ett paradtorg. Genom stadsbranden fick man tillfälle att helt nyskapa detta efter tidens ideal. De ekonomiska tillgångarna hos stadens övre samhällsskikt var också vid denna tid mycket goda. Förutsättningarna för att kunna genomföra ett storslaget minnesmärke över sin tid var därmed uppfyllda. Den öppna torgytan blev mycket stor, tre kvarter lång, förutom ån och järnvägsområdet och ett kvarter bred. I mitten låg sedan tidigare stadens rådhus som efter branden fick ett ännu ståtligare och mer påkostat både yttre och inre. Torget korsades av järnvägen som här byggdes upp på en viadukt för att ge fri passage åt gatorna under. Järnvägen inkomponerades noggrant som ett bevis för den nya tiden och framtidstron, en för sin tid värdig och naturlig del i ett paradtorg.
Miljön runt Rådhustorget innehåller både offentliga byggnader och privata bostadshus. Den gamla järnvägsstationen och järnvägsviadukten är viktiga minnesmärken över stadens ekonomiska historia och utveckling. Rådhuset är även som enskild byggnad av byggnadsminnesklass och synnerligen märklig liksom järnvägsviadukten.
Rådhustorget i Söderhamn är troligen den enda torgmiljön från sin tid i landet som är så omfattande, så hel och oförändrad med bara en enda byggnad som rivits och ersatts i nutid. Miljön är också uppbyggd under en ovanligt avgränsad tidsrymd och är därför mycket homogen. Rådhustorget i Söderhamn torde därmed tillhöra de värdefullaste torgmiljöerna i landet.
Järnvägsviadukten har både teknikhistoriska och representativa höga värden som symbol för stadens höjdpunkt i landets ekonomiska historia. Det är viktigt att viadukten skyddas som byggnadsminne. Viadukten är så märklig och ett så viktigt byggnadsverk att den även som enskilt objekt har byggnadsminnesklass.
En rapport över järnvägsviaduktens historia sammanställs av Banverket. Eftersom viadukten är statligt ägd har frågan om byggnadsminnesförklaring av denna skickats över till Riksantikvarieämbetet för handläggning och utredning.
AVGRÄNSNING AV BYGGNADSMINNET - Byggnadsminnet bör omfatta samtliga fastigheter inom det avgränsade bebyggelseområdet enligt situationsplanen. Skyddsbestämmelser bör gälla exteriörer för samtliga byggnader med kulturhistoriskt värde. För de helt moderna byggnaderna i området, Lejonet 1 och 2 samt Elefanten 3, bör hänsyn enligt bestämmelserna för skyddsområdet gälla.
Interiörer bör skyddas i två fall, stora salen i övervåningen på Elefanten 4 samt vissa delar av Rådhusets interiörer. Särskilda skyddsbestämmelser upprättas för varje fastighet var för sig.
Byggnaderna inom skyddsområdet är i de flesta fall uppförd under en mycket begränsad tidsperiod och de är därför viktiga tidsdokument. Enligt skyddsföreskrifterna får inte nya byggnader uppföras inom skyddsområdet.
KOMMENTARER - Målet med byggnadsminnesförklaringen är att bevara hela torgmiljön och bebyggelseområdet som en helhet. De enskilda byggnaderna är idag inte alltid av byggnadsminnesklass. Med begränsade åtgärder kan dock många av de mindre lyckade ingrepp som gjorts i fasaderna återställas. Färgsättningen kan t ex återställas till den ursprungliga vilket har skett på en fastighet. Fönsterbyten kan återställas på många byggnader vilket skulle ha stor påverkan på miljön.
Inga bidrag är direkt kopplade till byggnadsminnesförklaring men ett mål för länets kulturmiljövård är att prioritera en del av de medel som står till förfogande för byggnadsvård till större insatser i hela miljöer. Rådhustorget i Söderhamn är en sådan prioriterad miljö dit bidrag för upprustning och återställningsåtgärder kan hållas samman i ett gemensamt projekt.
Söderhamns stadsbebyggelse - historik och bevarandeplan gavs ut 1985 och är en omfattande beskrivning av kulturmiljöerna i Söderhamn. Torgmiljöns utveckling och historia beskrivs och dess stora kulturhistoriska värde understryks. Bevarandeprogrammet utpekar hela torgmiljön som särskilt bevarandevärd och där ett skydd måste utformas. Det ger vidare råd och anvisningar om hur de skyddsvärda byggnaderna bör hanteras för att det kulturhistoriska värdet skall bevaras.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av bebyggelseområdet runt Rådhustorget i Söderhamn, 2002

Fastigheten Ekorren 1, byggt 1979 av J A Erdman för grosshandlare Hedberg. Påbyggt med en våning i början av 1900-talet.

KÄLLA: Rådhustorget i Söderhamn. Byggnadsminnesförklaring och kulturhistorisk värdering. Länsstyrelsen Gävleborg. u å