DALHEMS PRÄSTGÅRD

Huvudbyggnadens tillkomstår är okänt men den bevarar omfattande medeltida murverk med synliga hörnkedjor i såväl botten- som övervåning. Byggnaden av kalksten i två våningar byggdes om på 1770-talet och erhöll genom denna ett tidstypiskt gotländskt utseende, med bl. a. frilagda hörnkedjor.
Den låga välbevarade källarbyggnaden i kalksten, i en våning under flackt tak, uppfördes 1835-40 och utgör ett gott exempel på ekonomibyggnader från denna tid.
Flygeln i kalksten uppfördes 1764 med vinkelrätt placering mot huvudbyggnaden. Flygeln byggdes om vid slutet av 1800-talet och under 1940-talet.
Smedjan uppfördes som komplementbyggnad 1857. Den ombyggdes på 1940-talet till garage, men bevarar den ursprungliga exteriören.
Prästgården omges av ett stort parkområde med åldrigt trädbestånd och delvis bevarat gångsystem med drag från såväl 1700-talet som 1800-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2108-98

Huvudbyggnadens tillkomstår är okänt men den bevarar omfattande medeltida murverk med synliga hörnkedjor i såväl botten- som övervåning. Byggnaden av kalksten i två våningar byggdes om på 1770-talet och erhöll genom denna ett tidstypiskt gotländskt utseende, med bl. a. frilagda hörnkedjor.
Den låga välbevarade källarbyggnaden i kalksten, i en våning under flackt tak, uppfördes 1835-40 och utgör ett gott exempel på ekonomibyggnader från denna tid.
Flygeln i kalksten uppfördes 1764 med vinkelrätt placering mot huvudbyggnaden. Flygeln byggdes om vid slutet av 1800-talet och under 1940-talet.
Smedjan uppfördes som komplementbyggnad 1857. Den ombyggdes på 1940-talet till garage, men bevarar den ursprungliga exteriören.
Prästgården omges av ett stort parkområde med åldrigt trädbestånd och delvis bevarat gångsystem med drag från såväl 1700-talet som 1800-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2108-98

Huvudbyggnadens tillkomstår är okänt men den bevarar omfattande medeltida murverk med synliga hörnkedjor i såväl botten- som övervåning. Byggnaden av kalksten i två våningar byggdes om på 1770-talet och erhöll genom denna ett tidstypiskt gotländskt utseende, med bl. a. frilagda hörnkedjor.
Den låga välbevarade källarbyggnaden i kalksten, i en våning under flackt tak, uppfördes 1835-40 och utgör ett gott exempel på ekonomibyggnader från denna tid.
Flygeln i kalksten uppfördes 1764 med vinkelrätt placering mot huvudbyggnaden. Flygeln byggdes om vid slutet av 1800-talet och under 1940-talet.
Smedjan uppfördes som komplementbyggnad 1857. Den ombyggdes på 1940-talet till garage, men bevarar den ursprungliga exteriören.
Prästgården omges av ett stort parkområde med åldrigt trädbestånd och delvis bevarat gångsystem med drag från såväl 1700-talet som 1800-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2108-98

Huvudbyggnadens tillkomstår är okänt men den bevarar omfattande medeltida murverk med synliga hörnkedjor i såväl botten- som övervåning. Byggnaden av kalksten i två våningar byggdes om på 1770-talet och erhöll genom denna ett tidstypiskt gotländskt utseende, med bl. a. frilagda hörnkedjor.
Den låga välbevarade källarbyggnaden i kalksten, i en våning under flackt tak, uppfördes 1835-40 och utgör ett gott exempel på ekonomibyggnader från denna tid.
Flygeln i kalksten uppfördes 1764 med vinkelrätt placering mot huvudbyggnaden. Flygeln byggdes om vid slutet av 1800-talet och under 1940-talet.
Smedjan uppfördes som komplementbyggnad 1857. Den ombyggdes på 1940-talet till garage, men bevarar den ursprungliga exteriören.
Prästgården omges av ett stort parkområde med åldrigt trädbestånd och delvis bevarat gångsystem med drag från såväl 1700-talet som 1800-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2108-98