TROLLENÄS SLOTT

Trollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i två våningar med sadeltak och trappstegsgavlar på en korsformad plan. En envåningslänga anslöt till huvudbyggnaden längs norra gårdssidan. Borggården omgavs av en mur. År 1662 bytte släkten Thott godset mot ett annat i Danmark och ätten Trolle blev ny ägare till Slottet Näs. I samband med detta blev godset fideikommiss och fick namnet Trollenäs. År 1797-98 gjordes en ombyggnad som utplånade den senmedeltida karaktären. Slottet höjdes med en våning och gavs en mer tidsenlig framtoning. Trollenäs nuvarande utseende härrör från en genomgripande om- till- och påbyggnad, genomförd av Nils och Anna Trolle 1891-95 efter ritningar av danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Inspirerad från Viollet-le Ducs restaureringar av franska renässansborgar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska slott med franska till en enhetlig anläggning. Slottet fick en monumental resning genom att fasaderna höjdes. Den västra korsarmen restes till ett mäktigt torn i handslaget tegel med kopparhuv, rikt dekorerad med bl.a. infogat mönstertegel med Trollevapnet. På gårdssidan byggdes ett runt torn samt två nya flyglar som avslutades med trevåniga gavelpaviljonger. Väggarna kläddes med maskinslaget tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. På ömse sidor av porten i det runda gårdstornet lät Nils Trolle sätta upp två sandstenstavlor; den ena är Tage Thotts inskriftstavla från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen. Interiörerna i Barockstil utformades av slottsarkitekt Agi Lindgren som bl.a. hade Drottningholm som en av förebilderna. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Salongens takplafond målades av Oscar Björk och matsalens dito av J. AG. Andersson Acke. I den mäktiga entréhallen möts man av den s.k. flygande trappan som genom att dess steg är långt inmurade i väggen, och saknar yttre stödkonstruktion tycks sväva i luften. Anna Trolle hade stort trädgårdsintresse och tog sig an parken och trädgården runt slottet. Parken omskapades delvis efter inspiration från kopparsticken i Suecia Antiqua et Hodierna. Parken är idag förenklad. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten utförd i den fullfjädrade historisismens anda. Till sin storlek och prakt tävlar byggnaden med de kungliga slotten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6472/90

Trollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i två våningar med sadeltak och trappstegsgavlar på en korsformad plan. En envåningslänga anslöt till huvudbyggnaden längs norra gårdssidan. Borggården omgavs av en mur. År 1662 bytte släkten Thott godset mot ett annat i Danmark och ätten Trolle blev ny ägare till Slottet Näs. I samband med detta blev godset fideikommiss och fick namnet Trollenäs. År 1797-98 gjordes en ombyggnad som utplånade den senmedeltida karaktären. Slottet höjdes med en våning och gavs en mer tidsenlig framtoning. Trollenäs nuvarande utseende härrör från en genomgripande om- till- och påbyggnad, genomförd av Nils och Anna Trolle 1891-95 efter ritningar av danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Inspirerad från Viollet-le Ducs restaureringar av franska renässansborgar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska slott med franska till en enhetlig anläggning. Slottet fick en monumental resning genom att fasaderna höjdes. Den västra korsarmen restes till ett mäktigt torn i handslaget tegel med kopparhuv, rikt dekorerad med bl.a. infogat mönstertegel med Trollevapnet. På gårdssidan byggdes ett runt torn samt två nya flyglar som avslutades med trevåniga gavelpaviljonger. Väggarna kläddes med maskinslaget tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. På ömse sidor av porten i det runda gårdstornet lät Nils Trolle sätta upp två sandstenstavlor; den ena är Tage Thotts inskriftstavla från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen. Interiörerna i Barockstil utformades av slottsarkitekt Agi Lindgren som bl.a. hade Drottningholm som en av förebilderna. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Salongens takplafond målades av Oscar Björk och matsalens dito av J. AG. Andersson Acke. I den mäktiga entréhallen möts man av den s.k. flygande trappan som genom att dess steg är långt inmurade i väggen, och saknar yttre stödkonstruktion tycks sväva i luften. Anna Trolle hade stort trädgårdsintresse och tog sig an parken och trädgården runt slottet. Parken omskapades delvis efter inspiration från kopparsticken i Suecia Antiqua et Hodierna. Parken är idag förenklad. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten utförd i den fullfjädrade historisismens anda. Till sin storlek och prakt tävlar byggnaden med de kungliga slotten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6472/90

Trollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i två våningar med sadeltak och trappstegsgavlar på en korsformad plan. En envåningslänga anslöt till huvudbyggnaden längs norra gårdssidan. Borggården omgavs av en mur. År 1662 bytte släkten Thott godset mot ett annat i Danmark och ätten Trolle blev ny ägare till Slottet Näs. I samband med detta blev godset fideikommiss och fick namnet Trollenäs. År 1797-98 gjordes en ombyggnad som utplånade den senmedeltida karaktären. Slottet höjdes med en våning och gavs en mer tidsenlig framtoning. Trollenäs nuvarande utseende härrör från en genomgripande om- till- och påbyggnad, genomförd av Nils och Anna Trolle 1891-95 efter ritningar av danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Inspirerad från Viollet-le Ducs restaureringar av franska renässansborgar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska slott med franska till en enhetlig anläggning. Slottet fick en monumental resning genom att fasaderna höjdes. Den västra korsarmen restes till ett mäktigt torn i handslaget tegel med kopparhuv, rikt dekorerad med bl.a. infogat mönstertegel med Trollevapnet. På gårdssidan byggdes ett runt torn samt två nya flyglar som avslutades med trevåniga gavelpaviljonger. Väggarna kläddes med maskinslaget tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. På ömse sidor av porten i det runda gårdstornet lät Nils Trolle sätta upp två sandstenstavlor; den ena är Tage Thotts inskriftstavla från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen. Interiörerna i Barockstil utformades av slottsarkitekt Agi Lindgren som bl.a. hade Drottningholm som en av förebilderna. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Salongens takplafond målades av Oscar Björk och matsalens dito av J. AG. Andersson Acke. I den mäktiga entréhallen möts man av den s.k. flygande trappan som genom att dess steg är långt inmurade i väggen, och saknar yttre stödkonstruktion tycks sväva i luften. Anna Trolle hade stort trädgårdsintresse och tog sig an parken och trädgården runt slottet. Parken omskapades delvis efter inspiration från kopparsticken i Suecia Antiqua et Hodierna. Parken är idag förenklad. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten utförd i den fullfjädrade historisismens anda. Till sin storlek och prakt tävlar byggnaden med de kungliga slotten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6472/90

Trollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i två våningar med sadeltak och trappstegsgavlar på en korsformad plan. En envåningslänga anslöt till huvudbyggnaden längs norra gårdssidan. Borggården omgavs av en mur. År 1662 bytte släkten Thott godset mot ett annat i Danmark och ätten Trolle blev ny ägare till Slottet Näs. I samband med detta blev godset fideikommiss och fick namnet Trollenäs. År 1797-98 gjordes en ombyggnad som utplånade den senmedeltida karaktären. Slottet höjdes med en våning och gavs en mer tidsenlig framtoning. Trollenäs nuvarande utseende härrör från en genomgripande om- till- och påbyggnad, genomförd av Nils och Anna Trolle 1891-95 efter ritningar av danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Inspirerad från Viollet-le Ducs restaureringar av franska renässansborgar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska slott med franska till en enhetlig anläggning. Slottet fick en monumental resning genom att fasaderna höjdes. Den västra korsarmen restes till ett mäktigt torn i handslaget tegel med kopparhuv, rikt dekorerad med bl.a. infogat mönstertegel med Trollevapnet. På gårdssidan byggdes ett runt torn samt två nya flyglar som avslutades med trevåniga gavelpaviljonger. Väggarna kläddes med maskinslaget tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. På ömse sidor av porten i det runda gårdstornet lät Nils Trolle sätta upp två sandstenstavlor; den ena är Tage Thotts inskriftstavla från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen. Interiörerna i Barockstil utformades av slottsarkitekt Agi Lindgren som bl.a. hade Drottningholm som en av förebilderna. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Salongens takplafond målades av Oscar Björk och matsalens dito av J. AG. Andersson Acke. I den mäktiga entréhallen möts man av den s.k. flygande trappan som genom att dess steg är långt inmurade i väggen, och saknar yttre stödkonstruktion tycks sväva i luften. Anna Trolle hade stort trädgårdsintresse och tog sig an parken och trädgården runt slottet. Parken omskapades delvis efter inspiration från kopparsticken i Suecia Antiqua et Hodierna. Parken är idag förenklad. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten utförd i den fullfjädrade historisismens anda. Till sin storlek och prakt tävlar byggnaden med de kungliga slotten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6472/90