KLUBBENSBORG

Äldre kartmaterial visar att det fanns bebyggelse på udden Klubbensborg redan i slutet av 1600-talet, i vilken omfattning är dock okänt. Namnet på platsen har varierat mellan Marklubben, Märklubben och Klubben, ibland med tillägget krog. De två äldsta byggnaderna på udden är Fader Höks Krog och Värdshuset Klubben. Det finns ingen exakt uppgift om när de två byggnaden uppfördes, men troligt är att de uppfördes under första hälften av 1700-talet. Benämningen Fader Höks Krog kommer av kopplingen till Carl Mikael Bellmans episteln no. 49, "Angående Landstigningen vid Klubben i Mälaren en sommarafton 1769", då Mollberg beordras att angöra krogen under en sjötur. Äldre arkivalier som Jordeböcker och Mantalslängder upptar under 1700-talets andra hälft Märklubben som en krog, belägen på Årsta säteris ägor.

Under 1860-talet började reguljär ångbåtsförbindelse trafikera Klubben och Petersberg. Detta ledde till en snabb etablering av sommarnöjen i området. De första sommarvillorna byggdes längs Mälarstranden. Under 1870- och 1880-talen uppförde slaktarmästare Andreas Wallin b la Sjövillan, Tornvillan, Tvärvillan samt Uddvillan, för uthyrning till sommargäster från staden. Till den bebyggelse som uppfördes på 1800-talet hör en jordkällare med timrad svale. Fastigheten Klubben ingick, då professor Gustaf Retzius och hans hustru Anna på 1880-talet förvärvade mark för att uppföra en sommarvilla. Huset byggdes på höjden ovanför udden och Sagatun, som huset kom att kallas stod färdigt 1881. Vid sin död 1919 donerade Gustaf Retzius området till Kungliga vetenskapsakademien. Marken såldes på 1930-talet till Stockholms stad. Från 1938 har ett antal församlingar inom Svenska Missionsförbundet förvaltat och drivit anläggningen med ungdomsverksamhet och på sommaren café, vandrarhem och camping. Några av byggnaderna används som privatbostäder.

Arkiv: Bengtsson, Lars, Klubbensborg, Fader Höks Krog, En byggnadsinventering från SSM, 1976
Hall, Bo G. Mälarhöjden med omnejd - från Örnsberg till Vårberg, Stockholm 2000