KV FÄNRIKEN I HAGA

Haga började bebyggas 1640 vid Skansbergets fot. Stadsplanen för Haga färdigställdes 1660 och blev därmed Göteborgs första planlagda förstad och äldsta arbetarstadsdel utanför vallgraven. Haga kom efter rivningen av Göteborgs befästningar vid 1800-talets början att utvidgas mot norr. Den äldsta bebyggelsen bestod av timrade hus i en till två våningar.
I mitten av 1840-talet ökade bostadsbristen till följd av etableringen av industrier i Göteborg. I den rådande liberala tidsandan överlät kommunen bostadsbyggandet till marknaden och enskilda filantropiska initiativ. Robert Dicksons stiftelse kom att uppföra flera arbetar bostäder och i anslutning till dem allmänna och sociala inrättningar.
Det s.k. landshövdingehuset med bottenvåning i sten och två våningar i trä började uppföras på 1870-talet. På 1920-talet var Haga nästintill utbyggt och karakteriserades av både trä- och stenhusbebyggelse i två eller tre våningar.
En central del i Hagas historia är den filantropiska byggnadsverksamheten som bedrevs i Robert Dickson regi. Dicksons verksamhet i Haga hade startat redan vid 1800-talets mitt då man uppförde tio stycken envåningsbostäder av trä. Vid sidan av bostäderna uppfördes också ett badhus och ett folkbibliotek.
Kvarteret Fänriken omfattar fyra bostadshus i tegel uppförda i två våningar. Kvarteret uppfördes efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaderna är friliggande och grupperade kring en gård med en ekonomibyggnad i mitten. Gårdsplanen är stenlagd och planterad utmed fasaderna. Mot gatan avgränsas gården med smidesstaket. Byggnaderna är utformade i en enkel och välproportionerad tegelarkitektur med romanska drag. Lägenheterna omfattade ett rum och kök. Av kvarterets 64 lägenheter hyrdes ursprungligen 56 stycken ut som arbetarbostäder och två lägenheter slogs samman till en inspektorsbostad.
I det friliggande huset med långfasad mot Haga Nygata anpassades bottenvåningens fyra lägenheter till två skollokaler åt Göteborgs folkskolestyrelse. Till lokalerna hörde även tjänstebostäder åt lärarinnorna. I ett av husen inrättades också bibliotek.
Toaletter installerades 1939 i trapphusen, två per våningsplan. Avträdena som tidigare inrymts i gårdshuset revs i samband med denna ombyggnad. Tvättstugedelen i tegel bevarades och tillbyggdes i norr. I början av 1980 gjordes nästa stora upprustning av kvarteret. Köken moderniserades och samtliga lägenheter fick egen toalett och dusch. Moderniseringen genomfördes med små ingrepp i befintliga konstruktioner. En stor del av befintliga detaljer såsom lister, dörrar och paneler bevarades. Dicksonska stiftelsen tilldelades 1982 års utmärkelse för god byggnadskonst av Per och Alma Olssons fond för den varsamma renoveringen.
Edelsvärd var en av Göteborgs mest framstående arkitekter i mitten av 1800-talet. Han var tidigare chef för Statens järnvägsbyggnaders arkitektkontor. Från England hämtade han sina arkitekturideal som han praktiserade i bl.a. Hagakyrkan, Klippans kapell och Engelska kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004-04-15, Dnr 432-60-1998.

Haga började bebyggas 1640 vid Skansbergets fot. Stadsplanen för Haga färdigställdes 1660 och blev därmed Göteborgs första planlagda förstad och äldsta arbetarstadsdel utanför vallgraven. Haga kom efter rivningen av Göteborgs befästningar vid 1800-talets början att utvidgas mot norr. Den äldsta bebyggelsen bestod av timrade hus i en till två våningar.
I mitten av 1840-talet ökade bostadsbristen till följd av etableringen av industrier i Göteborg. I den rådande liberala tidsandan överlät kommunen bostadsbyggandet till marknaden och enskilda filantropiska initiativ. Robert Dicksons stiftelse kom att uppföra flera arbetar bostäder och i anslutning till dem allmänna och sociala inrättningar.
Det s.k. landshövdingehuset med bottenvåning i sten och två våningar i trä började uppföras på 1870-talet. På 1920-talet var Haga nästintill utbyggt och karakteriserades av både trä- och stenhusbebyggelse i två eller tre våningar.
En central del i Hagas historia är den filantropiska byggnadsverksamheten som bedrevs i Robert Dickson regi. Dicksons verksamhet i Haga hade startat redan vid 1800-talets mitt då man uppförde tio stycken envåningsbostäder av trä. Vid sidan av bostäderna uppfördes också ett badhus och ett folkbibliotek.
Kvarteret Fänriken omfattar fyra bostadshus i tegel uppförda i två våningar. Kvarteret uppfördes efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaderna är friliggande och grupperade kring en gård med en ekonomibyggnad i mitten. Gårdsplanen är stenlagd och planterad utmed fasaderna. Mot gatan avgränsas gården med smidesstaket. Byggnaderna är utformade i en enkel och välproportionerad tegelarkitektur med romanska drag. Lägenheterna omfattade ett rum och kök. Av kvarterets 64 lägenheter hyrdes ursprungligen 56 stycken ut som arbetarbostäder och två lägenheter slogs samman till en inspektorsbostad.
I det friliggande huset med långfasad mot Haga Nygata anpassades bottenvåningens fyra lägenheter till två skollokaler åt Göteborgs folkskolestyrelse. Till lokalerna hörde även tjänstebostäder åt lärarinnorna. I ett av husen inrättades också bibliotek.
Toaletter installerades 1939 i trapphusen, två per våningsplan. Avträdena som tidigare inrymts i gårdshuset revs i samband med denna ombyggnad. Tvättstugedelen i tegel bevarades och tillbyggdes i norr. I början av 1980 gjordes nästa stora upprustning av kvarteret. Köken moderniserades och samtliga lägenheter fick egen toalett och dusch. Moderniseringen genomfördes med små ingrepp i befintliga konstruktioner. En stor del av befintliga detaljer såsom lister, dörrar och paneler bevarades. Dicksonska stiftelsen tilldelades 1982 års utmärkelse för god byggnadskonst av Per och Alma Olssons fond för den varsamma renoveringen.
Edelsvärd var en av Göteborgs mest framstående arkitekter i mitten av 1800-talet. Han var tidigare chef för Statens järnvägsbyggnaders arkitektkontor. Från England hämtade han sina arkitekturideal som han praktiserade i bl.a. Hagakyrkan, Klippans kapell och Engelska kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004-04-15, Dnr 432-60-1998.

Haga började bebyggas 1640 vid Skansbergets fot. Stadsplanen för Haga färdigställdes 1660 och blev därmed Göteborgs första planlagda förstad och äldsta arbetarstadsdel utanför vallgraven. Haga kom efter rivningen av Göteborgs befästningar vid 1800-talets början att utvidgas mot norr. Den äldsta bebyggelsen bestod av timrade hus i en till två våningar.
I mitten av 1840-talet ökade bostadsbristen till följd av etableringen av industrier i Göteborg. I den rådande liberala tidsandan överlät kommunen bostadsbyggandet till marknaden och enskilda filantropiska initiativ. Robert Dicksons stiftelse kom att uppföra flera arbetar bostäder och i anslutning till dem allmänna och sociala inrättningar.
Det s.k. landshövdingehuset med bottenvåning i sten och två våningar i trä började uppföras på 1870-talet. På 1920-talet var Haga nästintill utbyggt och karakteriserades av både trä- och stenhusbebyggelse i två eller tre våningar.
En central del i Hagas historia är den filantropiska byggnadsverksamheten som bedrevs i Robert Dickson regi. Dicksons verksamhet i Haga hade startat redan vid 1800-talets mitt då man uppförde tio stycken envåningsbostäder av trä. Vid sidan av bostäderna uppfördes också ett badhus och ett folkbibliotek.
Kvarteret Fänriken omfattar fyra bostadshus i tegel uppförda i två våningar. Kvarteret uppfördes efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaderna är friliggande och grupperade kring en gård med en ekonomibyggnad i mitten. Gårdsplanen är stenlagd och planterad utmed fasaderna. Mot gatan avgränsas gården med smidesstaket. Byggnaderna är utformade i en enkel och välproportionerad tegelarkitektur med romanska drag. Lägenheterna omfattade ett rum och kök. Av kvarterets 64 lägenheter hyrdes ursprungligen 56 stycken ut som arbetarbostäder och två lägenheter slogs samman till en inspektorsbostad.
I det friliggande huset med långfasad mot Haga Nygata anpassades bottenvåningens fyra lägenheter till två skollokaler åt Göteborgs folkskolestyrelse. Till lokalerna hörde även tjänstebostäder åt lärarinnorna. I ett av husen inrättades också bibliotek.
Toaletter installerades 1939 i trapphusen, två per våningsplan. Avträdena som tidigare inrymts i gårdshuset revs i samband med denna ombyggnad. Tvättstugedelen i tegel bevarades och tillbyggdes i norr. I början av 1980 gjordes nästa stora upprustning av kvarteret. Köken moderniserades och samtliga lägenheter fick egen toalett och dusch. Moderniseringen genomfördes med små ingrepp i befintliga konstruktioner. En stor del av befintliga detaljer såsom lister, dörrar och paneler bevarades. Dicksonska stiftelsen tilldelades 1982 års utmärkelse för god byggnadskonst av Per och Alma Olssons fond för den varsamma renoveringen.
Edelsvärd var en av Göteborgs mest framstående arkitekter i mitten av 1800-talet. Han var tidigare chef för Statens järnvägsbyggnaders arkitektkontor. Från England hämtade han sina arkitekturideal som han praktiserade i bl.a. Hagakyrkan, Klippans kapell och Engelska kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004-04-15, Dnr 432-60-1998.

Haga började bebyggas 1640 vid Skansbergets fot. Stadsplanen för Haga färdigställdes 1660 och blev därmed Göteborgs första planlagda förstad och äldsta arbetarstadsdel utanför vallgraven. Haga kom efter rivningen av Göteborgs befästningar vid 1800-talets början att utvidgas mot norr. Den äldsta bebyggelsen bestod av timrade hus i en till två våningar.
I mitten av 1840-talet ökade bostadsbristen till följd av etableringen av industrier i Göteborg. I den rådande liberala tidsandan överlät kommunen bostadsbyggandet till marknaden och enskilda filantropiska initiativ. Robert Dicksons stiftelse kom att uppföra flera arbetar bostäder och i anslutning till dem allmänna och sociala inrättningar.
Det s.k. landshövdingehuset med bottenvåning i sten och två våningar i trä började uppföras på 1870-talet. På 1920-talet var Haga nästintill utbyggt och karakteriserades av både trä- och stenhusbebyggelse i två eller tre våningar.
En central del i Hagas historia är den filantropiska byggnadsverksamheten som bedrevs i Robert Dickson regi. Dicksons verksamhet i Haga hade startat redan vid 1800-talets mitt då man uppförde tio stycken envåningsbostäder av trä. Vid sidan av bostäderna uppfördes också ett badhus och ett folkbibliotek.
Kvarteret Fänriken omfattar fyra bostadshus i tegel uppförda i två våningar. Kvarteret uppfördes efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaderna är friliggande och grupperade kring en gård med en ekonomibyggnad i mitten. Gårdsplanen är stenlagd och planterad utmed fasaderna. Mot gatan avgränsas gården med smidesstaket. Byggnaderna är utformade i en enkel och välproportionerad tegelarkitektur med romanska drag. Lägenheterna omfattade ett rum och kök. Av kvarterets 64 lägenheter hyrdes ursprungligen 56 stycken ut som arbetarbostäder och två lägenheter slogs samman till en inspektorsbostad.
I det friliggande huset med långfasad mot Haga Nygata anpassades bottenvåningens fyra lägenheter till två skollokaler åt Göteborgs folkskolestyrelse. Till lokalerna hörde även tjänstebostäder åt lärarinnorna. I ett av husen inrättades också bibliotek.
Toaletter installerades 1939 i trapphusen, två per våningsplan. Avträdena som tidigare inrymts i gårdshuset revs i samband med denna ombyggnad. Tvättstugedelen i tegel bevarades och tillbyggdes i norr. I början av 1980 gjordes nästa stora upprustning av kvarteret. Köken moderniserades och samtliga lägenheter fick egen toalett och dusch. Moderniseringen genomfördes med små ingrepp i befintliga konstruktioner. En stor del av befintliga detaljer såsom lister, dörrar och paneler bevarades. Dicksonska stiftelsen tilldelades 1982 års utmärkelse för god byggnadskonst av Per och Alma Olssons fond för den varsamma renoveringen.
Edelsvärd var en av Göteborgs mest framstående arkitekter i mitten av 1800-talet. Han var tidigare chef för Statens järnvägsbyggnaders arkitektkontor. Från England hämtade han sina arkitekturideal som han praktiserade i bl.a. Hagakyrkan, Klippans kapell och Engelska kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004-04-15, Dnr 432-60-1998.