BÅLAMÖLLAN

Bålamöllans kvarn ligger inom ett område av Rönne å som sedan medeltiden har hyst vattendrivna maskiner. Bålamölla kvarn finns först omnämnd 1697, men det spekuleras i att kvarnen har medeltida rötter. Kvarnbyggnaden består idag av själva kvarndelen med tre vattenhjul, samt en väl tilltagen boningsdel och en stalldel. Kvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Boningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Även stalldelen är i tegel och har små fönster av samma modell som boningsdelens. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts sedan avvecklingen vid början av 1900-talet. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. Maskineriet är intakt och i gott skick.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-07-10, Dnr 432-19144-97

Bålamöllans kvarn ligger inom ett område av Rönne å som sedan medeltiden har hyst vattendrivna maskiner. Bålamölla kvarn finns först omnämnd 1697, men det spekuleras i att kvarnen har medeltida rötter. Kvarnbyggnaden består idag av själva kvarndelen med tre vattenhjul, samt en väl tilltagen boningsdel och en stalldel. Kvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Boningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Även stalldelen är i tegel och har små fönster av samma modell som boningsdelens. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts sedan avvecklingen vid början av 1900-talet. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. Maskineriet är intakt och i gott skick.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-07-10, Dnr 432-19144-97

Bålamöllans kvarn ligger inom ett område av Rönne å som sedan medeltiden har hyst vattendrivna maskiner. Bålamölla kvarn finns först omnämnd 1697, men det spekuleras i att kvarnen har medeltida rötter. Kvarnbyggnaden består idag av själva kvarndelen med tre vattenhjul, samt en väl tilltagen boningsdel och en stalldel. Kvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Boningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Även stalldelen är i tegel och har små fönster av samma modell som boningsdelens. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts sedan avvecklingen vid början av 1900-talet. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. Maskineriet är intakt och i gott skick.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-07-10, Dnr 432-19144-97

Bålamöllans kvarn ligger inom ett område av Rönne å som sedan medeltiden har hyst vattendrivna maskiner. Bålamölla kvarn finns först omnämnd 1697, men det spekuleras i att kvarnen har medeltida rötter. Kvarnbyggnaden består idag av själva kvarndelen med tre vattenhjul, samt en väl tilltagen boningsdel och en stalldel. Kvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Boningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Även stalldelen är i tegel och har små fönster av samma modell som boningsdelens. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts sedan avvecklingen vid början av 1900-talet. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. Maskineriet är intakt och i gott skick.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-07-10, Dnr 432-19144-97