BOTTARVEGÅRDEN

Gårdsanläggningens alla byggnader är uppförda i sten och ger en god bild av hur sudergutniska bondgårdar sett ut. Bottarvegården är dessutom Gotlands äldsta hembygdsmuseum med rötter i järnåldern. Dess första ägarnamn, Jörgen Smitlouw, uppträder dock först 1614. Under det stora nordiska krigets sista år 1718 blev Bottarve kronohemman och under resten av 1700-talet drevs gården av två arrendatorer. Ett storskifte företogs 1814 och efter 1840 var hushållet Bottarve stort. År 1918 bildades Hoburgs hembygdsförening som senare lät reparera fastigheten.
Mangårdsbyggnaden i ett och ett halvt plan stod färdig 1844 och ersatte då en mindre liknande byggnad. Bristen på skog medförde att sandstensflis valdes till taktäckning, det mesta uthugget i Vestland käulu i Vamlingbo. Under flisen finns kraftiga bjälkar av rundtimmer s k asar (åsar), på dessa ligger ett tak av spåntade bräder och ovanpå och på tvären smalare bräder. Takkonstruktionen är speciell för Gotland.
Smedjan av kalksten troligen uppförd under 1800-talets andra hälft, har samma takkonstruktion som manbyggnaden fast i mindre skala och bevarar ursprunglig inredning.
Nuvarande ladugård uppfördes 1890, i kalksten under agtak och är hela 40 m lång. Till ladugårdens nordöstra hörn ansluter tröskhuset från sent 1800-tal. Föreningen beslöt efter övertagandet att ladugårdslängans gamla spåntak skulle bytas mot agtak, samtidigt förstärktes stötterna vilka bar upp takkonstruktionen. Både ladugården och tröskhuset förstördes nästan helt genom en eldsvåda 1985 men återuppbyggdes. En del värdefulla föremål gick tyvärr förlorade i branden, dock ger få gårdar en sådan upplevelse av forna tiders bondeliv som Bottarvegården.

KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se