TEGNÉRMUSEET

Gatuhuset på Gråbröder 15 uppfördes 1768 som norra delen av en stadsgård. Huset beboddes mellan åren 1813-26 av skalden Esaias Tegnér. Vid familjens tillträde bestod anläggningen av två bostadslängor och två ekonomilängor, grupperade kring en gård. Direkt väster om husen låg en trädgård. En fäladslott om 2 ½ tunnland tillhörde även familjen. När familjen Tegnér flyttade till Växsjö såldes bostaden i Lund, vilken framöver bl.a. kom att användas som värdshus. Från att inledningsvis varit välbehållet förföll huset successivt och var tidvis rivningshotat. Röster höjdes om att förfallet borde stoppas och minnet av Tegnér hyllas. Några år efter skaldens död bildades därför en förening med syftet att bevara Tegnérs bostad, eller åtminstone en del av den. Pengar samlades in bland den skånska adeln och 1862 kunde huset köpas. Fastigheten överlämnades tillsammans med resterande kapital till Akademiska föreningen 1876. Större delen av den Tegnérska gården revs två år senare för att ersättas med ett trevåningshus. Sedan 1864 rymmer huset Tegnérmuseet, delvis möblerat med skaldens möbler. Genom Tegnérs sonson Elof Tegnér - som skrev ner sin fars Christoffer Tegnérs beskrivningar av barndomshemmet - kan vi idag få en tydlig bild av hur det Tegnérska hemmet såg ut. Museet iordningställdes under 1870-talet. Byggnaden är uppförd av ekekorsvirke med fackfyllning av tegel. Fasaden är spritputsad och gulmålad. Grundmuren är av gråsten och det mot norr valmade taket är täckt med enkupigt rött tegel. På taket finns en rak tegelskorsten med krön.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2001-02-02, Dnr 221-18642-97

Gatuhuset på Gråbröder 15 uppfördes 1768 som norra delen av en stadsgård. Huset beboddes mellan åren 1813-26 av skalden Esaias Tegnér. Vid familjens tillträde bestod anläggningen av två bostadslängor och två ekonomilängor, grupperade kring en gård. Direkt väster om husen låg en trädgård. En fäladslott om 2 ½ tunnland tillhörde även familjen. När familjen Tegnér flyttade till Växsjö såldes bostaden i Lund, vilken framöver bl.a. kom att användas som värdshus. Från att inledningsvis varit välbehållet förföll huset successivt och var tidvis rivningshotat. Röster höjdes om att förfallet borde stoppas och minnet av Tegnér hyllas. Några år efter skaldens död bildades därför en förening med syftet att bevara Tegnérs bostad, eller åtminstone en del av den. Pengar samlades in bland den skånska adeln och 1862 kunde huset köpas. Fastigheten överlämnades tillsammans med resterande kapital till Akademiska föreningen 1876. Större delen av den Tegnérska gården revs två år senare för att ersättas med ett trevåningshus. Sedan 1864 rymmer huset Tegnérmuseet, delvis möblerat med skaldens möbler. Genom Tegnérs sonson Elof Tegnér - som skrev ner sin fars Christoffer Tegnérs beskrivningar av barndomshemmet - kan vi idag få en tydlig bild av hur det Tegnérska hemmet såg ut. Museet iordningställdes under 1870-talet. Byggnaden är uppförd av ekekorsvirke med fackfyllning av tegel. Fasaden är spritputsad och gulmålad. Grundmuren är av gråsten och det mot norr valmade taket är täckt med enkupigt rött tegel. På taket finns en rak tegelskorsten med krön.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2001-02-02, Dnr 221-18642-97