FÅGELVIKS HERRGÅRD

Till Fågelviks mest kända ägare hör kung Karl Knutsson Bonde, som ärvde godset 1429. Under hans tid var godset beläget ca 2 km söder om dagens herrgård. Platsen kallas Gamlegård och består idag av en ruinkulle efter en medeltida vattenomfluten borganläggning, lagd i spillror 1542 under Dackefejden.
Under statsmannen Arvid Horns tid (1720-40) uppfördes en karolinsk herrgårdsanläggning på nuvarande Slottsholmen med timrade hus under säteritak, symmetriskt ordnade kring en borggård. Redan på 1730-talet lät Arvid Horn arkitekten Carl Hårleman göra ritningsförslag till ett stenhus i fransk stil. Först vid slutet av 1770-talet påbörjades nybyggnaden. Hårlemans förslag låg till grund för arbetet men reviderades sannolikt av Jean Eric Rehn.
Huvudbyggnaden har två våningar under mansardtak. Mot trädgårdssidan finns en utbyggd kupolkrönt sal i husets fulla höjd. Fasaderna är slätputsade och gulfärgade med rusticerade murpartier, listverk, omfattningar m.m. i vitt.
Huvudbyggnaden flankeras av två par samtida flyglar av sten, putsade i gult och vitt. Huvudflyglarna har brutet tak i två fall; de yttre glest liggande flyglarna är enklare med valmade sadeltak. Biblioteksbyggnaden på Biblioteksholmen är timrad och klädd med gul panel. Enligt uppgift är den uppförd på 1810-talet men kan också härröra från 1740-talet. Framsidan har småspröjsade fönster, övriga fasader blindfönster. Byggnaden har länge använts som magasin.
På fastlandet ligger "Ankhuset", en låg tegellänga, och magasinet, ett putsat stenhus under mansardtak.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2